Tabell över pronomen
Pronomen kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantivistiska och adjektivistiska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn: "Det (=flygplanet) störtade". Adjektivistiska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde".
|
Klass
|
Definition
|
Adjektivistiska
|
Substantivistiska
|
bestämda (definita)
|
personliga
|
ersätter en person eller ett föremål i en sats
|
-
|
jag, du, han, hon, den
|
possessiva
|
indikerar ägande eller tillhörighet
|
min, din, er, deras, hans, hennes, dess, vår
|
-
|
relativa
|
inleder en bisats och syftar tillbaka till någonting
|
som, vars, vilken, vilket
|
-
|
demonstrativa
|
pekar ut någon eller någonting
|
den, det, denna, detta, den här, den där, det här, det där, dessa
|
-
|
reflexiva
|
syftar tillbaka på en sats subjekt
|
sin
|
sig
|
reciproka
|
innebär en ömsesidighet och kräver ett korrelat i plural.
|
-
|
varandra
|
interrogativa
|
som är frågande
|
vilken, vilkendera, hurdan
|
vem, vad
|
kvantitativa
|
totalitetsbetecknande
|
som talar om att alla/allt åsyftas
|
all, samtlig, båda, bägge, hel
|
alltihop, alltsammans, allting
|
distributiva
|
anger fördelning
|
varje, varenda, vardera, var och en, var
|
-
|
generaliserande
|
-
|
man, vilken som helst, vem som helst, vad som helst, hurdan som helst
|
-
|
myckenhetspronomen.
|
som anger mängd
|
många, fler, flest, få, färre, mycket, mer, mest, lite, föga, mindre, minst
|
-
|
obestämd artikel
|
-
|
en, endera
|
-
|
allmänt obestämda
|
-
|
någon, åtskilliga, somlig, viss, en del, en och annan
|
-
|
nekande
|
som talar om att ingen/ingenting avses
|
inga, ingen
|
ingenting, ingendera
|
relationella
|
jämförande
|
-
|
annan, övrig, samma, sådan, dylik, likadan
|
-
|
ordnande
|
som beskriver läge
|
första, sista, nästa, förra, bortre, främre, inre, yttre, övre, nedre, undre, högra, vänstra, norra, östra, södra, västra
|
-
|
framhävande
|
-
|
själv, egen, enda
|
-
|
Not: |
En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantivistiskt som ett personligt definit pronomen och adjektivistiskt som ett demonstrativt pronomen).
|
|
|