Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv27. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv27, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv27 i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv27 finns här. Definitionen av ordet Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv27 hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avWiktionary:Bybrunnen/Arkiv27 och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Ordfrekvenser
För några år sedan lade jag till en funktion i Projekt Runebergs korrekturläsning, som ger statistik på ord- och teckenförekomster i den sida man håller på att korrekturläsa (knappen "Stats"). Det kan vara ganska intressant och bör vara användbart även för andra texter än dem man korrekturläser. Jag har nu gjort en modifikation, så att man kan posta och mäta vilka texter som helst om man går till http://runeberg.org/proof.pl?src=/ (dvs som om man korrekturläser boken "/" som ju inte finns).
Om jag exempelvis kopierar in hela Bybrunnen, så får jag ut:
Current page is 218531 bytes, 211212 characters long.
Commonly occurring words (of 32316 in all, 7036 unique):
512 or more times: att och är som
256+: det kl. på i diskussion en inte för med CEST till jag
128+: har av 2017 2018 Jag om så ett kan vi Det men CET man eller den Dodde de ska
64+: --LA2 the oktober augusti du finns vara skulle ord september språk to gärna vid in alla hur Skalman detta svar svenska Jonteemil Wiktionary november någon - 8
32+: Ps. använd andra ...
Detta kan man betrakta som en önskelista, för vilka ord som (kanske) bör finnas i Wiktionary. Det är bara de 2000 vanligaste orden (inte alla 7036 unika ord) som visas i rapporten. Orden SNED, Sned, sned. och sned räknas som fyra olika. --LA2 (diskussion) 25 januari 2019 kl. 02.45 (CET)
Exempelmeningar från ordböcker
Detta passar väl inte jättebra på Bybrunnen men inte någon annanstans heller så jag postar det är ändå. Jag bara undrar om man får sno exempelmeningar från SAOB, SO/NE, Bokmålsordboka, Den danske ordbog, Duden m.fl. eller om det är olagligt. Jag tänker att det egentligen borde vara orimligt att upphovsrätten kan gälla en enda mening, dessutom svårt att bevisa, om inte t.o.m. omöjligt. Vad tycker ni? Främst gäller detta norska och danska där jag förstår och kan översätta meningarna men vågar mig inte på att skriva en egen exempelmening då jag riskerar att skriva fel.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 31 januari 2019 kl. 23.51 (CET)
@Jonteemil, man kan kanske inte ha upphovsrätt på enskilda meningar, men man kan ha katalogskydd för samlingar av enklare information (vilket också väl är anledningen till att vi inte kan ta definitioner rakt av). Jag skulle nog föredra att vi inte tar exempelmeningar utan att bearbeta dom ordentligt. Skalman (diskussion) 1 februari 2019 kl. 22.01 (CET)
När ska sammansättningsformer av ord få egna "affix-" uppslag?
Jag lade nyss till "работо-" (arbets-) som prefix, eftersom formen skiljer sig något från grundordet "работа" (arbete) och bara används i sammansättningar.
Men jag undrar om det verkligen är till hjälp, eller om det vore vettigare att avstå från det uppslaget och länka "работо-" i sammansättningar som работоспособный (arbetsför) direkt till "работа" i stället för till "работо-" som sedan länkar vidare till "работа" – så som @LA2 gjorde med "жизне-" i "жизнеспособный", som länkar direkt till grundordet "жизнь" i stället för till "жизне-" som sedan länkar vidare "жизнь". Å andra sidan finns till exempel förledet "gatu-" som uppslag även om det är en variant av "gata", och där känns det som att det är till hjälp.
Jag vet inte – är det till hjälp eller inte att redogöra för stavningsvarianter som används i för- och efterled? Ska de ha ett eget uppslag?
Och jo, förmodligen är svaret "det beror på", så utöver den generella frågan får ni gärna kommentera om ni har synpunkter på det specifika fallet med förledsformen "работо-".
Tack på förhand, och en förvarning om att jag är inne här sporadiskt så det kanske tar tid innan jag svarar på eventuella frågor/kommentarer, men jag uppskattar att få ta del av dem.
PS. Namedroppar några som varit aktiva på ryska uppslag nyligen om ni vill kommentera: @Svenji, @Sabelöga, @LA2
Som jag ser det, skiljer sig dessa ryska former inte från de svenska gatu- och lamp-, som vi ju inte betraktar som prefix utan länkar direkt till gata och lampa. Dock kunde man fundera över om böjningstabellen för gata (gatan, gator, gatorna) även borde ta upp prefixformerna gat- och gatu- kanske? För lampa finns bara lamp-, men för flicka finns både flick- och flicke-, så detta är kunskap på ordnivå. Finns det någon etablerad svensk ordbok som tar upp dessa former? --LA2 (diskussion) 10 februari 2019 kl. 17.55 (CET)
(efter redigeringskonflikt)
@Eliashedberg, vi har sagt att vi inte ska ha med dessa förled eller efterled, inte heller , som jag nu har raderat och jag har korrigerat "gatumusikant". Jag har också raderat "работо-" och tagit bort länkarna dit.
Eftersom förleden inte ska ha egna uppslag, länkas dom heller inte från böjningstabeller, trots att dom ibland står med. Jag la till info om förled på "работа".
gatu- ska inte ha ett fullvärdigt uppslag, däremot en minimal omdirigering till gata. Däremot skulle jag gärna behålla bak- och back- eftersom de innehåller värdefull information som är långt ifrån uppenbar och inte kan gömmas någon annanstans. bakdörrbackdörr?? bakljusbackljus - vissa stavar fel, vissa stavar rätt men kan inte motivera varför ordet ska stavas så eller så. Raderitis suger ... liksom redunditis. Taylor 49 (diskussion) 11 februari 2019 kl. 13.14 (CET)
Särskilt bak- tycker jag är motiverad, eftersom det inte riktigt framgår vad ursprungsordet är (bakom? bakre? bak?). Lite mer tveksam till back-, men kan kanske acceptera det, just pga. felstavningar och förvirring. Def #2 på båda dessa uppslag skulle jag nog inte acceptera som fristående uppslag, utan den viktigare def #1. Skalman (diskussion) 11 februari 2019 kl. 22.26 (CET)
Vi har minimala sidor för alla böjningsformer (såsom gator eller gatans) (uppslag JA, omdirigering till grundordet gata JA, definition NEJ, översättningar NEJ). Mitt förslag är att göra på precis samma sätt med förled och efterled med avvikande stavnig såsom gatu- eller hant-. Längre uppslag får skapas enbart i undantagsfall ifall det finns särskilda skäl (bak- och back-). Jag har konstruerat mall {{led}} och flera sidor som använder den. Taylor 49 (diskussion) 18 februari 2019 kl. 09.10 (CET)
"mindre vanliga mönster" och "märkliga fall" ska ha minimala uppslag med {{led}} (omdirigering till grundordet JA, definition NEJ, sammansättningar NEJ, översättningar NEJ)
ord som bildar sammansättningar på flera sätt ska ha uppslag för de led som hamnar i "mindre vanliga mönster" eller "märkliga fall" (kyrko- JA, kyrk- NEJ)
förled och efterled kan ha längre eller fullvärdiga uppslag i undantagsfall ifall det finns särskilda skäl (bak- och back-)
sammansättningar ska länka till grundordet, inte till förledet eller efterledet (kyrkobesökare ska länka till kyrka, inte till kyrko-), åtminstone sä länge som det inte finns särskilda skäl till motsatsen
@LA2, @Skalman Tack! Och tack för hjälpen att ta bort "работо-". (Tack också @Taylor 49!)
2019 - Internationella året för urfolkens språk
I år är ett år utlyst av UNESCO som "The International Year of Indigenous Languages" - IYIL2019.org. I samband med detta satte jag upp ett litet mål för vår wikiordbok att bidraga, i den mån vi har kunskap, med ökad tillgänglig kunskap om de europeiska urfolkens språk. I likhet med @LA2:s tidigare projekt med att få upp alla EU:s 24 officiella språk på vår startsida (med minst 500 uppslag vardera), vill jag sätta som mål för i år att nå följande milstolpar:
Få ihop 500 ord som är gränsen för inkludering i {{språkindex}}, som visas på framsidan. Då jag inte har någon officiell lista över vilka folk som räknas som urfolk, har jag för detta förslag gjort ett utkast baserat på Wikipedia-artiklar.
komi (språkkod: {{kpv}}) Ett språk indelat i trespråkformer: komi-syrjänska, komi-permjakiska och komi-jazva. Funderar på ett förslag för en praxis i hur vi representerar dessa skillnader bäst på svenska wiktionary.
Med all säkerhet finns säkert med något språk som inte borde klassas tillhörande ett urfolk, liksom flertalet som saknas. I vilket fall bör våra samiska uppslag förbättras till att börja med. Denna listan kan komma att kompletteras efter hand. ╰ Svenji11 februari 2019 kl. 00.50 (CET)
Wikibooks
Ett av de mindre sidoprojekten är Wikibooks och där finns en hel del språkkurser (ofta halvfärdiga, bortglömda projekt), som har egna undersidor eller appendix i form av ordlistor, till exempel b:Svensk-finsk järnvägsordbok, som kanske kan fungera som inspiration att fylla på Wiktionary med. Man kan förmodligen hitta något intressant även i polska eller portugisiska Wikibooks om man letar. Svenska Wikibooks har ingen kurs i ryska, men ryska Wikibooks kanske har en i svenska? --LA2 (diskussion) 21 februari 2019 kl. 00.11 (CET)
Talk to us about talking
The Wikimedia Foundation is planning a global consultation about communication. The goal is to bring Wikimedians and wiki-minded people together to improve tools for communication.
We want all contributors to be able to talk to each other on the wikis, whatever their experience, their skills or their devices.
We are looking for input from as many different parts of the Wikimedia community as possible. It will come from multiple projects, in multiple languages, and with multiple perspectives.
We are currently planning the consultation. We need your help.
We need volunteers to help talk to their communities or user groups.
You can help by hosting a discussion at your wiki. Here's what to do:
Next, create a page (or a section on a Village pump, or an e-mail thread – whatever is natural for your group) to collect information from other people in your group. This is not a vote or decision-making discussion: we are just collecting feedback.
Then ask people what they think about communication processes. We want to hear stories and other information about how people communicate with each other on and off wiki. Please consider asking these five questions:
When you want to discuss a topic with your community, what tools work for you, and what problems block you?
What about talk pages works for newcomers, and what blocks them?
What do others struggle with in your community about talk pages?
What do you wish you could do on talk pages, but can't due to the technical limitations?
What are the important aspects of a "wiki discussion"?
You can also help build the list of the many different ways people talk to each other.
Not all groups active on wikis or around wikis use the same way to discuss things: it can happen on wiki, on social networks, through external tools... Tell us how your group communicates.
På sidan ост-индский uppstår en radbrytning vid bindestrecket i varje cell av tabellen, trots att min skärm är bred nog att visa tabellen utan radbrytningar. Går det att ändra mallen så att radbrytandet kan undvikas? --LA2 (diskussion) 14 mars 2019 kl. 12.36 (CET)
Det finns nog inget bra sätt att fixa det, som blir bra oavsett skärmstorlek. Vill vi förbättra visningen, så borde vi nog gå mer mot nåt likt det en-wikt har, där böjningmallen får 100 % bredd. Skalman (diskussion) 17 mars 2019 kl. 22.36 (CET)
75 000 svenska ord!
Den 17 mars 2019 kl. 17.34 skapade @Jonteemil det 75 000:e svenska huvuduppslaget, dära, som i sin talspråkliga, regionala form är en talande indikation för hur ordrik vår dokumentation av språket nu är. Jag ser redan fram emot 100 000:e uppslaget, men vi har ju ett antal milstolpar innan dess. Tänk att det dära ordet inte beskrivits här förräns nu. ╰ Svenji18 mars 2019 kl. 00.10 (CET)
Visst är det skoj att det växer, men också frustrerande att det växer så sakta och att vi är så få. Har ni intrycket att något annat språk av Wiktionary arbetar smartare och gör snabbare framsteg i förhållande till folkmängden? Var kan vi hitta inspiration till rekrytering av fler frivilliga och stimulans i skapandet av fler artiklar? --LA2 (diskussion) 27 mars 2019 kl. 02.40 (CET)
Va? Vad är det som är frustrerande här (förutom lite klotter varje dag)? Det är inte mängden utan kvalitet som gäller. Och SV wiktionary håller en bra kvalitet. Snarare tvärtom, det som är galet på vissa wikier är det hjärnlösa kopiering, eller megatals robotskapade värdelösa uppslag utan något informationsvärde. Mitt förslag är att satsa på kvalitet. Bra definitioner, bra exempel, genomtänkt och välfungerande mallsystem (ju mindre antal mallar desto bättre). Jo, och att jag är den enda som lägger till Ö eller uppslag på ID är något som skulle kunna bli bättre. Taylor 49 (diskussion) 28 mars 2019 kl. 12.11 (CET)
Jag håller helt med om att kvaliteten är viktig! Men visst är vi ganska få? Det är samma Skalman, Jonteemil, Taylor 49 och en handfull till med små förändringar år efter år. Vi skulle lätt kunna bli dubbelt så många och fortfarande vara ett litet projekt. Jag säger inte att vi måste bli hundra aktiva deltagare, men vi kunde gå från tio till tjugo. De kinesiska uppslagsorden hos oss är fortfarande färre än 500. Polska Wiktionary har tio språk med över 20.000 uppslagsord och tjugo med över 10.000, medan vi bara har fem språk med över 10.000 uppslagsord. Vårt 20:e största språk (esperanto) har bara 2260 uppslagsord. Jag kämpar ju på med ryska, som i storleksklassen 7000 ord (8:e största) ligger mellan danska och polska, men de flesta danska och polska uppslagsord hos oss har bara en översättning och anger sällan besläktade ord, grammatikmönster eller exempelmeningar (typiskt ryskt och polskt uppslag). Så där är vår kvalitet ganska tunn, trots att kvantiteten är medioker. --LA2 (diskussion) 28 mars 2019 kl. 12.32 (CET)
För februari 2019 hade vi enligt Wikistats 10 bidragslämnare med 100+ redigeringar, 32 med 25..99, 57 med 5..24 och 158 med 1..4 redigeringar. De sista kan ju vara klottrare men om vi kunde locka några av de 57 som ändå gör fem eller fler redigeringar att fortsätta och bli mer aktiva, så skulle mycket vara vunnet. Går det att få en bevakningslista över sådana användare? Enligt top editors handlar det om: Born2bgratis, A baris toprak (med 5 redigeringar), Tegel (6), Lymoz (7), Eliashedberg (8), Teodor605, Abbedabb (13), Naggy Nagumo (14), Tapanpet (15), Voltaigne (17), Dodde (18), Nyström (37) och Tommy Kronkvist (54 redigeringar), samt ett stort antal anonyma. Men några av dessa är ju inte alls okända, utan gamla bekanta som råkat göra få redigeringar en viss månad. Snarare ville man kanske hitta de användare som gör sin 5:e till 50:e redigering någonsin. --LA2 (diskussion) 28 mars 2019 kl. 20.38 (CET)
Ett stort grattis härifrån (Norge)! Ni har många fler artiklar än vi har på norska. Jag tror dock problemen är de samma som hos oss, nämligen att projektet är för litet för att nå kritisk massa. Utan att jag har kollat, skulle jag tro att antal aktiva deltagare på Wikipedia är nära 100 gånger fler än på Wiktionary. Då kommer det oavsett att gå sakta.
Jag skulle vilja slå ett slag för ett samarbete mellan W på svenska, danska og norska. Gemensamma mallar vore till stor hjälp, till exempel med översättningar, etymologisektioner och literaturcitat. Dessa tar lång tid att skapa utan goda mallar. Om en artikel på ett av språken kunde sno från ett annat vore det till stor hjälp.
Jag bidrar mycket gärna med det jag kan här, även om svenskan inte är mitt modersmål. Och jag hoppas på fler svenskspråkliga på norska och danska Wiktionary-utgåvorna. - Teodor (d • b) 30 mars 2019 kl. 11.08 (CET)
Samarbete och gemensamma mallar låter bra som idé, men hur går det till i praktiken? Var börjar vi? Svenska Wiktionary saknar/mangler mallar för böjning av norska adjektiv. Men notera att vi betraktar bokmål och nynorska som två olika språk. --LA2 (diskussion) 30 mars 2019 kl. 12.38 (CET)
ord typ xxxx-tal ska ha uppslag enbart för xxxx mellan 1000 och 2000
inga sammansättningar med sådana ord
Enstaka sammansättningar av tal och ord tillåts. Serier av tal (bestående av siffror eller bokstäver) i sammansättningar tillåts inte om det inte uttryckligen tillåts. (se förslag i diskussionen nedan). (Dvs. tillåt 1337, 50-öring, 18, 100-tals och 1900-tal, men inte 1900, 2000, 1600-talshus, 1500-talsgård)
Tillåt bara en sammansättning av typ "räkneord + annat led", och ta den sammansättning som är vanligast. JA: åttatimmarsdag NEJ: tolvtimmarsdag JA: tvåmålsledning NEJ: sjumålsledning JA: tolvfingertarm NEJ: sjufingertarm Lägg information om ytterligare lagom vanliga ord såsom "tolvtimmarsdag" på det "privilegierade uppslaget såsom åttatimmarsdag. Ytterligare uppslag kan undantagsvis tillåtas ifall det finns många citat eller andra särskilda skäl.
Serier av tal (bestående av siffror eller bokstäver) i sammansättningar tillåts endast en per serie där flera exempel ur serien kan redovisas: ex.vis det vanligaste tvåmålsledning men inte tremålsledning, 100-tals men inte 1000-tals, 1700-talshus men inte 1800-talshus. (Men t.ex. 1800-talshus och 1900-talshus kan omdirigera till 1700-talshus och 1700-talshus kan inkludera information om 1800-tals hus och 1900-talshus i den mån det är relevant.)
Sammansättningar av tal som uttryckligen tillåts får inkluderas: decennium 00-tal till 90-tal, sekel 000-tal till 2100-tal och millennium 0000-tal till 2000-tal samt motsvarande ord bestående av endast bokstäver.
Serier av tal (bestående av siffror eller bokstäver) i sammansättningar ska inkluderas sparsamt.
Många gånger kan samtliga medlemmar av en serie samlas under ett enda samlingsuppslag dit övriga medlemmar kan omdirigeras: 1800-talsvilla och 1600-talsvilla kan omdirigeras till och nämnas i det vanligare 1700-talsvilla).
Ibland kan man skapa uppslag för ett fåtal medlemmar och låta en av dessa vara samlingsuppslag för resterande medlemmar i serien: ettmålsledning, tvåmålsledning och slutligen tremålsledning som kan agera samlingssida för ytterligare ett antal medlemmar: fyrmålsledning, femmålsledning, sexmålsledning.
Jag håller med om att det känns olustigt att ha med alla kombinationer här. Jag kan tänka mig begränsningen "xxxx-tal mellan 1000 och 2000, inga sammansättningar" som grund. Om det däremot finns 3 citat, så stödjer jag i princip vilken kombination som helst. Skalman (diskussion) 22 mars 2019 kl. 16.59 (CET)
@Taylor 49, @Skalman Jag tycker att problemet framgår av exemplen ovan. 1200-tal, 1200-talshus, 1200-talslampa, 1200-talsvas, 1200-tals. Det blir en hiskelig mängd uppslag som okontrollerat kan masskapas och framöver kräva underhåll. Enstaka ord med siffror som 1337, 50-öring borde vi kunna ha med, men tal och sammansättningar av tal i serier bör inte tillåtas om det inte uttryckligen tillåts av inklusionskriterierna. Jag kan tänka mig att tillåta tal-uppslag motsvarande de räkneord som tillåts enligt nuvarande stilguide (alltså 1, 2, 3 osv). Jag kan även tänka mig att X0- X00- och X000-tal kan tillåtas från år 0 fram till vad som är aktuellt idag (alltså 1000-tal, 2000-tal, 900-tal, 90-tal osv). Jag tycker också att uppslagen som 1900-tal borde ha bättre kvalitet i det att det beskrivs att när man avser århundrandet så använder man oftast ordet i bestämd form, kanske med tillägg av exempelmeningar osv. Många av dessa uppslag, både på svenska och andra språk, är minst sagt förvirrande och kanske direkt felaktiga. ~ Dodde (diskussion) 22 mars 2019 kl. 21.40 (CET)
Angående den av Taylor 49 nyligen tillagda punkten "X4" så menar jag att den i så fall annullerar det enligt punkt X3 godtagbara uppslaget "100-tals", till förmån för det nog vanligare "hundratals". Sålunda föreslår jag att "100-tals" bör slopas ur listan över godkända uppslag. –Tommy Kronkvist (diskussion), 25 mars 2019 kl. 15.13 (CET).
100-tals tänker jag inte ingår i en serie utan är ett enstaka ord. Mycket vanligt dessutom. Därför bör 100-tals tillåtas. (90-tals, 200-tals o.d. funkar ju inte, däremot). Enligt min meninh bör X4 endast gälla serier, om den punkten ska bli rimlig. Då skulle 1700-talshus kunna finnas med men inte 1800-talshus (möjligtvis en hård omdirigering?). ~ Dodde (diskussion) 27 mars 2019 kl. 19.38 (CET)
Ja, visst, 10-tals, 100-tals, 1000-tals. 1000-tals har 300 000 Googleträffar. 10 000-tals, 100 000-tals och 1 000 000-tals har också en hel del träffar. Kanske bör gå under regeln för serier och samlas under uppslaget för 10-tals? ~ Dodde (diskussion) 30 mars 2019 kl. 13.59 (CET)
Angående X5-4. De flesta av dessa anser jag inte tillhör en serie och är alltså enstaka, dvs godkänns redan enligt X1 eller är inte direkt fråga om tal (dubbel, enkel) och godkänns redan enligt det generella verifierbarhetskravet. Så jag tycker inte punkten behövs. Punkten innehåller dock ettmålsledning och tvåmålsledning, men där tycker jag att båda dessa tillhör en serie och att tvåmålsredning som är vanligare kan tas med, men alltså inte ettmålsledning, enligt X5-2. ~ Dodde (diskussion) 1 april 2019 kl. 06.08 (CEST)
Idén bakom X5-4 noll-till-två-och-halv-regeln är att det finns en stor variation hur dessa antal uttryckas:
0 - noll
1 - en, ett, enkel, mono
2 - två, tve, dubbel, bi, di
Således tycker jag fortfarande att tal 0,1,2,1/2 borde privilegieras för alla rimliga sammansättningar, på liknande sätt som 0...21 privilegieras enligt för sammansättningar typ "xxxx-tal". Taylor 49 (diskussion) 1 april 2019 kl. 20.26 (CEST)
Inte mig emot – jag är en stor vän av såväl Unicode som UTF. I fallet med bråktalen ses de ju dessutom främst som symboler snarare än vanliga siffror eller nummerserier, och kanske faller de därför helt utanför den här diskussionen om 1300-talshus och liknande. Men jag tyckte vi kan söka konsensus även kring dem när vi nu ändå resonerar kring 1/2 och slikt, och tog därför upp dem för diskussion. –Tommy Kronkvist (diskussion), 2 april 2019 kl. 09.37 (CEST).
@Taylor 49 Tanken slår mig att vi i denna diskussionen också har att ta hänsyn till ex.vis förstagradsekvation, andragradsekvation, osv. samt fyrhörning, femhörning, osv. Det finns liksom en gräns där det blir orimligt att fortsätta bara rada upp uppslag i serien, men den gränsen är förmodligen olika för olika ord. Vi kanske varken ska förbjuda ord innehållande vissa tal eller automatiskt godkänna dem. Vi kanske bör formulera det som att i den mån det är rimligt, att en serie av sammansättningar där tal ingår, samla dessa under en seriemedlem. Det kanske är mer relevant att ha med femtegradsekvation än femmålsledning för att vara konkret. I det senare fallet kanske ettmålsledning och tvåmålsledning kan finnas och tremålsledning kan vara samlingsuppslaget för ledning med 3+ mål. För ekvationerna har enwikt med åtminstone upp till en:decic, dvs. tiondegradsekvation vilket förefaller svårare att gissa än "tiomålsledning". Även översättningarna lär vi gå miste om, om vi inte godkänner tiondegradsekvation. För XXXX-talsvilla behövs rimligtvis bara ett enda samlingsuppslag. Vi får komma ihåg att syftet med det här förslaget om tillägg till inklusionskriterierna är att Wiktionary inte ska riskera att svämma över med 7 miljoner intetsägande robotskapade uppslag med allehanda sammansättningar med tal. Jag har sammanfattat förslaget i förslag med 4 förtydligande underpunkter, och jag stödjer nu detta istället för tidigare förslag .
@Tommy Kronkvist Jag tror inte det råder delade meningar om huruvida vi ska tillåta inkludering av tecken eller inte. Det är dock tecknen som inkluderas, inte talen i sig. Så när vi inkluderar 9 så är det tecknet vi inkluderar, inte talet med värde 9 (och heller inte talet 10). Vi inkluderar tecknet ⑭ men inte talet 14. Vi inkluderar tecknet Ⅶ men inte teckensekvensen VII. Vi inkluderar tecknet ½, men inte teckensekvensen 1/2. ~ Dodde (diskussion) 4 april 2019 kl. 00.29 (CEST)
@Dodde: Jag tog främst upp tecken för bråktal eftersom Taylor49 explicit menade att "tal 1/2 borde privilegieras för alla rimliga sammansättningar" och då angav teckensekvensen "1/2" snarare än tecknet "½". Min avsikt var att söka bringa konsensus kring hur sådana tecken/tal ska behandlas. Sist bör sägas att jag i allt väsentligt håller med både dig och Taylor49 i ärendet. Det är bra att vi får ordning på det här. –Tommy Kronkvist (diskussion), 4 april 2019 kl. 14.24 (CEST).
@Tommy Kronkvist, @Taylor 49 Diskussionen dog av med tre personer som röstat på 3 olika varianter. Ändra gärna era röster till X5-1, X5-3 och X5-5 om ni anser att mina motiveringar till varför dessa tre punkter kompletterar varandra är en rimlig slutsats, eller försök gärna föra diskussionen framåt om det finns mer att resonera kring. ~ Dodde (diskussion) 1 maj 2019 kl. 18.30 (CEST)
Tack för att du påminner. Jag har justerat mina röster lite grann. Däremot skulle jag gärna ha med X5-4 (privilegierad ställning för 0,1,2,1/2). Taylor 49 (diskussion) 3 maj 2019 kl. 22.25 (CEST)
Fallet är kanske avslutat, gott så. Men min tanke återvände till det här sammanhanget, när jag nyss läste att mitt senast inscannade kompakta tysk-svenska standardlexikon har haft som urvalsprincip att bara ta med sammansättningar med talen "tre, trettio, tredje osv. Dylika uttryck, som saknas under de andra räkneorden, bör sålunda sökas under drei osv." En sådan princip kunde ju även införas här, om det nu är en god idé. Alla fyraårsdagar, femmeterspinnar, sexmillimetersskruvar, sjuvåningshus, etc. kunde då ersättas med talet tre. --LA2 (diskussion) 31 maj 2019 kl. 16.51 (CEST)
Föreningen Wikimedia Sveriges årsmöte (kl. 11.00–13.15, för medlemmar) efterföljs även i år av en liten öppen konferens, "Wikipedia-dagen 2019" (kl. 14.15–17.00, för alla), allt på Riksarkivet i Stockholm, lördagen 27 april. Temat är Wikimania, den globala konferensen som hålls i Stockholm i augusti, och dess tema som är FN:s 17 globala utvecklingsmål för en hållbar värld år 2030.
Det här är en fin chans att visa upp sig för andra, som redan känner till Wikipedia, och berätta hur intressant och givande det är att också engagera sig i Wiktionary. Jag tycker att vi borde göra någon affisch / skärmutställning / broschyr / animering, för att fånga folks blickar. Kanske kunde vi göra en utställnings-variant av Wiktionary:Välkommen eller Wiktionary:Om som fungerar att köra på skärm vid sådana här evenemang?
Samma afton (kl. 18–24) infaller också Kulturnatt Stockholm med många medverkande institutioner, dock inte Riksarkivet. Kanske kan vi plocka med oss vår "utställning" och få in den hos någon annan, åtminstone hos Goto 10 (WMSE:s kontor). --LA2 (diskussion) 28 mars 2019 kl. 15.19 (CET)
Troligen kommer vi någon gång i maj, alltså kort efter årsmötet, att nå 700.000 artiklar inklusive böjningsuppslag. Det kanske kunde vara något att skylta med? --LA2 (diskussion) 31 mars 2019 kl. 01.03 (CET)
Årsmötet för föreningen Wikimedia Sverige besöktes av 38 medlemmar och Wikipedia-dagen av ungefär lika många. Inte ett ord sades om Wiktionary.
En sak som nämndes på årsmötet är att WMSE nu har ordning på sitt medlemsregister och är redo att börja värva fler medlemmar med siktet att öka från dagens 400 till fler än 5000. Detta tror jag att även Wiktionary skulle ha nytta av som inspiration. Vi behöver bli fler som bidrar. Men hur övertygar man egentligen någon om det? Vad är fungerande argument? Hur hittar man lämpliga personer, som man kan lyckas värva? --LA2 (diskussion) 29 april 2019 kl. 12.28 (CEST)
Bör ordklasser stå i alfabetisk ordning
Nu när jag tittar på några engelska uppslagsord, som female, märker jag att ==Substantiv== ofta kommer före ==Adjektiv==, vilket strider mot mitt ordningssinne. Jag är van från engelska Wiktionary att ordklasserna alltid står i alfabetisk ordning: Adjektiv, Adverb, Substantiv, Verb. Men när jag tittar efter i Wiktionary:Stilguide så står det inget om detta, varken i svenska eller engelska Wiktionary. Bör vi hålla oss till denna alfabetiska ordning och alltså rätta artikeln female eller ska man låta allt vara som det råkar ha hamnat eller bör kanske substantiv stå först? --LA2 (diskussion) 30 mars 2019 kl. 00.59 (CET)
Jag tycker inte så mycket om ordningen. Vilka alternativ finns? Antingen att man har den i 1) bokstavsordning eller i 2) storleksordning eller i 3) vanlighetsordning eller 4) ingen ordning alls? Jag tänker att tydlighet är bra för botskapare så för framtida fall får saken gärna klargöras, men för manuella redigerare kanske man inte ska lägga till ytterligare en regel att hålla reda på. Bokstavsordning är en enkel regel för en bot. Vanlighet är svårare. ~ Dodde (diskussion) 30 mars 2019 kl. 13.46 (CET)
Hängde det bara på storleken av avsnitten, så skulle jag sätta de små böjningsuppslagen först (adjektivformen skära före den längre utläggningen om verbet skära), eftersom ett kort avsnitt inte är mycket i vägen överst, men riskerar att skymmas bort om det står nederst. Men det mest förutsägbara är alfabetsordningen. Vi använder ju redan alfabetsordning för språken, alldeles oavsett att de viktiga spanska och tyska avsnitten då hamnar långt nedanför kuriositeter (ta inte illa upp, det är ett bistert faktum) som isländska, makedonska och slovakiska. --LA2 (diskussion) 31 mars 2019 kl. 00.19 (CET)
Vi har en punkt under avsnittet "Sammanfattning" i stilguiden som lyder "Normalt brukar rubrikordningen på sidorna följa den som beskrivs i stilguiden, men det är inte så viktigt. Eventuellt kan automatiska verktyg användas för att korrigera detta i framtiden." och jag tycker att den punkten är på lagom nivå även för ordklassavsnitten. Vi behöver därför inte förtydliga detta med ytterligare text nån stans, varken för ordklassrubriker eller annat. Vill vi ha ordklassavsnitten i alfabetisk ordning så bör dock listorna under avsnitten "Ordklassrubriken" och "Ordklasskategorisering" i stilguiden alltså skrivas i alfabetisk ordning. Den ändringen är ok med mig. ~ Dodde (diskussion) 31 mars 2019 kl. 00.44 (CET)
Read-only mode for up to 30 minutes on 11 April
Man kommer inte kunna redigera de flesta Wikimediawikier för upp till 30 minuter 11 april 05:00 UTC (07:00 svensk tid, 06:00 finländsk tid). Detta beror på ett hårdvarufel. Man kan fortfarande läsa wikierna. Man kan se vilka wikier som påverkas. Tiden du inte kan redigera kan vara kortare än 30 minuter. /Johan (WMF)
@JoergenB: Då vi såvitt jag vet inte har en motsvarande Wiktionary:Vilka ord skall tas med för kategorier vågar jag inte direkt säga ”NEJ”, men jag ser dock ingen vits med kategorin. Om vi börjar med de verbalsubstantiv som är identiska med verbets presensparticip så känner jag att en sådan kategori inte tillför någonting då bokstavligt talat alla presensparticip också går att få till ett substantiv, förutom de former av presensparticipen som slutar på -s. Vad gäller -tion-substantiven kan man inte direkt säga att de är direkt avledda av motsvarande verb då ändelsen -tion, liksom -era i ”rekonstruera” härstammar från latinets -tiō respektive -āre (via franskans -er). Rekonstruktion, annihilation, permutation etc. är alltså inte direkt avlett av rekonstruera, annihilera eller permutera. Viss nybildning har väl förekommit med -tion men det är nog dumt att skapa en kategori för just de få nybildningar då det är svårt att vara säker på om det är en nybildning eller inte. Så jag röstar mot en kategori men du är varmt välkommen att hitta förargument (om man får mynta det ordet som motargument till ett motargument)Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 13 april 2019 kl. 23.18 (CEST)
Varför skulle leende tas bort ur kategori:substantiv? Det är jag emot. Lägg gärna till, ta helst inte bort. För ryska substantiverade adjektiv (t.ex. полицейский), införde jag en separat kategori som är underkategori både till adjektiv och substantiv, så kanske är jag medskyldig till något liknande. Men de ryska fallen har verkligen karaktären av adjektiv, inte renodlade substantiv. --LA2 (diskussion) 15 april 2019 kl. 14.35 (CEST)
Engelska Wiktionary är utmärkt i många avseenden, men går i några fall till överdrift i detaljer, utan att vinna i klarhet. --LA2 (diskussion) 15 april 2019 kl. 23.16 (CEST)
Jag beklagar om jag uttryckte mig oklart. Min tanke var just att (till att börja med) skapa en Kategori:Svenska/Verbalsubstantiv, vilket Jonteemil förstod. Jag tänkte också att detta skulle utgöra en underkategori till (bland annat) Kategori:Svenska/Substantiv; samt att de ingående substantiven skulle tas bort ur huvudkategorin, vilket LA2 förstod.
Det sista är förstås inte nödvändigtvis en följd av resten. Jag ser att av de båda uppslagen i Kategori:Svenska/Substantierade adjektivKategori:Svenska/Substantiverade adjektiv ligger exakt 50% också i överkategorin Kategori:Svenska/Substantiv. Om det är en önskan att ha kvar dessa substantiv i den allmännare kategorin som är den egentliga invändningen, så modifierar jag gärna förslaget till att vi skapar den nya underkategorin (och på sikt gör detsamma för andra språk), men också slår fast att svenska (eller motsv.) substantiv alltid också bör ligga i sin huvudkategori <språk>/Substantiv.
Jag har väsentligen två och ett halvt "förargument": Det skulle (EMRÅ) understödja förståelsen för ordbildning; det skulle i en del fall underlätta den semantiska förståelsen; och kanske det (vid en senare tidpunkt) skulle underlätta jämförelser med andra språk.
Vad gäller ordbildning är verbalsubstantiv ett rätt vedertaget begrepp (om inte den grammatiska terminologin ändrats drastiskt de senaste decennierna). Jag kan mycket väl tänka mig att en lämplig mall vore ett bra sätt att få till både en upplysning om att ordet är ett verbalsubstantiv bildat från verbet ... i texten, och samtidigt en kategorisering av uppslaget i den nya kategorin.
(Om man skapar liknande kategorier för flera språk, så bör de givetvis också läggas in i en överkategori Kategori:Verbalsubstantiv. Det är a priori inte helt uteslutet att någon läsare så småningom skulle finna någon nytta med detta.)
Semantiken var egentligen det som fick mig att fundera på nyttan med en sådan underkategori. Jag tittade först på uppslaget rekonstruktion (därför att jag skulle vilja hitta eller ge förklaringar både för wikipedialäsare och wiktionaryläsare till asteriskkonventionen för rekonstruerade ordformer), och såg att det var väldigt knapphändigt, på gränsen till missvisande. @Dodde Du skapade ju uppslaget här, och gav föredömligt nog en mycket tydlig källa, alltså (väsentligen) http://runeberg.org/svaraord/0166.html. Ordförklaringen du gav, återuppbyggnad; ombildning var ju direkt hämtad från Källquist, där den står tryckt direkt efter förklaringen till rekonstruera. I den tryckta versionen av Källquist fungerar detta bra, därför att han ger rätt utförliga förklaringar (uppdelad på tre betydelser) av rekonstruera, och därför att de två nyckelord som formellt utgör hans definition av verbalsubstantivet rekonstruktion omedelbart anknyter till avsnitt i definitionen av motsvarande verb. Däremot fungerar den inte särskilt bra ensam.
Vi kan och bör givetvis ge utförligare och uppdelade definitioner av både rekonstruera och rekonstruktion. Vi bör dock också hjälpa läsare att förstå att "rekonstruktion" väsentligen är "handlingen att rekonstruera" och/eller "resultatet av handlingen att rekonstruera" i alla betydelser av verbet (och vice versa). Här menar jag att det skulle vara till klar hjälp att bättre lyfta fram relationen mellan de två orden.
Det här gäller också ord som leende, som ju till betydelsen kan användas som ett rent verbalsubstantiv (i detta fall alltså som ett substantiverat presensparticip), men definitivt oftast används i en annan mer konkret (men närliggande) betydelse.
Detta var alltså mina argument för den nya kategorin, och också för nyttan med en verbalsubstantivsmall. (Det råkar inte redan finnas en sådan någonstans?) Jag tänker inte alls propsa på detta; tycker ni fortfarande att motargumenten väger tyngre, så får det vara. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 16 april 2019 kl. 19.49 (CEST)
@JoergenB Det finns ett 1-till-1-samband mellan (H3-)rubrikval och motsvarande kategori. Är rubriken ==Substantiv== ska sidan också placeras i Kategori:Substantiv under rätt språk, alltså Kategori:Svenska/Substantiv i det här fallet. Det omvända gäller också. I den mån vi placerar sidor i underkategorier för ordgrupperingar av olika slag, vilka vi ju har en och annan, bör vi alltså placera dem i båda kategorierna. Undantag från den regeln är uppslag som saknar språk, underkategorier till Kategori:Tecken och Kategori:Koder. Detta är naturligtvis inte skrivet i sten, men jag tycker att nuvarande ordning fungerar bra i det här fallet.
Min generella inställning till underkategorier för ordgrupperingar av olika slag är i grunden positiv, men en starkare generell inställning är att vi aldrig bör göra något om vi inte (inom rimliga gränser) kan garantera att den information vi lägger till är korrekt. Till detta kan vi lägga till en avvägning om nyttan är tillräckligt stor och tillräckligt central för Wiktionary för att försvara den tid som behöver läggas på skapande av innehåll, underhåll av detta samt diskussioner som behöver hållas med anledning av det.
Min anledning till tveksamheten är att vi i början (för drygt 10 år sedan, tror jag) hade en mall och kategori som hette "avledningar". Vi upptäckte snart att många slentrianmässigt la till ord i den mallen utan att egentligen ha en aning om vilket ord som var en avledning till vilket. Det är inte alltid som ordet går "den vanliga vägen", och dessa undantag verkade inte fångas upp effektivt av skribenten. Vi kom till slutsatsen att påstå något som är fel är långt värre än att inte påstå något alls. Även om vi skulle bli duktiga på att kolla upp den här informationen, skulle det ta mycket tid som kanske bättre las på annan typ av kvalitetsförbättring. Därför ändrade vi mallen och kategorin till "besläktade ord", som rymmer "avledningar" åt alla håll och vi kom därför ifrån problemet på det sättet. Ville man för specifika ord mer ingående beskriva etymologin, fanns fortfarnade andra sätt att göra det på ({{etymologi}}).
Jag är inte tillräckligt insatt i den konkreta frågan om verbalsubstantiv och jag vet inte din inställning till allt detta efter att ha beaktat kommentarerna ovan. Givet att du tycker att detta med verbalsubstantiv är tillräckligt viktigt och att den kan göras läggas till information om på ett säkert sätt, så föreslår jag att en struktur som för närvarande används av presens- och perfektparticip samt adverb övervägs, med användning av {{avledning}} (som isåfall får anpassas för att hantera även verbalsubstantiv). {{avledning}} genererar inte några kategorier för ordgrupper i nuläget, men jag ser inget hinder för att det skulle kunna det. ~ Dodde (diskussion) 16 april 2019 kl. 23.52 (CEST)
Jag avstår tills vidare från att göra mer åt verbalsubstantiven, eftersom mina idéer här kanske inte riktigt går ihop med samsynen. Jag tror att jag kan ha en litet annorlunda uppfattning om hur man effektivast skaffar sig språkkunskap än vad de aktivaste här har. Jag tror mer på att man inser hur orden och ordformerna hänger ihop strukturellt, och mindre på att man memorerar varje form separat. Jag är dock inte säker på om det finns några större åsiktsskillnader eller inte; i diskussionen ovan om xx00talshus m. m. verkade flertalet att ha ungefär samma åsikt som jag har. Jag får försöka känna mig för litet mer.
Min känsla är att det hjälper mer att definiera rekonstruktion som handlingen att rekonstruera eller det man rekonstruerar, i alla de meningar detta verb har, än genom att man för vartdera av uppslagen rekonstruera och rekonstruktion tar upp alla de olika betydelserna, utan att sammanhangen mellan orden görs tydligt. Titta gärna igen på Doddes ursprungliga källa för uppslaget rekonstruktion, alltså http://runeberg.org/svaraord/0166.html detta, där Källquist tydligt bara har skrivit en förkortad förklaring av detta ord, därför att läsaren också kan förväntas titta på ordet rekonstruera! Passa också på att läsa den första definitionen på detta uppslag, där Källquists tillvägagångssätt är ännu tydligare! Givetvis utesluter inte de här synsätten varandra; man skulle kunna inleda ordförklaringen för rekonstruktion med ungefär texten
verbalsubstantiv till rekonstruera, i alla detta verbs betydelser; alltså
eller med en text av liknande betydelse.
@Jonteemil Det är alltså inte främst den språkhistoriska frågan om huruvida verbet eller substantivet råkar vara det man hittar i det äldsta belägget på svenska som är det viktigaste för mig, utan att man hjälper läsaren att se det nära sambandet mellan formerna. Om någon svensk wikipedian skulle börja använda substantivet annihilation i betydelsen "handlingen att ta bort en wp-artikel och samtidigt dölja dess historik för både vanliga användare och vanliga administratörer", och detta språkbruk skulle sprida sig, så skulle det därmed automatiskt också bli möjligt att komma med kravet "artikeln si-och-så måste annihileras", och omedelbar bli förstådd av wpgemenskapen. På samma sätt påverkas knappast Källquists utsaga "Rekommendation av rekommendera" av den språkhistoriska frågan om huruvida rekommend... råkar ha använts i verbform eller substantivform första gången det använts med en viss betydelse i svensk skrift.
Jag tycker att det är väldigt intressant med personnamn, och tycker absolut att de har en rättfärdig plats på Wiktionary. Däremot så är det uppenbart att vi behöver vara snäva i vilka namn som ska tas med, då man kan heta vad som helst nästan var som helst, och inte nödvändigtvis i anknytning till endast ett språk. Jag tycker våra riktlinjer är tydliga, men frågan är om vi ens ska tillhandahålla "översättningar" av personnamn. Självklart ska vi tillhandahålla översättningar av bibliska personer, romerska gudar osv, men för artiklar där definitionen är "ett mansnamn/kvinnonamn" tycker jag all information ska hänvisa till en Wikipedia-artikel eller {{etymologi}}. Jag tycker det blir missvisande att tillrättavisa stavningar efter språk mellan "Mikael" eller "Michael" under rubriken "översättningar".
Jag tycker att det finns ett allmänintresse i att ha kategorier mansnamn och kvinnonamn. Det finns inget som begränsar att definitionen säger att namnet används för både män och kvinnor, eller att det är könsneutralt. Dock är kategorisering av intresse för (blivande) föräldrar som söker efter namn. ╰ Svenji28 april 2019 kl. 14.26 (CEST)
Om historiken: Jag hittar inga "tusentals" nyskapade namnsidor. Har de redan raderats?
De flesta listorna på "översättningar" av personnamn (där ofta många länkar är gröna) verkar att ha skapats för åratal sedan. Jag ser att Skalbot skapade en del sådana samlingar, både av personnamn och ortsnamn, genom att göra om äldre avsnitt med titeln Motsvarande namn på andra språk. I andra fall har ofta rätt långa listor av i hög grad grönlänkade översättningar skapats
Om översättningar av personnamn: Jag tycker nog att det kan vara värt att ta upp detta fenomen allmänt, men är litet osäker på om "översättning" är det bästa uttrycket. Sådana översättningar var vanligare förr än nu. Jag har någon gång läst att det till och med fanns tydliga regler om att levande (inhemska eller utländska) kungligheter skulle benämnas och stavas på det sätt de och deras land officiellt själva gjorde; men så snart de dött, skulle man i stället använda "den svenska normalformen" av namnen (hur nu den bestämdes). (Alltså: w:Elizabeth II men w:Elisabet I av England; w:Filip V av Spanien men w:Felipe VI av Spanien; w:Karl X Gustav men w:Carl XVI Gustaf av Sverige.) Den här regeln slutade dock så småningom att tillämpas, så att vi nu oftast använder "svensk normalform" för kungligheter från 1800-talet eller tidigare, men "egen officiell form" för de senare.
Liknande problem finns med helgonnamn. Samtidigt är många idag ovana vid tanken att namn kunde översättas. Jag märkte tydligt detta, när jag lett kurser i matematikhistoria, där studenterna skulle skriva (på svenska) och redovisa rapporter från olika delar av matematikens utveckling, och ofta okritiskt återgav den engelska översättningen av antika namn ("Euclid" i stället för Euklides) eller kunganamn ("kung Henry av Frankrike"). En del hade aldrig hört talas om att namn kunde översättas.
Jag har också en gång läst en TT-notis i DN, där det i en text översatt från en engelskspråkig nyhetsbyrå talades om (den då levande) "påven John Paul". Varken TT-journalisten eller DN-granskaren tycktes ha insett att "påven Johannes Paulus" vore det lämpligaste i svensk text.
Därför tycker jag nog att det kunde vara bra att på något vis upplysa våra läsare om att det namn de träffar på i en svensk text emellanåt är en översättning/försvenskning av en litet annorlunda namnform. Kanske dock översättningsmallarna är mindre lämpliga för detta, eftersom vi i moderna texter om moderna förhållanden normalt inte försvenskar personnamn. Man kunde kanske skapa någon mall som (tillämpad i Maria) kunde expanderas till ungefär
Används också ibland (med avseende på vissa bibliska eller historiska personer) som svensk namnform för hebreiska Miriam, engelska Mary eller franska Marie.
I en sådan mall tillämpad för Filip skulle man givetvis också ta upp spanska Felipe, trots att denna namnform tydligen inte är vanlig nog för att tas upp med eget uppslag. Poängen är att en tillräckligt viktig användning av Filip i svensk text är som historiskt spanskt kunganamn, och i de fallen är upplysningen att namnet motsvarar det spanska Felipe en viktig del av förklaringen av det svenska språkbruket.
Du har en bra poäng, Jörgen, i att många personnamn översattes förr (och fortfarande är praxis för de som översatts i forna tider). Jag ser inget fel i att det skulle uppges här på Wiktionary, men tänker samtidigt att Wiktionary är ett projekt öppet för alla att bidra, och just personnamn är en kategori där många noviser vill in och peta och lägga till översättningar, om sådan mall ges. Om det finns grönlänkade namn, kommer de förr eller senare att skapas av någon besökare, och för oss få aktiva på Wiktionary (eller åtminstone jag själv) är det ett allt för stort arbete att söka upp källor för namns utbredning under åren som tillämpas, för respektive språk och namn och region. Jag får nästan huvudvärk bara av tanken. Nu är det sent här, men skulle du ha någon idé om hur vi ska tillämpa informationen får du gärna delge den. Just nu: god natt från mig! ╰ Svenji30 april 2019 kl. 01.03 (CEST)
Om den akuta situationen: @Svenji, när du skrev att det de senaste veckorna masskapats "tusentals sidor med personnamn som förmodligen bryter mot riktlinjerna", menade du då att många sådana sidor skapats (och är dessa redan raderade), eller menade du mer att många nya grönlänkade översättningar tillförts? I det andra fallet är det kanske inte lika akut, eftersom vi enligt respektive historiker dragits med åtskilliga sådana grönlänkar i åratal.
Om de långsiktiga frågorna: I vilket fall håller jag med Svenji om risken för att någon nykomling i all välmening börjar skapa uppslag för att avgröna länkarna. Jag kan bland annat därför tänka mig att en annan lösning än att använda översättningsmallar är lämpligast. Ett ännu tyngre skäl är att man normalt inte skall "översätta namnen" när man översätter moderna texter om nu eller för inte så länge sedan levande personer. Därför är EMRÅ termen "översättningar" utan närmare förklaring litet missvisande. Detta är dock något fler kan ha åsikter om.
@Skalman, för några år sedan lät du Skalbot göra om listor på besläktade personnamn eller geografiska namn till regelrätta översättningar. (Om detta råkade vara föregånget av någon diskussion som du lätt kan hitta, så får du gärna tipsa om var denna ligger.) Har du några kommentarer till problemet Svenji pekat på, eller till min mer principiella invändning, eller andra åsikter om detta? Om vi försöker hitta en annan lösning än just översättningsmallar för personnamn, bör vi då göra detsamma för geografiska namn? (Egen kommentar: Jag tror att känslan att man kan översätta geografiska namn är litet mer utbredd idag än känslan att man kan översätta personnamn; men även här finns nog en stor oförståelse, och en och annan svensktalande som utgår från att de engelska namnformerna måste vara "de riktiga", som exempelvis namnen Venice, Rome och Milan på några välkända italienska städer.) Jörgen B (diskussion) 30 april 2019 kl. 22.01 (CEST)
@Svenji Ett tag hade vi istället för "Översättningar" en rubrik "Motsvarande namn på andra språk" för namn (vilken användes väldigt sällan). Men det kändes som det blev onödigt krångligt. För då borde vi också ha en rubrik "Motsvarande ordspråk på andra språk". Och alla översättningar för vanliga ord är ju heller inte direkta översättningar, utan mer eller mindre motsvarande uttryck med mer eller mindre liknande innebörd. Och varje gång man pratade om översättningsrubriken, behövde man komplettera med att man även menar "motsvarande namn på andra språk"- och "motsvarande ordspråk på andra språk"-rubrikerna :). Enklast var helt enkelt att bara ha en enda rubrik, som man får försöka välja att tolka brett (se förslag ). Jag undrar liksom Jörgen B vilka masskapningar och massraderingar du syftar på. Jag kan inte heller hitta nåt i loggarna, men kanske kollar på fel sätt? ~ Dodde (diskussion) 1 maj 2019 kl. 18.50 (CEST)
@Dodde och @JoergenB, jag har inte nämnt några masskapanden, det var Taylor som påpekade detta. Problemet är väl inte att det skapats tusentals uppslag (det var nog endast ett tjugotal (jag har inte övervakat) samt många översättningslänkar. Jag skulle vilja att vi införde en hård regel på att namn får tas med som egna namn, men att vi undviker översättningar från svenskan här på Wiktionary. Sen bör personnamn alltid ha en källhänvisning till att de är såpass frekvent förekommande i ett språkområde att de kvalificerat sig, eller att de har en officiell namnsdag, eller annat som skulle kunna ge dem större hävd. Min poäng var och är att de artiklar som saknar källhänvisning borde kontrolleras, markeras eller tas bort. Jag tycker det är okej att kalla det för "översättningar" men det borde bara implementeras på historiska figurer, snarare än "ett mansnamn". ╰ Svenji1 maj 2019 kl. 19.04 (CEST)
Jo det var jag Taylor som gnällde kring tusentals sidor. Problemet är att skaparen använde tusentals IP-adresser så att det är svårt att leta fram alla hens sidor. Massraderingen har ännu inte skett men borde väl göra det ifall vi vill vidhålla reglerna. Taylor 49 (diskussion) 1 maj 2019 kl. 21.14 (CEST)
@Taylor 49, Jag tittade litet på skapade nya sidor o. d. och tyckte inte att jag hittade sådana sidor du talade om. När ungefär skulle detta ha skett?
@Dodde, problemet är kanske likartat för ordspråk, men knappast för "vanliga ord". Givetvis är det en svårighet att ord i olika språk inte korresponderar ett mot ett, och att ord på olika språk av kulturella skäl kan få olika innebörd, även om de från början var identiska. ("Översättningen" Halloween av Allhelgonaafton är EMRÅ ett bra exempel på det senare.) Detta är dock mer problem om hur ord eller uttryck översätts, inte om huruvida de alls skall översättas. När det gäller egennamn verkar det idag finnas många som närmast uppfattar dessa mer som "godtyckliga ljudsträngar" än som "termer för reellt existerande begrepp". (Jag tror till exempel att det var mycket vanligare förr än nu att man ansåg att de som delade förnamn därmed också delade något väsentligt.)
Oavsett om mina spekulationer om orsakerna stämmer eller inte, så var det förr mycket vanligare att man själv översatte sitt namn, när man uttryckte sig på olika språk. Undertecknade man ett brev skrivet på franska med "René Descartes", så skrev man snarare "Renatus Cartesius" under en latinsk. Linné skrev sig nog som Linnæus på latin, etcetera. Däremot återger vi idag oftast moderna personers namn på precis samma sätt på vilket som helst språk som skrivs med latinska bokstäver, om detta också gäller ursprungsnamnet. Namnen översätts inte; vilket innebär något helt annat än att de är svåröversatta. Jörgen B (diskussion) 2 maj 2019 kl. 23.03 (CEST)
2019-Apr. Jag måste väl lite justera mina iakttagelser. Det var 6 nyskapade sidor med namn som alla redan är raderade, 17'000 redigeringar där översättningar lades till utan att skapa dem "saknande" sidor, många av dessa redigeringar är redan reverterade, och 17'000 nyskapade sidor med stater, inte personnamn. Taylor 49 (diskussion) 3 maj 2019 kl. 22.19 (CEST)
(avindenterar) @Svenji, @Taylor 49: Jag har nu kikat litet på några andra wiktionaryprojekt, och i mitt lilla stickprov verkade det att vara relativt vanligt att ge "översättningar" av personnamn. Enwikt var litet speciell; där gav man två uppsättningar av översättningar av personnamn som också är bibliska namn. (The apostle Peter bör ju oftast översättas Aposteln Petrus snarare än Sankte Per.)
Om man vill följa "enwiktstandard" så bör nog vi ha med översättningar av personnamn. De har ju dessutom ambitionen att få med "alla" ord på "alla" språk i sina listor. Jag är tveksam till både det ena och det andra. Som jag förklarade ovan tycker jag inte att "översättningar" är helt rätt term när det gäller personnamn, efter namn på moderna personer i moderna texter normalt inte skall översättas. (Jag är också egentligen rätt tveksam till tanken att varje språks wiktionary skall ha med alla ord också på varje annat språk. I vilket fall tycker jag att vi här och nu snarare bör förbättra uppslagen för de svenska orden än tillföra många på andra språk.) Vi är ju inte heller bundna att "göra som de andra gör". Ändå kanske vi inte bör avvika alltför långt ifrån andras standarder, utan hellre kompromissa litet. Jörgen B (diskussion) 6 maj 2019 kl. 20.41 (CEST)
Konkret förslag:
Låt de tillagda "översättningarna" stå kvar! (Med andra ord föreslår jag att vi avvaktar ytterligare återställande av dessa listade översättningar, @Taylor 49. Däremot skulle fortfarande nyskapade oönskade sidor tas bort.)
Skapa en ny mall (kanske {{mnö}}?) som ger kort en förklarande text till en rubrik Motsvarande namn på andra språk, där det väsentligen står att i vissa sammanhang (äldre texter eller avseende äldre kungligheter och vissa religiösa personligheter) kan personnamn översättas, men att det inte är så vanligt i andra texter. Alternativt kunde vi ge en sammanfattande förklaring i bara ett par ord, (t. ex. "ibland också använda som namnöversättningar" med en länk till en ny sida med litet utförligare kommentarer om när namn brukar eller inte brukar översättas.
Skapa två nya varianter till {{ö}} och {{ö+}}, säg {{ö-}} och {{ö-+}}, avsedda att användas för egennamn eller i andra sammanhang där vi kan tänkas vilja ge en översättning utan att planera att ge denna översättning ett svwiktuppslag.
Bed @Skalman att låta Skalbot byta ut avsnittrubriken "översättningar" mot den nygamla rubriken och nya mnö-mallen, samt att lägga till ett - i de åkallanden av ö eller ö+ som avser namnformer som vi i dag inte har relevanta uppslagsavsnitt för. (Det betyder alltså att boten för det slovakiska namnet Filip som översättning till det svenska Filip skulle släppa igenom mallen ö+, men att översättningen till det polska namnet Filip skulle ersättas med {{ö-+|pl|Filip}}, med effekten att ingen länkning i detta fall skulle ske. Det finns ju nämligen nu ett slovakiskt men ej ett polskt avsnitt av vårt uppslag Filip, eftersom tydligen namnet just nu är litet populärare att ge till nyfödda slovakiska pojkar än till nyfödda polska.)
Effekten borde EMRÅ bli att vi får bort de gröna länkar som lätt kan lura till skapande av oönskade uppslag, samt ger våra läsare litet rimligare förklaringar till vad dessa "översättningar" egentligen är. Jörgen B (diskussion) 6 maj 2019 kl. 21.43 (CEST)
Svwikt är så väldigt mycket mindre än Enwikt och att fokusera mer på "kärnverksamheten" är väsentligt, anser jag. Att skapa tusentals sidor för personnamn/regionnamn/ på diverse språk med enda information att det är "ett personnamn", "ett namn på en region" osv känns alldeles för perifert. Kvalitativa namnuppslag med informativ och spännande etymologi och relevanta "översättningar" är något vi däremot vill ha. Att tillåta robotskapning i tusentalet hjälper dock inte det syftet.
Uppslag som inte ska finnas ska det inte heller länkas till, i synnerhet inte grönlänkas. Detta finns det nog inga delade åsikter kring. Det är dock främst en teknisk fråga som dels inte är helt enkel att reda ut och som dels innebär ganska mycket arbete att genomföra. Det finns också svårigheter med att dra en gräns för vad som ska länkas och inte. Här finns en diskussion som fortfarande är aktuell, men avstannad sedan förra året: Malldiskussion:ö#Icke-lexikala_översättningar. Namn har vi visserligen inte diskuterat, men det vore nog rimligt att lägga till möjligheten att undertrycka länkning, exempelvis med {{ö|en|translation|länka=-}}. Den länkade diskussionen ovan nämner förslag som en ejlex=-parameter, men "ej" är en negation som jag anser är olycklig ("lex=-" är isåfall att föredra), och "lex" är kanske för snävt. "länka="-parameter vore nog mer neutral. Förhoppningsvis kan översättningsscriptet kanske lära sig att känna av vad det rör sig om för typ av översättningsavsnitt med en variant av {{ö-topp}} eller tillägg av en parameter i den, så att den för dessa översättningar lägger till parametern länka=- automatiskt.
Angående förslagen så är jag emot fler ö-mallar (hellre tillägg av parameter för att undertrycka länkning), emot en mnö-mall eller andra förklarande kommentarer (lite får man tänka själv, ingående förklaring om vad som kan översättas och inte är nog Wikipedia-material snarare), och emot att ändra rubriken till något annat än befintliga "Översättningar" (en förändring som krånglar till det på flera sätt, och som innan, lite får man tänka själv, ibland kan inte all information få plats i en kort rubrik). Förslaget rörande Skalbot har jag lite svårt att följa helt och hållet, men eftersom det verkar bygga på tidigare punkter så är jag troligen emot det också.
Det skulle vara väldigt bra att komma fram till exakt vilka personnamn som bör finnas, liksom andra egennamn som städer, landskap, regioner, floder, bergskedjor, öar osv. så att tidskrävande diskussioner och uppslitande massraderingar kan minimeras i framtiden vore det mycket bra. ~ Dodde (diskussion) 7 maj 2019 kl. 02.53 (CEST)
Jag håller med att SV wiktionary ska fokusera på "kärnverksamheten" och undvika varje form av masskapande av vilket som helst slag värdelösa sidor (personnamn, geografiska namn, tal (137-målsledning), vissa "tomma" affixer (-jävel, -inna, -innen, ...), ...). Taylor 49 (diskussion) 7 maj 2019 kl. 21.02 (CEST)
@Dodde: Om jag förstår dig rätt, så tycker du att idén att ha kvar information om "de översatta" namnen men undertrycka länkbildningen är OK, men anser att detta inte bör göras genom att skapa nya mallar (som "ö-" och "ö-+"), utan genom att man lägger till exempelvis "länka=-" som parameter till befintliga mallar. Är detta rätt uppfattat?
Jag har inte mycket åsikter om vilken teknisk lösning som är att föredra, om vi är hjälpligt samsynta vad gäller funktionaliteten. Jag tror att samsynen är att svwikt inte skall ha ambitionen att "alla namn på alla språk" skall få egna uppslag eller egna språkavsnitt under gemensamma uppslag, och att vi inte bör ha grönlänkar för uppslag vi anser inte skall startas. Däremot kan vi ha med information om hur (framför allt historiska) namn i vissa sammanhang "översätts", så länge detta inte leder till att oönskade gröna länkar skapas.
Jag är fortfarande tveksam till att använda rubriken Översättningar i de här fallen. Jag håller med Dodde om att det på en del sätt är enklare, men som jag skrev ovan anser jag att det är litet missvisande, åtminstone för personnamn. Vi översätter ju "Mary Stuart then was the queen of Scotland" till (exempelvis) "Maria Stuart var då Skottlands drottning" (där både "Mary" och "Scotland" översätts), men "the novelist Mary Stewart" översätts till "romanförfattaren Mary Stewart" (med namnet oöversatt).
En annan fråga är vilka vi bör ha för att ta med egna (under)uppslag för egennamn. Dodde påpekar att detta är värt att precisera; men det är inte så relevant för frågan om hur man tekniskt hanterar "översättningar" när inte kriterierna uppfylls. Jag har några funderingar om detta också, men de två diskussionerna bör alltså EMRÅ separeras. Jörgen B (diskussion) 14 maj 2019 kl. 21.42 (CEST)
Det är ett ohållbart resonemang att vår litenhet gör att vi måste hålla oss till kärnverksamheten. I så fall skulle varje nykomling som bidrar med kinesiska ord bli utskälld för att de inte skapar engelsk-svenska översättningar, som ju ändå måste vara ett mer centralt mål än kinesiska. Nej, så kan vi inte göra. Vår litenhet beror ju på att vi är för få och vi behöver bli fler. Vi behöver rekrytera. -- För ryska egennamn måste det finnas uppslag så att man vet hur de böjs. Vad är genitiv av Сергей eller dativ av Анна? Detta kan inte vara förbjudet. Och då förklaras väl namnet med att det heter Sergej och Anna på svenska. Varför sådana uppslagsord skulle förbjudas är en gåta för mig. --LA2 (diskussion) 15 maj 2019 kl. 00.03 (CEST)
LA2, Var och en avgör vad de vill lägga tid på. Allt innehåll som läggs till behöver i någon mån framtida underhåll. Wiktionary har som mål att inkludera alla ord på alla språk. Därför lär ingen ha något att invända mot att kinesiska uppslagsord läggs till. Helst bör dock en funktionell struktur utarbetas, kan man önska. Det står däremot ingenstans om att alla egennamn på alla språk ska vara med. Är alla ord på alla ord inte ett mål stort nog? Tydligen inte. Att engelskspråkiga Wiktionary tillåter vissa typer av egennamn innebär inte per automatik att svenskspråkiga Wiktionary också bör göra det. Att engelskspråkiga Wiktionary har många gånger fler användare är helt klart ett faktum att ta i beaktning i en sådan jämförelse. Alla egennamn på alla språk finns det från gemenskapens sida helt enkelt inte stöd för att inkludera i svenskspråkiga Wiktionary. Vinsten med det är för liten i förhållande till kostnaden, och de tenderar dessutom lätt gå över gränsen för vad som hör en ordbok/ett lexikon till, snarare en encyklopedi. Uppenbarligen finns dock ett intresse att i viss mån lägga till sådana uppslag och då gäller det att dels passa in det innehållet i ett ordboksformat (t.ex. genom att fokusera på etymologi och översättningar) och dels få till en rimlig begränsning för vilka egennamn som ska tas med.
@JoergenB Jag är inte tillräckligt insatt för att avgöra om en punktlista med "översättningar" eller en löpande text som kanske lättare väger in nyanser är bäst. Jag antar att båda har sina för- och nackdelar, och i vissa fall är mer problematiska än i andra fall. I fallet "Kalle Anka" är det oproblematiskt, liksom i fallet "Maria" då det bibliska namnet avses. I andra fall är det kanske mer etymologisk information som är relevant och en lista mer översättningar är möjligtvis tveksam då. Jag vet inte riktigt. Så, min inställning är alltså att i den mån översättningar ska finnas i en punktlista för ett egennamn, så anser jag att det är den vanliga översättningsrubriken som bör användas. Rörande det tekniska, ja det är korrekt uppfattat. Angående länkarna, precis, vi ska helst undvika länkar (varken gröna eller annan färg) till sidor som inte ska inkludera specifikt uppslag (inte heller om sidan visserligen bör finnas för att hysa andra i detta sammanhang orelaterade uppslag). I den mån länkarna ändå existerar ska de emellertid inte per automatik tolkas som att sidan bör skapas. ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2019 kl. 23.45 (CEST)
Sammansättningar
Vi har ju listor över alla ord i SAOL, men det är fortfarande ganska få av dem som har Wiktionary-artiklar och det är ont om länkar mellan artiklar, t.ex. vilka ord som är sammansatta av vilka. Ordet bananfluga länkar kanske inte till banan och fluga, och vice versa. Och utan sådana länkar blir Wiktionary inte lika bra.
Jag satte igång ett miniprojekt (Wiktionary:Projekt/Önskelistor/Svenska/Sammansättningar) för att kartlägga vilka ord som är sammansättningar av vilka. Tanken var att en sådan lista kan databehandlas för att skapa koden {{sammansättningar|...}}. Jag vet ännu inte om det är en bra idé. Jag har kommit från A till Am, men listan blir användbar först när den är fullständig. Om detta är en bra idé, så skulle vi kunna arbeta parallellt med varsin bokstav. Men kanske går det hela att åstadkomma på något snabbare sätt? Finns det redan någon databas (hos Språkbanken) över vilka svenska ord som är sammansatta av vilka? --LA2 (diskussion) 1 maj 2019 kl. 12.33 (CEST)
Jag känner inte till någon konkordans över en korpus som listar sammansatta ord och deras delar, vare sig hos Språkbanken eller någon annanstans. Finns det en sådan vore det förstås bra – men jag hjälper jag gärna till med projektet alldeles oavsett. Tommy Kronkvist (diskussion), 3 maj 2019 kl. 11.42 (CEST).
Franska ordböcker
Jag scannade i Projekt Runeberg en liten kombinerad fransk-svensk och svensk-fransk ordbok från 1965. De båda delarna är bara omkring 200 sidor vardera, vilket innebär att de innehåller en begränsad uppsättning ord, lämplig som en direkt önskelista för Wiktionary, när de franska orden nu blivit 10.000 och ska växa vidare till nästa storlek. Som jag har berättat ovan (#Sök ordböcker i Projekt Runeberg) finns det en ny sökfunktion, där även dessa nya ordböcker ingår. --LA2 (diskussion) 7 maj 2019 kl. 16.37 (CEST)
Nu finns även ett mellanstort kombinerat svenskt-tyskt och tyskt-svenskt standardlexikon från 1963/1965. Dessa är 351+393 sidor, alltså lite omfångsrikare än de franska, men ändå ett urval (avsett för skolorna) ur större ordböcker. Så här börjar de:
Som synes har vi en del rödlänkar (just nu abandonnera, abbas, abborrmete, abbotlig, abbotskloster, abcd), men bara på sådana ord som finns i de stora ordböckerna men saknas i de mindre. Därför tror jag att innehållet i de här mindre ordböckerna är en god indikator på vilka ord vi för närvarande bör prioritera att täcka in. --LA2 (diskussion) 29 maj 2019 kl. 03.07 (CEST)
Jaha ... Special:Bidrag/90.226.9.16 ... en del redigeringar verkar vara ganska bra ... en massa (onödiga?) ändrigrar ... förbättrade (ibland alltför långa) definitioner . 25 maj 2019 kl. 10.42 (CEST) –föregående osignerade kommentar är frånTaylor 49 (diskussion • bidrag)
Ja, det är inte okunnigt klotter, utan någon som oförskräckt gör det som vederbörande anser vara bäst. Men när synonymer ersätts med redirects, så är detta inte objektivt den bästa lösningen. Det var det jag menade med egensinnig/arrogant. --LA2 (diskussion) 25 maj 2019 kl. 20.13 (CEST)
Ta gärna också en titt på historiken för "avskum" och dito för "ice hockey" med avseende på de IP-redigeringar som gjorts under de senaste dagarna. De olika IP-stackarna är designerade till olika ISP i Karlskrona, Stockholm och Uppsala och därför troligen inte del av en samtidig attack från flera samarbetande personer, men det är ända ovanligt för svenska Wiktionary att samma fåtal uppslag vandaliseras av flera IP så tätt inpå varandra. –Tommy Kronkvist (diskussion), 25 maj 2019 kl. 21.43 (CEST).
Samma IP-adress fortsätter att radikalt skriva om definitioner, många vägtrafiktermer. Ofta till det bättre, men osäkert i en del fall. --LA2 (diskussion) 29 maj 2019 kl. 01.37 (CEST)
Tar bort ordet "arrogant" eftersom den här användarens bidrag och beteende inte räcker till för att rättfärdiga det. Bidrag är oftast till det bättre och hen har slutat med olämpliga omdirigeringar. Mindre slarv förekommer då och då men jag skulle inte hävda att jag själv aldrig slarvar. Taylor 49 (diskussion) 30 maj 2019 kl. 19.04 (CEST)
Jag insisterar på att det är arrogant av vederbörande att återställa dina och mina återställningar, vägra logga in och diskutera, och bara dundra vidare. --LA2 (diskussion) 31 maj 2019 kl. 04.23 (CEST)
SAOL är inte en bra (eller inte alls en) definitionsordbok ... många ord där har ingen definition alls. Således är exemplet med "motorväg" lite olycklig. Och varför skriver du "ni" ? Taylor 49 (diskussion) 1 juni 2019 kl. 18.41 (CEST)
Sant, och det hade kanske varit bättre att istället visa på ”motorväg” i Svensk Ordbok som exempel snarare än dito i SAOL. Jag ville dock använda just ordet "motorväg" eftersom det är ett av de uppslag på Wiktionary som IP redigerat mest (fyra gånger sedan 19 maj, varav hälften de senaste två dagarna).
Jag skrev "ni" för att jag inte adresserar en registrerad användare utan någon eller några som endast presenterar sig via en anonym IP-adress. I strikt teknisk mening kan jag alltså inte veta om det är en enskild eller flera personer jag försöker meddela mig med, och i det läget känns ni/er mer riktigt. –Tommy Kronkvist (diskussion), 1 juni 2019 kl. 20.46 (CEST).
Fler typer av avledningar
Till mallen {{avledning}} och parametern ordform= skulle jag vilja ha några fler värden för de slaviska verbens avledningar:
presens particip aktiv
presens particip passiv
preteritum particip aktiv
preteritum particip passiv
presens gerundium
preteritum gerundium
Detta är alltså de sex positionerna nederst i verbmallen för t.ex. летать och читать. Mallen har redan värden för presensparticip och aktivt particip, men de slaviska språken kombinerar dessa. Ordvalet preteritum (i stället för perfekt) gör att man undviker förväxling med verbets aspekt (imperfekt eller perfekt). (Engelska Wiktionary skriver även ut verbets aspekt i anslutning till avledningen, till exempel vid en:летающий: "present active imperfective participle of ..." men det ser jag inte nyttan med.) Enklast vore kanske om ordform= kunde acceptera klartext, så kunde man skriva in vad man tycker och behöver inte begränsas av vilka värden som är fördefinierade. --LA2 (diskussion) 31 maj 2019 kl. 04.18 (CEST)
@LA2, sent svar - men jag har iaf implementerat ändringarna nu. Jag tror att det är bra att ha strikt ordform=, så att vi alltid har samma formulering.
Kan vi inte skippa klamrarna i anrop av länkmallar
Vore det inte smidigt om våra länkmallar lät oss skriva {{sammansättningar|brudfärd|folkfärd|likfärd}} i stället för {{sammansättningar|], ], ]}}? Mallen {{seäven-bring}} tar redan nakna parametervärden på det här viset.
Man kunde också tänka sig att mallen skulle visa uttalsaccenter på ryska ord, utan att ta med dem i länken, typ ], alltså som i våra böjningsmallar. Och en parameter för språk= så att {{synonymer|språk=ru|похо́д}} länkar till ].
Om man vid något undantagsfall verkligen vill ha klamrar i anropet, så kan man ju få ha det; om en parameter innehåller någon klammer behöver ju mallen inte lägga till någon, t.ex. {{synonymer|] (besläktat med ходить)}}. Detta skulle göra att alla gamla anrop (som ju använder klamrar) skulle fortsätta att fungera. --LA2 (diskussion) 5 juni 2019 kl. 22.53 (CEST)
2 tankar:
parameter "språk=" ska ju avvecklas för vissa mallar (främst {{tagg}})
vissa mallar gör redan detta ... ifall mallen autolänkar då måste det finnas ett smidigt sätt att avaktivera detta (smidigare än <nowiki></nowiki>).
Jag känner inte till avskaffandet av språk= men går det att lösa utan parameter, så gärna för mig. I vilka fall är det, som man vill slippa automatlänkning? Kanske kan automatlänkning stängas av om det förekommer ' ' eller () i parametervärdet? --LA2 (diskussion) 6 juni 2019 kl. 19.38 (CEST)
Här på Wiktionary använder vi ibland mallen {{mall}} för att länka till enskilda mallars egna sidor. Där länkas alltid parametern automatiskt, exempelvis generar kodsträngen {{mall|tagg}} automatiskt en länk till mallen "tagg", enligt följande: {{tagg}}.
På många andra wikier (enWP, Wikispecies, Wikidata m.fl.) motsvaras vår {{mall}}-mall av exempelvis mallen {{template|tl}} där jag förmodar att "tl" är kort för "template link" eller helt enkelt "template". De fungerar på samma sätt som vår mall, och genererar länkar automatiskt. I många fall har dessa wikier dock även en kompletterande mall {{template|tlc}} som fungerar exakt likadant men utan att parametrarna länkas. Kanske kan vi använda oss av kod som finns i dem för att med hjälp av något mall-attribut välja huruvida automatisk länkning ska ske eller inte? –Tommy Kronkvist (diskussion), 7 juni 2019 kl. 19.13 (CEST).
Jo, i princip alla grammatikmallar har redan detta inbyggt (dock inte svenska substantivmallar), genom användning av {{g-länk}} se lista: ]. Dvs, att man kan skriva kommasepararade listor utan klamrar (men _med_ klamrar, om man så önskar eller behov finns av det). Detta bör genomföras även för {{sammansättningar}} m.fl. Mallen {{länk}} finns skapad för just detta ändamål. Att bara lägga till {{länk}} i {{sammansättningar}} går dock inte, eftersom den ändringen inte är bakåtkompatibel. Den som gör ändringen måste se till att alla befintliga användningar av {{sammansättningar}} (m.fl.) konverteras, vilket är rätt tidskrävande och egentligen anledningen till att det inte redan är gjort.
Språkkodsparametern är också tänkt att den ska försvinna för {{tagg}} och ersättas med språkkod som första parameter. Wiktionary:Projekt/Mallar_och_moduler#Språkkodsparametern. Detta är redan utfört för {{uttal}}. Möjligen finns det fler mallar där denna ändring bör utföras, men för många mallar (såsom {{synonymer}} m.fl. mallar som nästan uteslutande används på svenska uppslag) behöver det ses över hur detta kan genomföras utan att man ska behöva skriva "sv" hela tiden. Tanken är att språkkoden isåfall skulle kunna läggas till automatiskt på något sätt (information om vilket språk det rör sig om finns ju redan i språkrubriken så att säga). Om det blir av från framtiden utvisa. ~ Dodde (diskussion) 10 juni 2019 kl. 13.19 (CEST)
Klassiskt inleder man parametervärdet med <nowiki/> för att undertrycka länkning, alltså inte fullt så fult som i ditt exempel ovan, @Taylor 49. Men man skulle ändå kunna bygga in ett alias för detta i {{g-länk}} och {{länk}} och möjligen även {{ö}}-mallarna, om man kan komma på nåt bättre. LA2 föreslog 'länkainte' alternativt (länkainte). Finns fler alternativ? Symmetriskt är tekniskt sett inte nödvändigt. Hur vore ]]länkainte
Nej, jag har inte föreslagit något sådant. Däremot frågade jag när man vill undvika länkning, men ingen har svarat på det. --LA2 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 12.48 (CEST)
Varför gäller andra regler för "sammansättningar" än för diverse övriga mallar? Jag skulle gärna ha något bättre än <nowiki/>, och helst samma syntax för alla wikier. Skulle "" inte räcka? Taylor 49 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 16.48 (CEST)
Om ett inledande kolon fungerar (vilket jag inte vet) så vore det enkelt, väldigt "wiki" och smidigt, men jag tycker inte det verkar särskilt intuitivt eller uppenbart för nya och lite mindre erfarna Wiktionary-användare. En egen parameter i stil med exempelvis |länka=nej är lättare att förstå, och där kan man bygga in i mallen/mallarna att värdet automatiskt ska vara "ja" om parametern inte alls anges eller ges något annat värde (vilket som helst) än just "nej". –Tommy Kronkvist (diskussion), 11 juni 2019 kl. 05.44 (CEST).
LA2, ok, då missförstod jag. Man vill inte länka ord och uttryck som inte är lexikala, som inte ska ha ett uppslag. Det är relativt vanligt i t.ex. {{konstr}} men förmodligen inte särskilt vanligt i {{sammansättningar}}. Om det är tillräckligt vanligt för att motivera ett alias för <nowiki/> vet jag inte men för {{ö}}-mallarna är det nog nödvändigt.
@Tommy Kronkvist generellt använder vi tom parameter för true (param=), streck för false (param=-) och vi försöker undvika negerade parametrar (ejparam=). I detta fallet har vi dock en kommasepararad lista ({sammansättningar|länkamig, länkaintemig, länkamig}). Problemet med en parameter ex.vis länka=- är att det inte specificerar just "länkaintemig". Det behövs därför någonting som anger specifikt vilket eller vilka ord som inte ska länkas. Jag håller med om att det är svårt att hitta något som är intuitivt nog. Tekniskt tror jag inte inledande kolon innebär nåt problem. ~ Dodde (diskussion) 11 juni 2019 kl. 19.38 (CEST)
Varifrån kom idén om en kommaseparerad lista av nakna ord? Det är ju inget som finns idag. Det är en ny syntax, som väl inte tillför något. Varför ha komma som skiljetecken mellan de nakna orden, när vi kan ha vertikalstreck, alltså flera parametrar? Och, ja, det jag talar om är mallarna {{synonymer}}, {{antonymer}}, {{hyponymer}}, {{hyperonymer}}, {{sammansättningar}}, {{besläktade ord}} och kanske även {{fraser}}. Enda idén med att ha parametrar till dessa mallar är att man vill länka. Och skulle man vilja länka ] eller ] (''i höjdled'') så kan man ju skriva det som ett parametervärde, för mallen behöver ju bara lägga på länk på en parameter om parametervärdet är ett giltigt sidnamn. --LA2 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 22.11 (CEST)
Hur mycket används sådana kommaseparerade listor an nakna ord? Det verkar vara en hemlig feature son ingen känner till. Ifall nakna ord ska tillåtas då ska en bot gå igenom alla uppslag och ta bort alla onödiga hakparenteser. Taylor 49 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 03.17 (CEST)
LA2, @Taylor 49, Det finns redan idag för nästan samtliga böjningsmallar (men svenska substantivmallar saknar fortfarande detta). Ibland finns alternativa former och istället för att man ska skriva {{böjningsmall|ord1|], ]|ord3|ord4}}, så kan man skriva {{böjningsmall|ord1|ord2alt1, ord2alt2|ord3|ord4}}. En tydlig förenkling att slippa skriva ut klamrar i tid och otid, helt enkelt. Vill man skriva ut klamrar så tillåter syntaxen det också. Den känner av om klamrar används och lägger bara till klamrar om det behövs. Se dokumentation på {{länk}}/{{g-länk}}.
Det är inte implementerat för listmallar ännu, men {{länk}} är skapad bland annat för att kunna användas även för detta. Dessa mallar är redan idag kommaseparerade, men man måste i nuläget alltid explicit skriva ut klamrar för att länkning ska ske. När detta väl är implementerat i dessa mallar skulle man istället för att skriva {{synonymer|], ], ], ] (''stockholmska''), ] (''småländska''), ], ] (''skånska''), ] (''gotländska'')}} kunna skriva {{synonymer|grabb, gosse, kille, ] (''stockholmska''), ] (''småländska''), pilt, ] (''skånska''), ] (''gotländska'')}}. I de flesta fall skulle man helt slippa klamrarna, men i enstaka fall när de behövs, så kan de användas, som här. Ju längre listan är desto större blir vinsten med detta. Många användningar av {{sammansättningar}} innehåller en längre lista med ord. Men samtliga användningar är som sagt inte bakåtkompatibla, så de bör gås igenom så att ingenting går sönder, innan man går in och ändrar i listmallarnas mallkod hur som helst. ~ Dodde (diskussion) 12 juni 2019 kl. 05.58 (CEST)
Aha, då förstår jag var tänket med kommatecken kom ifrån. Men i {{fraser}} blir kommatecknet hur som helst problematiskt, eftersom det gärna kan förekomma i den fras man vill länka till, t.ex. den som spar, han har. Jag föreslår alltså att vi i första hand använder vertikalstreck som länkskiljare i dessa mallar, en parameter per länk. --LA2 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.04 (CEST)
Om kommatecken redan finns i frasen får man omgärda frasen med klamrar manuellt. Kommatecken används redan, både i grammatikmallar och i existerande ordlistmallar, så det vore konsekvent att fortsätta med det. Det vore bra om mallarna hade stöd för språk, som du säger. Eftersom {{länk}} har stöd för språk så försvinner problemet med ryska accenter. Det vi går mot är att alla mallar som använder språk ska använda 1= för det ändamålet, precis som i {{tagg}}. Det fanns dock motstånd mot att alltid behöva skriva {synonymer|sv|ordlista} när mallen används till så överhängande del för svenska uppslag. Då hade en speciallösning baserat på JavaScript behövts men när en sådan lösning är på plats vet vi inte. Valen som finns idag är att vänta i obestämd tid, att göra en omvändning och acceptera 1= utan JavaScript-lösning, eller att tillfälligt lägga till en språk-parameter under tiden vi väntar. ~ Dodde (diskussion) 13 juni 2019 kl. 15.14 (CEST)
Tyck vad ni vill. Jag tycker det är intressant att kunna dokumentera att Milano heter Mailand på tyska och att Bayern heter Bavaria på engelska. Det är viktig ordkunskap, som Wiktionary bör tillhandahålla. Om det krävs, lägg då till en regel om att ortnamn som har översättningar bör få ha egna uppslag. Vilken skulle nackdelen vara? --LA2 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 22.15 (CEST)
I Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med#Toponymer står det "Länder, svenska landskap, hav, större huvudstäder, svenska större städer och vissa andra toponymer finns inkluderade idag, men exakt vilka riktlinjer för inklusion av toponymer som ska gälla är oklart ännu. Uppslag med toponymer bör inte skapas om uppslaget har tveksam relevans (exempelvis då översättning till svenska respektive till andra språk saknas) och under inga omständigheter ska uppslag med toponymer masskapas (även om relevansen går att argumentera för) förrän vidare diskussion förts."
Det betyder att om en större mängd toponymuppslag skapas så bryter det tydligt mot inklusionskriterierna, även om de av princip skulle ha godkänts för inklusion efter en diskussion. I de fallen masskapning sker bör de berörda uppslagen skyndsamt raderas. Ett stort antal (många hundra) regioner skapades från världens alla hörn för något drygt år sedan. Ingen diskussion fördes innan dessa skapades och de flesta av dessa sidor raderades sedermera. Bundesländer och amerikanska delstater skapades inte i denna veva utan redan 2011 eller tidigare. Förmodligen i strid med stilguiden redan då, men någon diskussion fördes inte i samband med det, vad jag kan minnas. De uppslagen ligger i nån sorts gråzon. Det är möjligt att tyska förbundsländer faller inom vad som är rimligt att inkludera. Det viktiga är dock att undvika att nya uppslag skapas tills det finns en tydlighet kring vilka uppslag som ska finnas med och vilka som inte ska det. Det vore bra om Stilguiden kunde bli tydligare genom att ange exakt vilka toponymer som godkänns för inklusion så att uppslitande raderingar kan undvikas och att gränsdragningsproblem inte ska behöva nötas om och om igen för varje nyskapat uppslag. Lite som diskussionen vi nyligen hade om sammansättningar med tal som resulterade i detta Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med#Sammansättningar med tal. ~ Dodde (diskussion) 12 juni 2019 kl. 06.27 (CEST)
Jag sökte (med hjälp av databasdumpen) fram några fall där vi råkat skriva en latinsk bokstav i ett kyrilliskt ord (t.ex. C i stället för kyrilliskt С) och tvärt om. Detta är en sorts felsökning, som tidigare har bedrivits ganska framgångsrikt i ryska Wiktionary. Vi har inte så många fel av det slaget, men några finns det, och det är bra att de blir rättade. Ett exotiskt exempel var jakutiska för Västsahara, som hade råkat bli skrivet med latinskt "h" i stället för det "һ" som ingår i jakutiska kyrilliska alfabetet (Арҕаа Саһаара). -- Men det är ganska vanligt att sådana teckenkrockar dyker upp i etymologier, där fornslaviska ord kan innehålla både kyrilliska och latinska bokstäver. Där vet jag inte vad som är rätt, så jag vet inte om jag ska rätta, eller om det egentligen spelar någon roll. Vi har ju knappast ambitionen att skapa uppslag för fornslaviska ord. --LA2 (diskussion) 27 juni 2019 kl. 20.40 (CEST)
Skalman (diskussion) 18 mars 2019 kl. 22.29 (CET)