Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv28

Våra rubriker på nivå "==" (HTML <h2>), som förekommer både i huvuduppslag och böjningsuppslag, är till antalet: Svenska (289.798), Tyska (166.387), Engelska (64.227), Ryska (46.284), Franska (13.845), Danska (12.582), Isländska (12.491), Spanska (12.441), Polska (11.945), Finska (11.377), Bokmål (8905), Ukrainska (7298), Tvärspråkligt (5742), Nederländska (5560), Bottniska (4846), Esperanto (4520), Japanska (4511), Italienska (4096), Vitryska (4012), Nynorska (3731), Albanska (2822), Portugisiska (2755), Källor (2200), Latin (2124), Bosniska (1702), Katalanska (1616), Lettiska (1581), Färöiska (1489), Tjeckiska (1300), Estniska (1300), Indonesiska (1185), Ungerska (1142), Kurdiska (1123), Kroatiska (1123), Iriska (1028), Asturiska (888), Turkiska (883), Älvdalska (873), Bulgariska (753), Bretonska (752), Fornnordiska (664), Aragonska (661), Maltesiska (659), Rumänska (657), Baskiska (653), Slovakiska (648), Armeniska (648), Slovenska (639), Litauiska (628), Serbiska (612), Sydsamiska (602), Frisiska (597), Nordsamiska (595), Fornsvenska (593), Grekiska (571), Limburgiska (553), Occitanska (516), Kvänska (515), Afrikaans (515), Lulesamiska (509), Extremaduriska (509), Koreanska (450), Kinesiska (450), Malajiska (423), Galiciska (356), Alemanniska (356), Azerbajdzjanska (316), Kymriska (283), Vietnamesiska (250), Interlingua (241), Makedonska (232), Swahili (217).

Ganska förvånande är kanske att ==Ryska== kommer redan på fjärde plats och att ==Ukrainska== ligger hack i häl på ett stort språk som Bokmål. Men det är de många böjningsformerna av adjektiv, verb och substantiv som gör det. --LA2 (diskussion) 1 juli 2019 kl. 14.29 (CEST)

Hello all,

Last month, the Wikimedia Foundation's Trust & Safety team announced a future consultation about partial and/or temporary office actions. We want to let you know that the draft version of this consultation has now been posted on Meta.

This is a draft. It is not intended to be the consultation itself, which will be posted on Meta likely in early September. Please do not treat this draft as a consultation. Instead, we ask your assistance in forming the final language for the consultation.

For that end, we would like your input over the next couple of weeks about what questions the consultation should ask about partial and temporary Foundation office action bans and how it should be formatted. Please post it on the draft talk page. Our goal is to provide space for the community to discuss all the aspects of these office actions that need to be discussed, and we want to ensure with your feedback that the consultation is presented in the best way to encourage frank and constructive conversation.

Please visit the consultation draft on Meta-wiki and leave your comments on the draft’s talk page about what the consultation should look like and what questions it should ask.

Thank you for your input! -- The Trust & Safety team 16 augusti 2019 kl. 10.03 (CEST)

21 augusti 2019 kl. 16.19 (CEST)

Jag utökade nyss uppslaget Bettadahall, skapat igår av av en ej inloggad IP-användare. Det fanns ingen definition för uppslagsordet så jag ordnade den saken, samt lade till en exempelmening. Min fråga här är dock huruvida vi överhuvudtaget ska ha den typen av uppslag på Wiktionary? Just detta uppslagsord utgör namnet på ett berg i Indien. –Tommy Kronkvist (diskussion), 25 augusti 2019 kl. 10.47 (CEST).

@Tommy Kronkvist. Stilguidens riktlinjer om vilka ord som ska tas med säger "Uppslag med toponymer bör inte skapas om uppslaget har tveksam relevans (exempelvis då översättning till svenska respektive till andra språk saknas) och under inga omständigheter ska uppslag med toponymer masskapas (även om relevansen går att argumentera för) förrän vidare diskussion förts." Min bedömning är att Bettadahall tydligt har tveksam relevans och inte borde ha skapats och därför bör raderas. OM uppslaget skulle ha försetts med översättningar kanske relevansen skulle ha blivit större. Det finns väldigt många toponymer och andra egennamn och de allra flesta är av begränsad relevans för ett lexikon och ännu fler av begränsad relevans för en ordbok, eftersom det mesta som finns att skriva om dessa är uppslagsboksmaterial och därför bör skrivas om på Wikipedia, inte här.

Det är besvärligt att inte ha några gränser alls. Hundratusentals sidor skulle lätt kunna skapas till ingen eller mycket liten nytta och sedan behöva underhållas vilket kräver tid som ofta tas från arbetet med riktiga ordboksuppslag.

Det är besvärligt att inte ha några tydliga gränser (som vi har det nu). Även antydan om att relevans kan uppnår med hjälp av översättningar är i praktiken diffus. Många och långa diskussioner tar tid från arbetet med riktiga ordboksuppslag. Ibland masskapas uppslag och det tar tid innan det märks och massraderingar skapar sårade känslor.

Om det fanns listor med precis de egennamn vi vill acceptera så kanske ett JavaScript skulle kunna varna en användare som försöker skapa otillåtna uppslag att egennamnen saknas i någon lista över tillåtna egennamn. ~ Dodde (diskussion) 4 september 2019 kl. 14.32 (CEST)

@Dodde. Jag håller med. Innan jag redigerade Bettadahall tittade jag först på Kebnekaise och Mount Everest för att eventuellt få lite ledning, men man måste nog säga att just de två bergen (samt kanske Fuji och Kilimanjaro?) har en särställning bland olika berg. Jag har nu markerat uppslaget för radering. Tyvärr finns det en hel del exempel på uppslag där toponymer är kraftigt överlänkade. Se till exempel uppslaget min nan (den största dialekten bland min-språken) som i skrivande stund länkar till östra Guangdong på Hainan, södra Zhejiang, samt södra Fujian... –Tommy Kronkvist (diskussion), 6 september 2019 kl. 19.16 (CEST).

Ja, precis, man kan ju tänka sig att acceptera de största, högsta, kändaste toponymerna i olika kategorier, men just var gränsen ska gå är knepigt att sätta Bättre sätta snäva gräns till en början och utöka om kvaliteten på de befintliga håller tillräckligt hög kvalitet isåfall. Hellre kvalitet än kvantitet. Angående länkarna: Man bör inte länka till ord som inte ska ha egna uppslag, men det finns vad jag vet inget som hindrar att man länkar till Wikipedia även om behovet för det inte är särskilt vanligt. Kanske undvika länkning helt och hållet är bättre? Jag minns ingen diskussion om detta. ~ Dodde (diskussion) 8 september 2019 kl. 23.17 (CEST)

Nej, det finns nog ingen policy eller riktlinje som talar mot det, men jag tycker helt klart det är bättre att inte länka till Wikipedia i uppslagsordens definitioner. Överdriven interwiki-länkning minskar läsbarheten och gör sidorna svårare att redigera. Det räcker med {{wikipedia}}-mallen på respektive uppslag tycker jag. –Tommy Kronkvist (diskussion), 10 september 2019 kl. 10.36 (CEST).

Angående länkningen på min nan så hade jag skapat uppslag för samtliga kinesiska regioner, men de raderades när de ansågs "oviktiga" i någon diskussion jag missade på den tiden. Vi har för närvarande uppslag för amerikanska stater, och det tycker jag vi har god anledning till. Nu när vi inte längre beskriver Kinas eller Rysslands regioner, så bör dessa länkar hänvisa till Wikipedia tills vidare. Svenji (diskussion) 29 februari 2020 kl. 00.54 (CET)

Det känns som om Wiktionary framåtskrider väldigt långsamt och helheten kommer att vara ofullständig mycket länge till. Skulle det vara intressant att driva ett försöksprojekt för alla ord som börjar på exempelvis "sep" (på olika språk) och göra Wiktionary så fullständig som det går för just dessa ord? Man kunde då börja med att gå igenom alla svenska substantiv på sep och se till att de har fullständiga artiklar med böjningsmönster, sidobetydelser, synonymer, antonymer, sammansättningar, besläktade ord och översättningar. Har någon försökt detta redan? Man ska förstås inte börja med ett prefix som har väldigt många ord, men för sep finns idag 26 svenska grundformer, 27 tyska och 10 engelska. Vår SAOL-önskelista har detta utseende: separabel, separat, separatfjädring, separatfred, separation, separationsångest, separatism, separatist, separatistgerilla, separatistgrupp, separatistisk, separatistledare, separatistparti, separatiströrelse, separator, separatorkula, separattryck, separatutställning, separera, separering, separertratt, sepia, sepiabrun, sepiafärgad, sepialavering, sepiaton, sepiatoning, sepsis, september, septett, septiktank, septim, septima, septimackord, septisk, septuagesima. --LA2 (diskussion) 2 september 2019 kl. 18.57 (CEST)

Utmärkt förslag! Jag har skapat uppslaget separatfred, som en liten början. –Tommy Kronkvist (diskussion), 6 september 2019 kl. 19.26 (CEST).

Jag tycker det låter som en kul idé också. Då får man lite mer gemenskap i sitt deltagande, oavsett personligt språkfokus. jag tycker vi sjösätter sep-projektet och så får vi se vart det barkar. ╰ Svenji 8 september 2019 kl. 22.51 (CEST)

Sep-ord som förekommer i Appendix:Bring: separabel, separat, separatfred, separatförbund, separation, separatism, separatist, separatistisk, separator, separattryck, separera, separering, sepia, sepiateckning, september, septett, septima, septimackord. --LA2 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.36 (CEST)

På uppslaget "separat" finns en hel mängd rödlänkade sammansättningar som gärna bör skapas; kanske även ett fåtal som bör raderas? –Tommy Kronkvist (diskussion), 16 september 2019 kl. 12.56 (CEST).

På tisdag 10 september kl. 16.30 är det wiki-fika i Linköping, som beskrivs på Wikipedias sida, w:Wikipedia:Wikiträffar#Wikifika, Linköping, tisdag 10 september. Alla välkomna. --LA2 (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.36 (CEST)

Sammalunda följande tisdag 17 september. --LA2 (diskussion) 13 september 2019 kl. 14.44 (CEST)

Linköping blir för långt att ta sig, för egen del. Hoppas det kan bli något givande! ╰ Svenji 13 september 2019 kl. 14.52 (CEST)

Ryska Wiktionary har tydligen (16 augusti 2019) infört en mall för att länka till lexem i Wikidata. Man ser det i ru:агат (om mineralet agat, lexem L84129) och flera tusen andra artiklar. Mallen gör en liten ruta i högermarginalen, liknande den vi har för länkar till Wikipedia. Mallen har lanserats och diskuterats på ru:Викисловарь:Организационные вопросы#Связывание статей с элементами Викиданных (organisatoriska frågor: Länkning av artiklar med element i Wikidata), där man som exempel tar ru:лук, vars undersektioner skulle behöva länka till varsitt lexem i Wikidata. Så vitt jag kan se, har engelska, tyska, franska eller andra språk av Wiktionary ännu inte börjat med något liknande. Den ryska mallen ru:Шаблон:Лексема в Викиданных har inga interwiki-länkar. Mallens länk till Wikidata skapas med ] och därför syns dessa länkar inte i Special:LinkSearch. Är detta bra eller dåligt? Jag är ju skeptiskt avvaktande till hela lexem-påhittet. Andra kanske är mer entusiastiska? --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 22.16 (CEST)

Tack för info. Jag kan inte följa deras diskussion på icke-svenska. Vad är syftet med lexem-påhittet? Wikidata ska inte kopiera Wiktionary, på samma sätt som Wiktionary inte ska kopiera Wikipedia. Kanske bättre länka till Wikidata item/objekt istället? Taylor 49 (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.39 (CEST)

Lexeme-initiativet på Wikidata har tidigare diskuterats här på Bybrunnen hösten 2018, våren 2018 och hösten 2016. Bland skandinaver som varit aktiva där finns d:User:Vesihiisi (svenska ord) och d:User:Fnielsen (danska ord). --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 01.41 (CEST)

Bör fraser som "bli soldat" (synonym: ta värvning, engelska: to enlist) behandlas under bli eller under soldat eller som ett eget uppslagsord bli soldat? Det senare kanske är det rätta, när en fras har egna synonymer och översättningar, som inte direkt täcks av de enskilda orden? Men då blir det väl ganska många sådana fraser som kräver egna sidor? Vi gör ju (ibland) egna sidor för partikelverb som bli av och bli till men de är sällan fler än något tiotal, och här tror jag vi talar om hundratals ord som kan följa efter bli. --LA2 (diskussion) 25 september 2019 kl. 11.55 (CEST)

Jag tycker inte att det är en särskilt bra idé att skapa uppslag för så generella sammansättningar. uppslaget bli förklarar hur ordet används, samt länka efterföljande ord soldat om någon vill se vad det betyder. Jag skulle skapa ett uppslag för "ta värvning" men bli soldat är för mig bara en mening som vilken annan och bör därför inte ha ordboksuppslag. Det rör sig nog inte om hundratalet artiklar efter bli, då en kan bli precis vadsomhelst, bli förvånad, bli vuxen, bli kvinna, bli ingenjör, bli grönare, bli Svalbardsgruvarbetare... ╰ Svenji 25 september 2019 kl. 12.36 (CEST)

Jag håller med Svenji och tycker vi ska låta bli. Tommy Kronkvist (diskussion), 28 september 2019 kl. 18.15 (CEST).

-- Kbrown (WMF) 30 september 2019 kl. 19.14 (CEST)

Listan över våra mest Önskade sidor toppas av länkar som Wiktionary:Stilguide/Uttal/Tyska. Dessa rödlänkar skapas av mall:uttal, som vi ju hoppas ska användas på ännu fler sidor. Men kommer någon någonsin att skriva dessa hjälpsisor om uttalet på olika språk? Fyller rödlänkarna någon funktion eller är de bara en evig vanprydnad, som vi borde avskaffa? --LA2 (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 08.31 (CEST)

Jag tror att dessa uppslag kommer att vara nyttiga när väl de skapats, men den enda nytta rödlänkarna har nu är väl att de möjligen kan locka flerspråkiga användare att bidra? Vad gäller just tyskan skulle jag gärna hjälpa till, om det inte vore för att min kunskap om IPA/fonetiska alfabet tyvärr är mycket mindre omfattande än själva tyskakunskaperna. –Tommy Kronkvist (diskussion), 1 oktober 2019 kl. 17.35 (CEST).

Det är ju just det som är problemet, att mycket få är kunniga nog att skriva dessa artiklar. Och vi hittar inte dem genom att ha tusentals rödlänkar från alla uppslagsord som anger uttal. Så rödlänkarna, som redan har funnits i en evighet, gör ingen verklig nytta. Det vore bättre att länka till artiklar som finns, men inte länka alls om artikeln saknas. --LA2 (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 16.18 (CEST)

Det håller jag med om. Jag har på eget bevåg skapat sidan Wiktionary:Stilguide/Uttal/Lista över språk med saknad uttalshjälp som listar om än inte alla så i varje fall merparten av alla önskade uttalshjälpsidor. Dessutom länkar nu Wiktionary:Stilguide/Uttal till den listan (efter uppräkningen av de redan befintliga uttalshjälpsidorna). Då kanske vi kan städa undan den stora massan uttals-rödlänkar samtidigt som det faktiskt ändå finns en sida med dem alla samlade, som hågade kan ta tag i och börja skapa färdiga sidor av. Tankar om det? –Tommy Kronkvist (diskussion), 3 oktober 2019 kl. 07.02 (CEST).

@Tommy Kronkvist, @LA2, borde vi kanske ersätta rödlänkarna med en länk till WT:Stilguide/Uttal/Lista över språk med saknad uttalshjälp eller WT:Stilguide/Uttal? Det skulle man kunna göra automatiskt i mallen, om vi tycker att det är bättre. Skalman (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 20.35 (CEST)

En intressant tanke. Men en sådan länk kommer väl att se ut precis som vilken blå länk som helst, och jag undrar om det är förnuftigt. Jag tror det vore bättre att inte göra någon länk alls, bara svart text, och i stället kanske en mouse-over (som här) som säger att det saknas uttalsguide för detta språk. --LA2 (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 21.02 (CEST)

Låter rimligt. Någon som har någon invändning? Skalman (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 15.31 (CEST)

På kategorisidorna ser man ofta följande två standardmeningar:

"Denna kategori innehåller samtliga uppslag där minst en av definitionerna har taggats som ... . Orden kan ha ytterligare betydelser; se respektive uppslag."

Vore det inte tydligare att omformulera den andra meningen till: Orden kan även tillhöra andra kategorier; se respektive uppslagsord.? --Nyström (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 16.07 (CEST)

Jo. Ett utmärkt förslag, tycker jag. –Tommy Kronkvist (diskussion), 1 oktober 2019 kl. 17.37 (CEST).

Vad tycker t ex @Dodde och @Skalman om min idé? --Nyström (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 16.50 (CEST)

@Nyström, jag håller med Tommy - en bra idé. Du får gärna själv göra ändringen. Skalman (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 20.31 (CEST)

@Nyström, jag håller med om att ursprungliga formuleringen kan göras bättre. Vi har fyra begrepp som betyder lite olika saker: uppslag (= inkluderar en enskild definition med tillhörande synonymer, översättningar m.m.), sida (= inkluderar samtliga uppslag på samtliga språk), tagg (= markering som står inom parentes framför en definition - resulterar ofta i en kategori, men inte alltid, omvänt kan en kategori skapas utan tagg, med en s.k. dold tagg), kategori (= gruppering med särskild sida som listar sidor som tillhör denna gruppering).

Rent krasst så är det alltså kanske fler saker som inte är helt korrekt med den ursprungliga beskrivningen. "Denna kategorisida listar samtliga sidor som innehåller minst ett uppslag som kategoriserats som /kategorins namn/. En sida kan innehålla flera uppslag och ett och samma uppslag kan tillhöra flera olika kategorier."

Med det sagt kanske den mest korrekta formuleringen inte är den bästa. Och det finns förmodligen tusentals formuleringar på Wiktionary som skulle behöva putsas på, så jag tycker att man ska vara djärv och ändra på sådant som man tycker blivit tokigt. Så Nyström, för min del, ändra som du tycker! ~ Dodde (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 07.11 (CEST)

Känns som jag skulle behöva en WT-ordlista innan jag använder begrepp som uppslag, sida mm i fortsättningen.

Så till det praktiska. Skulle jag kunna få hjälp av någon med bot för att göra förändringen? Dels handlar det ju om rätt många sidor, dels lyckas jag inte redigera direkt på sidan. Är det lämpligt att jag skaffar mig själv en bot? --Nyström (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 15.25 (CEST)

Inte alls olämpligt enligt mig, men eftersom antalet botar bör hållas till ett minimum så är det bättre om en befintlig sådan kan göra jobbet. (För övrigt så anser jag att wikt:en:Template:outdent borde importeras och därefter översättas till svenska "mall:indrag" eller liknande.) Tommy Kronkvist (diskussion), 6 oktober 2019 kl. 12.54 (CEST).

@Nyström Ändringen av formuleringen på kategorisidor behöver bara göras på ett ställe, eller? I {{kategorinavigering}}. Eller vilka ändringar tänkte du på? ~ Dodde (diskussion) 6 oktober 2019 kl. 16.27 (CEST)

@Dodde I {{kategorinavigering}} hittar jag inte texten "Denna kategori innehåller samtliga uppslag där minst en av definitionerna har taggats som ... . Orden kan ha ytterligare betydelser; se respektive uppslag." Kategori:Informellt Jag tänkte på sidor av den här typen: https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/Kategori:Informellt och https://sv.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/Kategori:Svenska/Informellt. --Nyström (diskussion) 7 oktober 2019 kl. 15.46 (CEST)

@Nyström, texten finns där, i mallen {{kategorinavigering}}. Klicka på "Redigera" så ser du. ~ Dodde (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 01.12 (CEST)

@Dodde Tack för hjälpen! --Nyström (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 16.52 (CEST)

Hej är du intresserad av att delta i detta projekt? https://en.wiktionary.orghttps://dictious.com/sv/User:So9q/da_nb_no_without_sv --So9q (talk) 00:11, 12 October 2019 (UTC)

• Kategori:Svenska/Naturvård
• Kategori:Svenska/Miljö
• Kategori:Svenska/Ekologi

Kan väl reduceras till 2 eller 1. Den som vill ha flera kan gärna bena ut vad skilnaden är så att ord kan fördelas enligt rimliga regler istället för slumpmässigt. Taylor 49 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 12.33 (CEST)

Ekologi är den enda av dessa som har språklänkar. Miljö har bara några få ord på några få språk och inga språklänkar. Naturvård skapade du själv i dag, så den är ju lätt att avskaffa. Jag föreslår att Miljö avskaffas och enbart Ekologi behålls. --LA2 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.06 (CEST)

Jag "skapade" Kategori:Svenska/Naturvård pga den innehöll några sidor. Taylor 49 (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 13.15 (CEST)

"Miljö" (i den snäva bemärkelsen) ser jag som överordnat "Natur", som i sin tur är överordnat Naturvård och Ekologi. Jag tycker alla dessa kategorier är befogade om de placeras på ett bra sätt i kategoristrukturen. Det vore synd att radera kategorin Naturvård eftersom det finns många fler begrepp, än de nuvarande sju, som platsar där. Många av alla våra uppslag här på WT platsar i fler än en kategori.--Nyström (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 18.33 (CEST)

16 oktober 2019 kl. 09.15 (CEST)

"sv.wikipedia.orghttps://dictious.com/sv/Stubbrytare" skriver: "Stubbrytaren består av tre ben med en vinsch där benen möts, med sina kraftiga växlar och block och talja har den en dragstyrka på upp till fem" ....

• Vad är talja? Hela lyftanordningen med oftast två "block" med trissor (ett fast och ett rörligt) som diverse ordböcker hävdar? Eller bara ett "block" med trissor (det rörliga) som oftast kompletteras med den fasta delen som artikeln "Stubbrytare" antyder?
• Vad är i så fal "block och talja"? Bara nonsens eller dålig översättning från EN, eller något smartare?

Taylor 49 (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 11.25 (CEST)

Jag är ingen som helst expert på området och vill heller inte på något vis särkilt omhulda "Ugglans Fysik – Ett digitalt läromedel för högstadiet", men de menar i sin information om enkla maskiner att en lyftanordning med ett "hjul" heter block och att en lyftanordning med flera hjul heter talja. Alltså i enlighet med den första av de förslag till definitioner som du listar. –Tommy Kronkvist (diskussion), 17 oktober 2019 kl. 18.28 (CEST).

När jag ska skapa nya sidor så ser jag sedan idag inte längre hjälp-fältet ovanför (språknamn, typ av ord, beskrivning...). Är det någon förändring av Wiktionary som impletmenterats eller har jag råkat trycka in någon dum funktion? Mvh sjukt irriterande :P ╰ Svenji 26 oktober 2019 kl. 17.03 (CEST)

Jag upplever också detta och tog upp det på Wiktionary:Teknikvinden#Formulär för nya artiklar uteblir. --LA2 (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 20.56 (CEST)

Hej alla!

23 november håller Wikimedia Sverige ett medlemsmöte för alla föreningens medlemmar. Medlemsmötet kommer att äga rum i Annexet, Goto10, Hammarby Kaj 10 D, Stockholm (samma byggnad som kansliet sedan mars 2018 huserar i) mellan 12.30 och 18.30, varpå de som vill kan fortsätta (till självkostnadspris) på restaurangen Thaiboat nära Goto10. Wikimedia Sverige bjuder på vegetarisk lunch och eftermiddagsfika för de som närvarar. Mer information finns på föreningswikin.

Målet med mötet är att låta medlemmar vara med och påverka verksamheten, vilket är särskilt viktigt i år då många nya häftiga saker händer föreningen under de kommande åren. Fokus kommer att ligga på verksamhetsutveckling och volontärengagemang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 4 november 2019 kl. 10.50 (CET)

Tack för information! Jag har anmält mig som deltagare med hjälp av Eventbrite. –Tommy Kronkvist (diskussion), 4 november 2019 kl. 13.20 (CET).

IFried (WMF) 4 november 2019 kl. 20.30 (CET)

Angående detta så står det följande i sajtnotisen i mobilversionen:

"Rösta på förlag i gemenskapens önskelista

Hjälp Community Tech-arbetslaget bestämma vilka projekt de skall arbeta på."

Borde det inte vara "Rösta på förslag i gemenskapens önskelista"? –föregående osignerade kommentar är från Sabelöga (diskussion • bidrag) 25 november 2019 kl. 23.50‎

För ett tag sedan lade jag till en tredje tabell på min sida för Språkbalans, rubriken Antal uppslag per språk över tid. Den uppdaterar jag nu vid varje månadsskifte. Där kan man (längst ner) se exempelvis att antalet franska uppslagsord ökade med 52 stycken under september, 33 under oktober men hittills bara 11 under november. Så vill man bättra på statistiken för november, så är det en lämplig uppgift den här veckan. Av den översta tabellen på samma sida framgår att bara 2% av de franska orden är adverb, så kanske är det just franska adverb som borde läggas till? --LA2 (diskussion) 25 november 2019 kl. 22.05 (CET)

För sisådär tio år sedan lade administratören och byråkraten Mike till förslagen "halvsluten öppning", "sluten öppning" och "öppen öppning" till önskelistan på Wiktionary:Projekt/Önskelistor/Svenska/Schacktermer. Jag skapar gärna uppslagen, men vill först fråga gemenskapen om ni tycker att de passar här i vår ordbok? Jag har tittat efter i Vilka ord ska tas med? men tycker inte stilguiden är tillräckligt tydlig i detta fall. Jag är gammal schackspelare och kan skryta med att jag förlorat :-) mot inte mindre än sex svenska mästare i diverse turneringar under 1980- och 90-talen då jag spelade som mest. Således är jag rätt väl bevandrad vad gäller schackteori, och att hålla definitionerna "ordsbokskorta" medför ingen svårighet. Just de här termerna är (tillsammans med "halvöppen öppning") väldigt grundläggande inom schackterminologin och jag tycker därför de platsar, men jag har ingen lust att skapa uppslagsord om de sedan trots allt raderas med motiveringen att de bara hör hemma på Wikipedia... Därför frågar jag er. Vad tycker ni? Tommy Kronkvist (diskussion), 27 november 2019 kl. 21.09 (CET).

Vad bra, gör det. :-) Taylor 49 (diskussion) 28 november 2019 kl. 11.35 (CET)

@Tommy Kronkvist Jo, de begreppen är lexikala i den mening som avses i första punkten på sidan Vilka ord ska tas med?. Vi som inte är så bevandrade i schackteori kan inte avgöra betydelsen av de flerordiga begreppen genom att analysera begreppens delar. Lägg jättegärna till dem :) ~ Dodde (diskussion) 30 november 2019 kl. 22.03 (CET)

Jag har nu skapat uppslagen öppet spel, öppen öppning, halvöppet spel, halvöppen öppning, halvslutet spel, halvsluten öppning, slutet spel samt sluten öppning, och raderade därefter deras respektive motsvarande länkar från önskelistan över schacktermer. Utöver det kom uppslaget halvsluten till av bara farten. –Tommy Kronkvist (diskussion), 3 december 2019 kl. 19.24 (CET).

Jag kan leva med kategorier som ingår i en genomtänkt kategoristruktur och ifall det finns tydliga regler kring vilka ord ska placeras i vilken av dem. Däremot uppskattar jag inte "dåliga kategorier" som är perfekt eller nästan synonyma med varandra eller någon annan kategori så att folk kastar ord rent slumpmässigt in i en av dem, eller kategorier som innehåller ca 1...10 ord på 1...2 språk fastän det finns en likande kategori som innehåller hundratals ord, varav många skulle kunna vara i den nästan tomma kategorin. Taylor 49 (diskussion) 2 december 2019 kl. 20.18 (CET)

• Kategori:Svenska/Naturvård, Kategori:Svenska/Miljö, Kategori:Svenska/Ekologi

• Kategori:Svenska/Typografi, Kategori:Svenska/Media, Kategori:Svenska/Journalistik, Kategori:Svenska/Tryckerikonst, Kategori:Svenska/Boktryckarkonst, Kategori:Svenska/Bokbinderi

• Kategori:Lingvistik, Kategori:Språkvetenskap

• Kategori:Trädgård (föredömligt kort namn), Kategori:Trädgårdsskötsel (har interwiki-länkar)

• Kategori:Bröd (har interwiki-länkar), Kategori:Bakverk

Kategoriträdet växer vilt och behöver sannerligen beskäras. Men värdet av diskussion är överskattat. För att förändra strukturerna krävs arbete och jag är för lat för att sätta igång. Livskraftiga kategorier är de som har många ord och många länkar till andra språk. --LA2 (diskussion) 3 december 2019 kl. 11.58 (CET)

@Taylor 49, @LA2. Jag skulle i och för sig kunna "sätta igång" med det rent praktiska jobbet redan om någon dag, och efter att man tagit sig en ordentlig funderare skulle det inte ta särskilt lång tid att slutföra. Fast jag vet inte om jag kan komma åt alla nödvändiga funktioner i form av skrivskyddade sidor m.m. utan administratörsstatus? Jag har i och för sig inget alls emot att agera admin här, men eftersom det redan finns 13 stycken administratörer på bara 68 aktiva användare så kanske det blir för många? Den bedömningen lämnar jag till er, förutsatt givetvis att ni anser att jag är lämplig som administratör överhuvudtaget. Angående det rent praktiska är jag sedan länge byråkrat på Wikispecies och administratör på svenskspråkiga Wikivoyage, så själva admin-verktygen känner jag till väl. För att återgå till huvudfrågan så anser jag följande:

• Miljö och Ekologi kan man gott slå ihop, och då helst under Ekologi som jag menar är den mer övergripande av de två. Naturvård är knepigare eftersom det direkt och uteslutande rör mänskliga aktiviteter, medan miljö och ekologi förstås finns oavsett människor bryr sig om det eller ej. Naturvård är ju en typ av arbete som man utför, medan ekologi är en vetenskap. Möjligen ska man skapa en helt ny kategori för Naturvård/miljöarbete, där man också inkorporerar Kategori:Svenska/Jordbruk‎ samt Kategori:Svenska/Skogsbruk‎ och liknande?
• Typografi och Tryckerikonst bör tillsammans med Boktryckarkonst och Kategori:Svenska/Bokbinderi etc. inlemmas under Bokväsen. Däremot insorterar Journalistik, Media och liknande enligt mig under Massmedia. På så vis får man en kategori för själva materialet (Bokväsen) samt en kategori för hur materialet presenteras (Massmedia).
• Lingvistik bör helt klart upphöra som egen kategori och inrangeras under Språkvetenskap. Vad jag vet har vi inte kategorier för dialekter och slikt men i den händelse de finns så hör de också hemma här.

–Tommy Kronkvist (diskussion), 5 december 2019 kl. 14.21 (CET).

Tack för dina förslag.

• Administratörstatus behövs väl inte pga att vi har typ inga maximalt låsta uppslag eller kategorier.
• För all massvis flytta sidor behövs det något som "cat-a-lot" eller bot.
• Kategori:Svenska/Bokbinderi finns (en sida)
• Kategori:Svenska/Bokväsen finns ej (och inga sidor som vill vara där inne)
• Kategori:Lingvistik har funnits sedan länge, medan Kategori:Språkvetenskap är en ny företeelse
• visst kan det finnas underkategorier (Kategori:Svenska/Grammatik, "språknamn" ? "språkundervisning" ?) men jag skulle ytterst ogärna se både "lingvistik" och "språkvetenskap" efersom det inte finns någon tillräcklig betydelseskillnad mellan de 2 orden

Taylor 49 (diskussion) 5 december 2019 kl. 15.12 (CET)

Diskussion är inte överskattat, det är en nödvändig del och det enda sättet att nå konsensus, som krävs vid ett projekts bygge. Jag tycker utan bekymmer Lingvistik och språkvetenskap kan slås ihop till "lingvistik". Vi skulle kunna göra så att de ord som är kategoriserade som t.ex. "bokväsen" om så passar bättre än bokbinderi, får en text=bokväsen|kat=bokbinderi, så att vi inte tappar nyttig information för en läsare. Svenji (diskussion) 7 december 2019 kl. 19.00 (CET)

Jag raderade en hel drös av toponym-kategorier (främst tyska) som tändes när vi begränsade dess existens på Wiktionary. Vidare tänker jag flytta Kategori:sömnad till att ligga under Kategori:Hantverk snarare än Kategori:Kultur och Samhälle. Svenji (diskussion) 11 december 2019 kl. 19.33 (CET)

Verkställt Kategori:Sömnad i Kategori:Hantverk. Taylor 49 (diskussion) 14 december 2019 kl. 09.39 (CET)

Konstruktioner såsom Kategori:Svenska/Fågelarter vid sidan av Kategori:Svenska/Fåglar känns också redundant. Till gruppen hör också flera liknande såsom kategorierna (svenska) Fiskar/Fiskarter, Däggdjur/Däggdjursarter, Reptiler/Reptilarter med flera. –Tommy Kronkvist (diskussion), 14 december 2019 kl. 17.42 (CET).

Jag tycker att det är relevant att skilja på djurens namn och deras taxonomiska beteckning. De böjs olika och betydelserna är olika och det är naturligt att de även kategoriseras olika. Artkategorierna är t.ex. inte underkategorier till samma kategorier som djurkategorierna. Djurnamn följer ofta men inte alltid artbeteckningen. På andra språk gissar jag att även stavningen kan skilja sig åt. Om vi suddar ut gränsen mellan dessa kategorier och/eller definitioner tror jag, om inte förr, så iallafall senare hamnar i situationer då vi får olika sorters problem. ~ Dodde (diskussion) 15 december 2019 kl. 14.16 (CET)

Du har helt klart en poäng som jag inte tänkt på, och vid närmare eftertanke tycker även jag att det är klokt att behålla båda kategorigrupperna. Emellertid så är beteckningarna på "taxonominamns-kategorierna" egentligen fel, eftersom "art" inte är samma sak som "artnamn" (de båda begreppen förhåller sig till varandra på samma sätt som "taxon" i förhållande till "vetenskapligt namn": det ena är själva arten, det andra är namnet på den). Fast att byta ut "Svenska/Fågelarter" och "Svenska/Däggdjursarter" mot "Svenska/Fågelartnamn" och "Svenska/Däggdjursartnamn" etc. blir kanske lite väl krystat, även om det förvisso är korrekt. Att helt slopa typen av organism ur kategorinamnet och förenkla till "Svenska/Artnamn" blir inte heller alltid helt rätt, eftersom namnen har lite olika utformning och regelverk beroende på om det gäller arter av djur, växter/svampar, eller arkéer/protister/bakterier. –Tommy Kronkvist (diskussion), 15 december 2019 kl. 16.19 (CET).

@Tommy Kronkvist Tack för den lektionen. :) Ja, det är en balansgång många gånger. Om du kommer på nåt okrystat sätt att få det mer korrekt lyssnar jag gärna. ~ Dodde (diskussion) 15 december 2019 kl. 16.50 (CET)

För att liva upp "veckans ord" föreslår jag att vi öppnar upp för förändring.

Hittills har orden valts ut efter kvalité och spridning (främst utifrån ordets ursprung, egen analys). Orden har sedan start varit svenska ord, för en svensk upplaga. Jag har dock känt att det finns en viss stagnation, och jag själv har långt ifrån uppdaterat artikeln veckovis. @LA2 föreslog för ett tag sedan en rad ryska ord, och jag skulle gärna öppna upp detta. Därför har jag nu ett förslag:

1. NYTT NAMN. Vi döper om avsnittet från "Veckans ord".

Detta främst för att underlätta arbetet i att uppdatera och hitta ord som på ett mångsidigt sätt kan representera vår ordsamling. Skulle vi halka efter i framtiden så ser det inte lika illa ut som det gör när "veckans ord" kvarstår i en månad.

Alternativ: A: Ord i fokus. Alternativ B: Ord i ljuset. Alternativ C:

2. NYTT FORMAT. Vi inför en skräddarsydd mall för vilken fakta som visas på första sidan den mån ordet besitter denna. Detta underlättar dels vid val av Ord i fokus, och ger ett stilrent intryck.

3. SPRÅKVARIATION. Vi skiftar språk varje vecka, och kan belysa små som stora språk på upplagan. Riktlinjerna bör stakas ut för detta.

Vi utgår från språkets storlek på svenska wikiordboken, med rotation var fjärde vecka:

Vecka 1: Svenskt ord.

Vecka 2: Ord från ett hos oss "större språk", i denna definition de statistiskt tio största språken. För närvarande blir det då norskt bokmål, danska, engelska, finska, franska, isländska, nederländska, polska, ryska och spanska.

Vecka 3: Svenskt ord.

Vecka 4: Ord från ett hos oss "mindre språk som vi lyfter fram". Till en början endast för språk under 2000 uppslag, men över 500 uppslag. Till exempel lettiska, lulesamiska, bretonska, turkiska, älvdalska.

4. ÖNSKELÅDAN.

Vi behöver också en ny struktur för önskade ord. Jag tar gärna hjälp av någon som är bra på att fatta sig kort och tydligt. VI har en för svenska ord, och en för utländska ord.

5. ANTAGNINGSKRITERIER. För att bli ett "ord i fokus" (eller vad vi ska kalla det), måste ordet redan ha ett uppslag, det ska vara snyggt och utförligt skrivet, och informationen begriplig för en novis som inte talar det främmande språket (vid andra språk än svenska givetvis). För svenska ord gäller att ordet inte enbart har en glasklar mening, (vi tar inte med svenska uppslag som skolåda eller aprikosmarmelad9 det saknar allmänintresse för svenska besökare. Orden ska vara mindre vanliga, nyord, eller gamla ord som lever i en tynande tillvaro.

6. AVSLUTNINGSVIS. Jag ska senast under mellandagarna jobba fram ett format för utländska artiklar, men jag kommer att behöva hjälp. Om vi tittar på storebror (engelska WT) så har de en snygg layout för sitt "foreign word of the day" #FWOTD. Om vi kunde få till något liknande skulle detta vara ett uppsving för vår ganska torftiga framsida (sorry, it is what it is).

Vad tänker ni angående detta? Svenji (diskussion) 11 december 2019 kl. 16.13 (CET)

Jag är för punkt 3, emot punkt 1 (onödigt att byta namnet, när vi ju ändå tänker oss att byta ord varje vecka) och övriga punkter förstår jag inte riktigt. Jag tycker att det är viktigt att veckans ord ska vara en någorlunda välskriven artikel, så att nyfikna som klickar på ordet får ett gott intryck av Wiktionary. Kanske går det med programvara att hitta lämpliga kandidater som har en viss längd och ett visst antal länkar till sig och från sig? --LA2 (diskussion) 11 december 2019 kl. 21.50 (CET)

Jag har inga särskilda åsikter om innehåll eller struktur. Om det önskas, så kan jag kopiera enwikts mall. Jag garanterar inte att det blir jättesnyggt. Skalman (diskussion) 16 december 2019 kl. 13.48 (CET)

Det jag ser som fördel med deras struktur är att man kan förbereda veckans artikel, och att den lanseras automatiskt (?) vid ett visst klockslag. Sen skulle jag gärna vilja ha en uttalsmall för veckans ord, men inser att det blir mycket svårt att hitta ipa eller ljudfiler för flera ord man vill ta upp. Tror du det är möjligt att genomföra en sån mall, där "veckans ord" kan ligga i en inkubator för nästkommande vecka? Hade varit schysst att kunna förbereda en månads uppslag åt gången, som sedan kunde skifta veckovis. Jag tycker också att deras förstasida har flera visuella fördelar. Varje block har rubriken inom rutan, vilket i min mening ger en skönare läsupplevelse. Nummer två är att vår fina Wiktionary-bakgrund här på svenska upplagan skapar en obalans, lite som en vågskål som väger över åt vänster. Det hade varit snyggare om texten Wiktionary stod direkt uppe i vänsterhörnet, inte under massa diffusa småord, eller åtminstone inte lägre ner än datum och tid visas i skarpa tecken på högra sidan, som nu själ direkt fokus. Svenji (diskussion) 16 december 2019 kl. 22.15 (CET)

Det skulle ju gå att mallen (som nu har det obegripliga namnet {{högkvalitativt}}) inkluderar kod från en undersida vars namn utgörs av årtal och veckonummer, alltså {{ /{{CURRENTYEAR}}-{{CURRENTWEEK}} }} och så kan man i förväg skapa hur många sådana undersidor man vill för flera år i förväg (med namnen /2019-51, /2019-52, /2020-01, ...). En nackdel är att det är svårt att skaffa sig överblick över vilka ord som är inplanerade. Det blir hundratals undersidor att bläddra igenom. Ett alternativ är en stor {{#switch:{{CURRENTYEAR}}-{{CURRENTWEEK}} | 2019-51 = {{ /nepotism }} | 2019-52 = {{ /smörjgrop }} | ... }} där man i samma fil räknar upp hela tidtabellen framåt. Vad som är lämpligast, vet jag inte. I båda fallen blir det svårt att testköra koden för att upptäcka syntaxfel. --LA2 (diskussion) 17 december 2019 kl. 00.49 (CET)

Jag skulle gärna se en lösning likt förslag, @LA2. Båda varianterna är enligt mig bättre än att det behöver utföras manuellt varje vecka.

Mitt förslag är också att vi kan inkludera uttalsmallen under en egen rubrik (som jag gjort här), men helst utan att uttals-länken behöver synas igen (tårta på tårta).

Jag undrar också om det är okej att använda traditionell svensk transkribering för ryska ord under parametern {{uttal|ru|enkel=afisja}}, annars vill jag se en lösning likt den vi i nuläget har för t.ex. hindi, hebreiska och språk med arabisk skrift (direkt efter artikelnamnet). Svenji (diskussion) 30 december 2019 kl. 07.00 (CET)

Enligt senaste databasdumpen (20191220) finns 305 anrop av {{uttal}} där första parametern (språket) är "ru". Av dessa är det bara 2 som har angivit parametern enkel= nämligen один (enkel=odín) och учёба (enkel=učóba). Här används alltså inte den vanliga svenska transkriberingen (utjoba) utan en med č och ó. Om vi bestämmer oss för att göra annorlunda, är ju dessa två fall lätta att hitta och rätta. --LA2 (diskussion) 30 december 2019 kl. 21.50 (CET)

Jag känner att ryska är mer ditt projekt, så den typ av transkribering du anser mest lämplig är jag villig att köra på. Men jag skulle nog själv rösta för att använda en svensk transkribering, med argumentet att den är avsedd för svenskspråkiga läsare, och att den i nuläget inte tillhandahålls av några andra wikiordböcker. Den skulle till och med kunna robotiseras om man kände för det. Svenji (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.37 (CET)

Om man tittar på engelska en:учёба, så står ingen transkribering alls vid uttalet. Vid uttalet står bara IPA-alfabetet. Däremot står en transkribering (och faktiskt učóba, inte uchoba) direkt efter uppslagsordet i fetstil. Kanske är det så vi borde göra? --LA2 (diskussion) 31 december 2019 kl. 15.23 (CET)

Vad jag minns använder sig den engelska upplagan ISO-transkribering för kyrilliska (baserad på serbokroatiska). Som sagt, så spelar det inte mig någon roll vilket alternativ vi använder, bara det blir ett och samma. För hebreiska använder jag nu densamma som en.wikt, men de saknar ofta transkribering där. Och he.wikt själva använder en något annorlunda transkribering. Svenji (diskussion) 31 december 2019 kl. 15.54 (CET)

Artikeln вьюга har en transkribering intill ordet i fetstil (вьюга (v'júga) f), som den ärvde från en översättning när jag klickade på en grön länk. Det är ju där transkriberingen hör hemma (parametern tr= till {{ö}}) och inte i anropet till mallen {{uttal}}. Frågan återstår om vilken standard för transkribering som är mest rätt. --LA2 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 14.18 (CET)

Fick ett märkligt meddelande just, när jag inte kunde skapa ett uppslag:

Fel: Denna handling har automatiskt identifierats som skadlig och tillåts därför inte. Om du anser att din handling var konstruktiv, kontakta en administratör och informera denna om vad du försökte göra. En kortfattad beskrivning av missbruksregeln som din handling utlöste är: "gambling spam" - Varför detta? Svenji (diskussion) 19 december 2019 kl. 05.43 (CET)

Det gäller ett ord på koreanska, 놀이터. Svenji (diskussion) 19 december 2019 kl. 05.45 (CET)

Du skapade uppslaget med texten gambling spam, och då kunde jag redigera det. Jag bryr mig inte jättemycket om ett ord på koreanska skulle saknas, men förundrades mest över att det var totalblockerat för mig att skapa. Men du kunde? Tack! Svenji (diskussion) 19 december 2019 kl. 20.12 (CET)

−

@Svenji Extension:AbuseFilter som vi inte själva styr över är tydligen aktiverat för oss, och din ändring fastnade i det filtret. En lista över filter finns på Meta. Det verkar som om bara stewards kan se hur filtren fungerar. Jag skapade sidan du försökte skapa och det gick bra. Var det kanske något ord i texten som du använde som finns med i denna lista? ~ Dodde (diskussion) 19 december 2019 kl. 20.14 (CET)

Nej, bara ordet i sig och med den text som står där nu - inga andra ord än translitterering. Knasigt. Svenji (diskussion) 19 december 2019 kl. 20.17 (CET)

Jag har rapporterat problemet på meta:Meta:Requests for help from a sysop or bureaucrat#Tune abuse filter "gambling_spam" to not block normal page creation. (permalänk). Syftet med rapporten är att filtret inte ska blockera skapande av andra sidor som inte faktiskt är spam. Skalman (diskussion) 20 december 2019 kl. 00.56 (CET)

• Varför finns det 2 nästan identiska mallar {{härledning}} och {{härledning-}} (som har gemensam dokumentation)?
• Har någon tänkt på härledningar från egennamn (exempel: oganesson -> Jurij Oganessian men w:Jurij Oganessian)?

Taylor 49 (diskussion) 25 december 2019 kl. 11.09 (CET)

@Taylor 49 Det framgår lite dåligt, kanske. {härledning} används i normalfallet. Då inleds texten som i början av en mening med "Av " och avslutas med punkt. Den något avklippta versionen {härledning-} saknar detta, och passar när man vill ha lite större frihet att formulera härledningen. Det är också vanligt att man använder {härledning-} när härledningar sker i flera led som t.ex. i kaffe. ~ Dodde (diskussion) 25 december 2019 kl. 15.35 (CET)

Tack, det besvarar frågan. IMHO är det ett lite olyckligt tillvägagångssätt. Kanske skulle "punkt=" kunna stötta ytterligare värden än ingenting och "-" dvs möjliggöra att utelämna "Av". Eller "Av" och punkten skulle kunna helt flyttas ur mallen (krånglig magi utan relevant vinst). Den andra mindre optimala detaljen är beroende av dessa Kategori:Wiktionary:Språkkodsmallar. Taylor 49 (diskussion) 25 december 2019 kl. 15.45 (CET)

@Taylor 49 Syftet med magin är att få till ett mer enhetligt utseende på formuleringarna som används i härledningar. Istället för "av" hade kanske "till" eller "från" använts oftare. I praktiken verkar de två mallarna kompletterat varandra väl för de användare som lagt till många etymologiavsnitt. Magi borde alltid framgå så tydligt som möjligt, och det borde göras tydligare i mallbeskrivningen, men utifrån vad jag känner till är jag inte beredd att hålla med om att mallarna är dåliga eller olyckliga på något sätt. punkt-parametern är en vanlig boolean-parameter som tar ett tomt argument = true eller ett "-" = false, som i många andra mallar. Att krångla till den parametern med fler val skulle nog krångla till det, och parametern hade också behövt ha ett annat namn isåfall. Så tycker jag iallafall. Om en modul skulle vara inblandad kanske andra tillvägagångssätt hade varit möjliga, men det har jag inte funderat på. ~ Dodde (diskussion) 26 december 2019 kl. 23.50 (CET)

@Dodde Budskapet var inte att mallarna var dåliga eller hade akuta problem, utan syftet var bara att utveckla ideer till förbättring. Jag har redigerat TFM lite grann och lagt mallen "härledning" till d:Q31204280. Parametern "genitivform=" verkar användas av bara 2 sidor, och en av dem "tomahawk" gjorde det hittills på ett felaktigt sätt. Har någon funderat kring den andra frågan (härledningar från egennamn)? Taylor 49 (diskussion) 28 december 2019 kl. 00.04 (CET)

@Taylor 49, det förstod jag och det uppskattar jag. :) Jag ville bara förklara varför det var som det var och vilka fördelar vi såg med att skapa det på just det sättet, och mer allmänt om min syn på magi. Det är en balansgång och bra diskussioner gör det lättare att hitta en bra balans. Angående genitivformparametern så finns den för att alla språknamn i den gängse formuleringen inte fungerar väl med språknamnet som adjektivform och kanske saknar adjektivform över huvud taget och därför behöver använda språkets genitivform. Det används inte ofta, men det är väl bra att möjligheten finns, tänker jag. Angående egennamn så har jag inte tänkt på det just rörande denna mallen, men länkning ska inte ske till sidor på Wiktionary om de inte ska finnas på Wiktionary. Däremot är länkning till Wikipedia OK isåfall, eller hur? Och mallen kan ju användas med klamrar om så behövs: <code>{{härledning|--|]}}</code>. ~ Dodde (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.57 (CET)

(@Dodde & @alla) Anledningen till att jag frågar kring härledningar från egennamn är att jag nyligen installerade en sådan mall vid EO wiktonary (kat) :-) och har svårt att hitta något att interwikilänka till. Dessutom: kan någon komma på "äkta" ord härledda från namn på berg eller älvar? Det finns massor med ord härleda från personer (oganesson) eller städer (holmium), men hittills inga träffar från berg eller älvar. Taylor 49 (diskussion) 31 december 2019 kl. 13.00 (CET)

Vad kan eller ska göras åt det här ("Samväldet") ? Taylor 49 (diskussion) 30 december 2019 kl. 18.35 (CET)