Användardiskussion:Mike/Arkiv1

** currentevents-url|currentevents

Finns det något som motiverar att man ska ha två stycken identiska språkindexeringar i orka, eller vad avser du med tillägget av den andra? ~ Dodde 2 november 2006 kl. 14.58 (CET)Svara

Glömde bort att jag redigerade avsnittsvis... \Mike 2 november 2006 kl. 15.00 (CET)Svara

kommer du in på irc? vilken server använder du? connection refused eller unable to resolve server får jag på alla jag provar... ~ Dodde 2 november 2006 kl. 15.31 (CET)Svara

Jag befinner mig just nu på orwell, men antagligen försökte du medan de lagade netsplitten - under en stund där fick jag inte heller kontakt med någon server alls. \Mike 2 november 2006 kl. 15.59 (CET)Svara

Tydligen en DoS-attack över hela freenode-nätverket som resulterade i att man inte lät fler användare än de som redan var inloggade att logga in... Verkar vara fixat nu. ~ Dodde 2 november 2006 kl. 16.39 (CET)Svara

Under själva attacken kunde man mycket väl ansluta till flera olika servrar samtidigt - medan de slog ihop alltihopa efteråt så åkte jag ut ett par minuter och kunde inte ansluta alls, men det varade som sagt på sin höjd ett par tre minuter (splitten, och som jag antar, attackens början, skedde i förmiddags, 10-11-tiden ungefär). \Mike 2 november 2006 kl. 16.43 (CET)Svara

Jag försökte nog på ett 20-tal olika servrar under en timmes tid ~ Dodde 2 november 2006 kl. 16.47 (CET)Svara

Hm, konstigt, för jag kom hela tiden åt de europeiska servrar jag prövade med undantag för den italienska; däremot kom jag faktiskt inte åt de amerikanska, sant... Men å andra sidan testade jag inte riktigt hela tiden :) \Mike 2 november 2006 kl. 16.50 (CET)Svara

Fick jag till artikeln, tycker du, eller vill du ändra på någon definition eller formulering? --Andreas Rejbrand 7 november 2006 kl. 13.51 (CET)Svara

Jag tycker att det för reella tal är enklast att tänka att absolutbeloppet av ett tal är kvadratroten av "talet upphöjt till två". Är det fel att lägga till denna formel som komplement under definition 1? ~ Dodde 7 november 2006 kl. 15.18 (CET)Svara

Nej, det är precis samma funktion. --Andreas Rejbrand 7 november 2006 kl. 15.53 (CET)Svara

Mängden av de reella talen är ju ett euklidiskt rum, liksom ett underrum av mängden av de komplexa talen. --Andreas Rejbrand 7 november 2006 kl. 16.13 (CET)Svara

Lägger nu till lite synonymer. Frågan är dock: ska vi ha en speciell definition för euklidiska rum och sedan en egen för normerade vektorrum i allmänhet? För som det står nu kan vi inte slå ihop dem eftersom definitionen baserar sig på en inre produkt... Just det, jag hänvisar till hyperkomplexa tal också i komplex-definitionen. :) Och sedan har vi ordnade kroppar i allmänhet ... Men sanningen att säga vet jag inte riktigt var gränsen går för när man börjar använda "norm" istället. \Mike 7 november 2006 kl. 16.54 (CET)Svara

Jo, allmänna vektorrum utan skalärprodukt missade jag. Hur ser den definitionen ut? Kvadratroten ur kvadratsumman av koordinaterna? --Andreas Rejbrand 7 november 2006 kl. 18.03 (CET)Svara

Strikt definition säger du? (Ett vektorrum är inte nödvändigtvis ändligdimensionellt, så det är ibland problematiskt att definiera en bas, så explicita formler fungerar bara i specifika fall)...

Nå, en norm ('absolutbelopp') på ett godtyckligt normerat vektorrum är en funktion ${\displaystyle \|\cdot \|\colon V\to {\mathbf {R} }}$ sådan att:

1. ${\displaystyle \|{\mathbf {v} }\|\geq 0\ \ \forall {\mathbf {v} }}$, och ${\displaystyle \quad \|{\mathbf {v} }\|=0\Leftrightarrow {\mathbf {v} }=0}$
2. ${\displaystyle \|a\cdot {\mathbf {v} }\|=|a|\cdot \|{\mathbf {v} }\|}$ där a är ett element i kroppen över vilket vektorrummet är definierat, och | | absolutbeloppet där.
3. ${\displaystyle \|{\mathbf {v} }+{\mathbf {w} }\|\leq \|{\mathbf {v} }\|+\|{\mathbf {w} }\|\ \forall {\mathbf {v} },{\mathbf {w} }\in V}$

Så jag drog mig (av naturliga skäl) för denna, men eventuellt får vi göra så (jfr en:norm). Men: skall dett öht ligga i absolutbelopp, eller enbart under norm? Det senare är emm vanligare (osäker på om jag öht tycker om att använda "absolutbelopp" om vektorer), men jag har insett att vissa begrepp skiftar rätt starkt mellan olika delar av landet... \Mike 7 november 2006 kl. 18.33 (CET)Svara

Jo, precis som skalärprodukt innehåller en förenklad geometrisk definition istället för den generella. --Andreas Rejbrand 7 november 2006 kl. 18.36 (CET)Svara

Ok, du menar att strunta i den strikta... nå, då föreslår jag att vi ersätter den tredje definitionen med "norm; mått på en vektors längd", (och motsv. på norm) så slipper vi överdrivna formelsamlingar :) \Mike 8 november 2006 kl. 10.23 (CET)Svara

Nja, det är väl inte riktigt samma sak. Det som du kallar "strikt" definition är väl snarast definitionen för en hel klass av funktioner, sådana att de är värda namnet "belopp", precis som det finns en hel klass av funktioner som kan kallas skalärprodukter. Den sk.pr. som nämns i artikeln är en av dem; en annan är integraler av produkter. Eller har jag fel? --Andreas Rejbrand 8 november 2006 kl. 11.05 (CET)Svara

"Den sk.pr. som nämns i artikeln"? Menar du (v|v)? Det är bara en beteckning för en godtycklig skalärprodukt; i sig avgör den inte om det hela handlar om en skalärprodukt på ett funktionsrum (som oftast väljs som innehållande en integral) eller på ett ändligdimensionellt rum (där skalärprodukten kan ges av en ändlig summa). Men jag är inte helt på det klara med vad du menar... \Mike 8 november 2006 kl. 11.35 (CET)Svara

Jo, det vet jag. Jag syftade dock på den skalärprodukt som nämns i artikeln skalärprodukt; denna är just den med produkten av beloppen och cosinus för den mellanliggande vinkeln, medan den allmänna termen "skalärprodukt" kan användas för andra funktioner likväl, såsom integraldefinitionen. Det jag ville komma till är att definitionen du kallar "strikt" är för en allmän "absolutbeloppsfunktion", d.v.s. kravet för att en funktion ska få kallas "absolutbelopp" i något sammanhang, medan definitionen i absolutbelopp f.n. använder en "standardbeloppsfunktion", om du förstår vad jag menar. Själv har jag läst linjär algebra, fast aldrig abstrakt alg., så du kan säkert mer än jag. --Andreas Rejbrand 8 november 2006 kl. 12.11 (CET)Svara

Jag undrar också om inte namnet "absolutbelopp" endast används i Rⁿ och inte i andra rum. --Andreas Rejbrand 8 november 2006 kl. 12.13 (CET)Svara

Brukar inte "abstrakt algebra" snarare behandla gruppteori än vektorrum? Jag undrar om du inte snarare är ute efter funktionalanalys... Nå, till frågan: det är snarare så att "vinklar" (i ett allmänt) vektorrum definieras genom den relation som står i skalärprodukt, så att man utgår från en skalärprodukt (hur den än är definierad: som kvadratisk summa, genom integralen av produkten av två funktioner; whatever), använder den för att konstruera en norm, och därefter definieras vinkeln, så: att säga att det finns mer "allmänna" definitioner för skalärprodukter än vad som står på den sidan stämmer inte riktigt; man kan mycket väl beräkna en vinkel mellan två funktioner om man utgår från en integralbaserad skalärprodukt mellan dessa funktioner. Däremot är förstås definitionen i absolutbelopp begränsad till det fall då rummet är försedd med en skalärprodukt - hur den än må se ut - men det är inte den enda möjliga normen där (men ok, jag ser vad du menar med "standardbeloppsfunktion" i det fallet: "kanonisk norm" eller "norm inducerad av skalärprodukten" hade jag nog kallat den :).

Själv använder jag öht inte "(absolut)belopp" för vektorer i högredimensionella rum - endast i R¹, C¹, H¹, etc - så jag håller med om att undvika begreppet i allmänna vektorrum, men är osäker på om det inte används någonstans, som i t.ex. Rⁿ eller Cⁿ \Mike 8 november 2006 kl. 13.24 (CET)Svara

OK, då försår jag vad du menar. Fast att ange den "allmänna" definitionen för ett absolutbelopp (eller norm), är väl på gränsen till att "undanhålla" relevant information; i R, exempelvis, menar man ju (vanligtvis) en entydigt bestämd funktion när man talar om absolutbelopp. Denna uppfyller givetvis triangelolikheten etc., men det finns det ju fler funktioner som gör. Jag skulle gärna se hur du vill att artikeln ska se ut; ändra gärna. --Andreas Rejbrand 8 november 2006 kl. 14.10 (CET)Svara

Precis: det är på grund av att man i praktiken bara använder en enda variant av "absolutbelopp" i R som jag undviker att använda det i högre dimensioner, där det är klart vanligare att flera olika varianter (med fördel) kan användas. Men jag ger ett nytt förslag, enligt ovan, på definition 3 i artikeln nu. \Mike 8 november 2006 kl. 16.37 (CET)Svara

Angående skalärprodukt (på ett vektorrum ${\displaystyle \mathbb {V} }$): borde vi kanske ändra definitionen till en funktion som uppfyller följande krav:

1. ${\displaystyle (\mathbf {u} |\mathbf {v} )=(\mathbf {v} |\mathbf {u} )}$
2. ${\displaystyle (\mathbf {u} |\mathbf {v} +\mathbf {w} )=(\mathbf {u} |\mathbf {v} )+(\mathbf {u} |\mathbf {w} )}$
3. ${\displaystyle (\mathbf {u} |\lambda \mathbf {v} )=\lambda (\mathbf {u} |\mathbf {w} )}$
4. ${\displaystyle (\mathbf {u} |\mathbf {u} )\geq 0}$
5. ${\displaystyle (\mathbf {u} |\mathbf {u} )=0\Leftrightarrow \mathbf {u} =\mathbf {0} }$

för alla

${\displaystyle \mathbf {u} ,\mathbf {v} ,\mathbf {w} \in \mathbb {V} }$ och ${\displaystyle \lambda \in \mathbb {R} }$

Vidare, kan man kanske nämna den "vanliga" skalärprodukten i ortonormerade euklidiska rum, d.v.s.

${\displaystyle (\mathbf {u} |\mathbf {v} )=({\underline {\mathbf {e} }}X|{\underline {\mathbf {e} }}Y)=X^{t}Y}$

där ${\displaystyle X^{t}}$ betecknar transponatet av koordinatmatrisen X.

--Andreas Rejbrand 8 november 2006 kl. 18.32 (CET)Svara

Ok, så när som på att i 1:an måste man ta komplexkonjugatet i högerledet (om vektorrummet inte är reellt) - vissa förf. kräver att skalärprodukten är linjär i första argumentet, andra vill ha den som komplex-linjär där. Spelar inte så stor roll emm. \Mike 8 november 2006 kl. 18.53 (CET)Svara

Såvida den förresten inte ska in på inre produkt snarare, av döma av wp-artiklarna så är det senare den mer generella termen, medan "skalärprodukt" framförallt används i euklidiska rum... \Mike 9 november 2006 kl. 16.44 (CET)Svara

Thanks a lot for the welcome Mike. No hay problema que haya sido en sueco o en inglés. I thought no one would notice that I was around. :) --Alhen 12 november 2006 kl. 01.28 (CET)Svara

Borde inte Användare:Jagdrivermeder ges "the benefit of the doubt"? Som jag förstått riktlinjer på andra wikis så är det bara rasistiska namn och liknande som är förbjudna, och svwikt har väl absolut inga uttalade riktlinjer som förbjuder detta namn?Ever wonder 15 november 2006 kl. 11.00 (CET)Svara

Ok, tog och läste på lite på w:en:Wikipedia:Username. Och jo, det var som jag hade på känn att de förutom sådant som kan vara stötande rätt ut förbjuder även namn som riskerar att förväxlas med programvarufunktioner, existerande användare eller "vanliga wikipedia-termer", men även namn som "give the impression that you intend to cause trouble" som exempelvis "Vandal" eller "Troll" - huruvida just detta kan klassas på så vis kan väl vara värt att fråga sig; måhända har jag väl kort tålamod med provokationer men jag ska försöka lägga band på mig. :) \Mike 15 november 2006 kl. 11.31 (CET)Svara

Ok. Ja, det är väl inte så orimligt och inte så förvånande att frågan dykt upp förr. Nå, vi får väl se hur användaren i fråga sköter sig. Skall vi sedan blockera folk för annat än rent stötande saker får vi kanske åtminstone lägga någon hänvisning till w:en:Wikipedia:Username i FAQ:en eller nåt, så det inte framstår som alltför godtyckligt. 83.248.23.232 15 november 2006 kl. 11.49 (CET) dvs Ever wonder 15 november 2006 kl. 11.56 (CET) , naturligtvis...Svara

Jo, men detta användarnamnet är ju uppenbarligen gjort för att provocera och det kan inte vara så att den som skapade det inte förstår vad det skulle ge för associationer. Hade det inte varit så uppenbart välvalt, namnet, så hade jag skrivit och varnat först, och gett chansen att be om att få byta namn eller skapa ett nytt namn. \Mike 15 november 2006 kl. 11.58 (CET)Svara

Jag är osäker på böjningen i bestämd form pluralis. --Andreas Rejbrand 15 november 2006 kl. 12.32 (CET)Svara

"maximumen"/"minimumen"? Själv använder jag f.ö. hellre "maximumet" än "maximat" för bestämd form singular; svårt att se på google dock: både "maximat" och "minimat" (eventuellt avstavade) är populära träffar för helt andra saker. :/ \Mike 16 november 2006 kl. 04.19 (CET)Svara

Neo säger om böjningar och språkrådet om förkortningar:

ett maximum (förkortning "max."), flera maxima/maximum

det maximet/maximum/maximumet, de maxima/maximumen

ett minimum (förkortning "min."), flera minima/minimum

det minimet/minimum/minimumet, de minima/minimumen

~ Dodde 16 november 2006 kl. 04.47 (CET)Svara

Jag tycker spontant att substantiv som slutar på "um" borde sluta med "a" i pluralis, såsom spektrum etc. Dock (jag är hemma nu) anger SAOL endast den försvenskade (och emm mindre "snygga") varianten. Så jag får nog lägga till den också. Och tack Dodde för pluralis bestämd form (maxima, minima). --Andreas Rejbrand 16 november 2006 kl. 13.23 (CET)Svara

Vågar man gissa på att -a-pluralen är direkt från latinet? I sådana fall lär noll-pluralet komma av att det är neutrum och slutar på konsonant, vilka alltid (förutom just möjligen i -um-fallet¹) får böjningsändelserna -et, -, -en. \Mike 16 november 2006 kl. 14.39 (CET)Svara

¹nå, så långt som jag hittat exempel ivf :)

P.S. Intressant det där förresten att vi behållit mer av de latinska pluralen när ordet i singular slutar på just -um (spektrum, centrum, maximum...) när vi använder helt egna på de som slutar på -us och får -i i (latinsk) plural, till exempel... (focus/fokus eller, tror jag, torus)

På tal om spektrum så har jag varit inne där och lekt preskriptivist - har jag gjort så för mycket, för lite eller lagom mycket? ;) \Mike 16 november 2006 kl. 16.15 (CET)Svara

Det ser riktigt trevligt ut, tycker jag (om allt stämmer, vill säga). --Andreas Rejbrand 16 november 2006 kl. 16.20 (CET)Svara

Tja, det verkar i varje fall stämma rätt bra överens med SAOB, även om de tar upp än fler former. (De kallar f.ö. 'spektra' som singular för "mindre genomtänkt" :) \Mike 16 november 2006 kl. 16.33 (CET)Svara

Säg gärna din mening. --Andreas Rejbrand 29 november 2006 kl. 16.43 (CET)Svara

Är begreppen synonyma? Själv har jag aldrig hört det senare, men ordet används i normal. --Andreas Rejbrand 18 januari 2007 kl. 17.40 (CET)Svara

Ja, de är synonyma i hänseende att de båda syftar på en bas där ${\displaystyle <e_{i},e_{j}>=\delta _{ij}}$. Rent hypotetiskt skulle väl en skillnad kunna vara att den förra påpekar att denna bas (kan ha) framställts ur en icke-ON-bas, men det är egentligen överflödigt, eftersom (såvitt jag begriper) samtliga ortonormala baser kan konstrueras genom att ortogonalisera exempelvis basen ${\displaystyle \{e_{1}+e_{2},e_{2},\ldots ,e_{n}\}}$ Upptäcker f.ö. att jag själv var skyldig till att skriva om begreppet på wp - under ortonormal bas - men att detta inte uppskattades utan flyttades till "ortonormerad bas". Kort sagt, av döma av wp-reaktionerna är "ortonormerad" mer vedertaget såsom "korrekt", men jag vidhåller (och får där stöd från google) att ortonormal är nästan lika vanligt. Gissningsvis som en ren svenskifiering av engelskans "orthonormal". \Mike 18 januari 2007 kl. 18.06 (CET)Svara

Råder då inte här en viss språkproblematik? Orto står ju för ortogonal, medan normerad står för "som har 'längden' ett". I uttrycket "ortonormal" borde motsvarande förhållande gälla för "orto" och "normal", fast "normal" betyder ju i sig "ortogonal". Ser du problemet? --Andreas Rejbrand 18 januari 2007 kl. 18.21 (CET)Svara

Jag är inte helt säker på det. "Normerad" använder vi idag som "som har (givits) längden ett", ja, men det skulle emm lika gärna kunna tolkas som perfektparticip av "normera", vilket skulle kunna ha att "(ändra så att den kan) följa en norm". På samma sätt ges "normal" ursprungligen av "norm" + "al(is)" = "som har att göra med en norm". Så jag skulle säga att orden är ekvivalenta i sin betydelse, men de har konstruerats enligt olika regler, "normerad" efter svenska regler och "normal" efter engelska. Å andra sidan kan man då fundera över hur ordet "normal" har fått betydelsen "ortogonal" - är det egentligen en sammandragning av "orthonormal"? För det förekommer trots allt att man med en "normalvektor", till exempel, menar en enhetsnormal, det vill säga både ortogonal (mot något annat) och normerad (given längden ett). \Mike 18 januari 2007 kl. 19.05 (CET)Svara

Känner du dig kompetent att infoga den matematiska betydelsen? --Andreas Rejbrand 26 januari 2007 kl. 00.28 (CET)Svara

Jag tror jag får hoppa över det - när jag jämför en:wp med mathworld och med mitt minne av hur jag sett begreppet användas, så kommer jag upp med tre olika förslag :| (Borde nog kolla Bourbaki först) \Mike 26 januari 2007 kl. 08.18 (CET)Svara

...angående adverb --Andreas Rejbrand 30 januari 2007 kl. 23.17 (CET)Svara

Vet inte riktigt vad du är ute efter? --Andreas Rejbrand 31 januari 2007 kl. 14.06 (CET)Svara

Sorry, autopiloten var inställd på en:wikt.... {{c}} = common = utrum (Är standard där att ange genus direkt efter ordet). \Mike 31 januari 2007 kl. 17.21 (CET)Svara

Det enklaste vore väl om vi använde olika definitioner för de olika integralbegreppen? Riemannintegralen är ju utan tvekan den mest välbekanta och mest använda (om man bortser från vissa ämnen), så att den belönas med def 1 tycker jag är rimligt. Sedan kan vi ju lägga till Lebesgueintegralen som def 2 och kanske en mer generell (och vag) definition som def 3? Själv är jag endast måttligt bekant med andra varianter än just den gamla hederliga Riemannintegralen, så du får gärna ta på dig äran att ändra artikeln... --Andreas Rejbrand 2 februari 2007 kl. 12.17 (CET)Svara

Knivigt, för att Lebesgue och Riemann är långt ifrån de enda: en:wp räknar upp ytterligare 7 definitioner (+ Darboux som är ekvivalent med Riemann, och faktiskt ibland lärs ut under förespegling av att vara Riemanns) i en icke-fullständig lista! Frågan är om man skulle vara lite mindre specifik och bara kunna jämföra den med en summa där man tar hänsyn även till termer som är s.a.s. "kontinuerligt fördelade" (kontinuitet här i "summationsindex", inte i integrand/summand). Jag ska funder vidare på om jag hittar någon bra formulering, men jag har inget bra tillhands just nu. \Mike 2 februari 2007 kl. 13.27 (CET)Svara

Jag fick för mig att n var ett godtyckligt naturligt tal, så att namnet syftade på en obestämd isomer, men naturligtvis står "n" för "normal", d.v.s. en bestämd isomer. Jag läser för mycket matematik och för lite kemi nuförtiden ;) --Andreas Rejbrand 3 februari 2007 kl. 16.53 (CET)Svara

Osäker på den engelska översättningen. Kan du kontrollera? --Andreas Rejbrand 6 februari 2007 kl. 18.21 (CET)Svara

Är ovan vid att se det adjektivet i det sammanhanget, men av döma av en: så verkar det kunna användas... Annars kan man ju skriva om det som "having great inertia" (eller ska det vara "large"? Är alltid osäker på dem) \Mike 7 februari 2007 kl. 07.55 (CET)Svara

Nja, vulgärt språk och en upprepning av tidigare länkar (i ett försök att få dem att se "nya" ut?) från en IP-adress som blivit varnad två gånger tidigare? Men visst skadar det inte att svara på det om man känner att man har tid för det. --Andreas Rejbrand 9 februari 2007 kl. 14.11 (CET)Svara

Hi, Mike! I have a question related to the Swedish grammar, nouns exactly. What do Obestämd and Bestämd mean? I would like to create some templates on my native wiktionary, the Romanian one, and I do not know how to translate them. How would you translate them into English? Maybe I can find a Romanian equivalent. Thanks! — KlaudiuMihăilă ^Meddelande 9 februari 2007 kl. 19.40 (CET)Svara

obestämd = indefinite, bestämd = definite. ~ Dodde 9 februari 2007 kl. 19.49 (CET)Svara

Thank you! — KlaudiuMihăilă ^Meddelande 9 februari 2007 kl. 19.50 (CET)Svara

Har du något emot denna begäran? --Andreas Rejbrand 9 februari 2007 kl. 20.29 (CET)Svara

Doddebot har skapat artiklar från artiklar med ålderdomliga namn på månader. Dessa mallar har angivit att dessa månader (vintermånad, hömånad, slaktmånad, skördemånad, gräsmånad och göjemånad) existerar i plural, men det är svårt att verifiera eller tänka sig. Vill du fundera om det verkligen ska vara plural, och om inte, ändra mallarna i artiklarna och radera artiklarna som är skapade av pluralformerna? ~ Dodde 15 februari 2007 kl. 04.23 (CET)Svara

På rak arm: "vintermåndader" ska definitivt finnas kvar då man (inklusive SMHI) fortfarande i vissa sammanhang delar upp året i vinter-, vår-, sommar- och höstmånader. Vidare känns det som att de "borde" ha (regelbunden) plural - sammansättningar som de är (till skillnad från dagens månadsmamn vilka samtliga kommer från latin) - men det skulle troligen behövas undersökas texter från rätt tidsperiod för att avgöra helt och hållet. (Hellqvist hävdar f.ö. att just "vintermånad" är en ren översättning från tyskan som i stort sett endast användes i almanackor, utan att ange vad folk i allmänhet kallade det. Göjemånad t.ex. verkar dock varit i allmänt bruk, enligt samma källa.) Men å andra sidan att kalla dem "oräkneliga" låter ganska konstigt - på svenska brukar de ju knappast ses som egennamn? \Mike 15 februari 2007 kl. 12.09 (CET)Svara

Angående vintermånad så menar jag förstås definition 2, den ålderdomliga varianten för november. Månader räknas ju inte som egennamn men är inte räkneliga ändå. Januariar, februariar, marsar... Googlesökningar visar att Wiktionary ofta är den enda eller en av mycket få förekomster av dessa månadsnamn i plural, medan singular är rikligt förekommande. NEO anger dessa "oftast i bestämdform", men ger inget böjningsmönster alls för plural. Själv kan jag inte passa in månadsnamn i plural alls så att det får någon rimlig betydelse och låter bra... ~ Dodde 15 februari 2007 kl. 13.47 (CET)Svara

Det är det vanliga bekymret med att försöka tvinga in latinska ord i svenska pluralbildningsmallar (och nu menar jag inte wikts böjningsmallar...) - kan vi undvika att sätta sådana ord i plural, så gör vi så. Ifråga om månaderna så finns det inte så få plural på formen "februarimånader" - vi lägger alltså till "-månad" för att få ett ord som passar in i svenskans regler för hur plural ska bildas.... (Jag tror förresten jag argumenterat förut för att ord som slutar på obetonade -i är främmande för svenskan, och tvingas behandlas på en fall-för-fall-basis, vilket stöds av att ord som "decembrar" eller "septembrar" faktiskt förekommer på google, utanför wiktionary, till skillnad från de som slutar på just -i i singular.) \Mike 15 februari 2007 kl. 14.03 (CET)Svara

Ok, bara du är säker så ;) Får tänka till lite extra när Doddebot skapar artiklar för böjningar som jag själv inte är säker på, så det är bättre att fråga. ~ Dodde 15 februari 2007 kl. 14.32 (CET)Svara

Är du säker på deklinationen du la till här stämmer? Det känns visserligen naturligt att säga "ett hjärter/spader/klöver/ruter", men "hjärtret/spadret/klövret/rutret" låter mycket konstigare än "hjärtern/spadern/klövern/rutern". NEO hävdar att hjärter är ett n-ord. Har du en källa för att det även är ett t-ord? ~ Dodde 22 februari 2007 kl. 05.47 (CET)Svara

Näej, det kan jag inte säga att jag har, annat än att jag tycker att "en hjärter" låter konstigt... Men visst, du har rätt i att den bestämda formen låter konstig. Men å andra sidan, har SAOB som alternativ hjärter -n - med genus n. Så det är kanske bara en oregelbundenhet i bestämd form där som jag borde ha uppmärksammat. \Mike 22 februari 2007 kl. 10.31 (CET)Svara

Vet inte om jag förstod slutsatsen... kan du lägga till böjningstabell i hjärter så att jag förstår? ~ Dodde 22 februari 2007 kl. 10.39 (CET)Svara

Gjorde det just på en: ;) \Mike 22 februari 2007 kl. 10.41 (CET)Svara

Nå, egentligen känner jag mig osäker på bestämd form plural - blir det också "hjärtern", eller lyder det vanliga regler och blir till "hjärterna"? \Mike 22 februari 2007 kl. 10.44 (CET)Svara

Ja, ja, hjärter, hjärtern, hjärter, hjärterna, spader, spadern, spader, spaderna, klöver, klövern, klöver, klöverna, ruter, rutern, ruter, ruterna... Men menar du att det även är korrekt som t-genus? ~ Dodde 22 februari 2007 kl. 10.49 (CET)Svara

Ja (enligt SAOB). \Mike 22 februari 2007 kl. 10.52 (CET)Svara

gah, SAOL är grekiska för mig "r. l. m. äv. n. best. ss. r. l. m. -n; pl. i bet.". Om du kan tolka detta, tror du att du kan lägga till tabellerna i hjärter för de två olika betydelserna och genusen? Antar att det är samma som gäller för samtliga färger, så jag kan fixa de andra tre sen genom att titta på hur du har gjort i hjärter. ~ Dodde 22 februari 2007 kl. 10.59 (CET)Svara

(för det första var det SAOB, inte SAOL ;) Nå, förkortningarna finns förklarade: r=reale, l=eller, m=maskulinum, äv=även, n=neutrum, best=bestämd form, ss=såsom, bet=betydelse. Så det blir "reale eller maskulinum; även neutrum i betydelse 2; bestämd form (såsom reale eller maskulinum) -n {dvs får ändelsen -n i bestämd form reale (utrum)}, plural (i betydelse 2): 0-plural". Så då tolkar jag det som att de anger att båda våra betydelser kan vara utrum (bestämd form -n), men de ger ingen plural (oräkneligt?? Det är det väl ändå inte?), medan endast betydelse 2 kan vara neutrum, vilken har 0-plural. Dock så anges ingen bestämd form: hur ska vi tolka det, och hur ska - och om vi tar efter - hur lösa det med mallarna? (Vi har inga mallar där bestämd form kan undertryckas, suck...) \Mike 22 februari 2007 kl. 11.41 (CET)Svara

Som n-genus är böjningsmallarna inga problem, däremot är det svårt att verifiera användningen av t-genus i flera böjningsformer. Rimligtvis är namnen på de fyra sviterna oräkneliga, medan enstaka kort självklart måste vara räkneliga. Men ja, jag får lägga till info om n-genus i artiklarna och lägga in en kvalitetsmall angående t-genus... ~ Dodde 22 februari 2007 kl. 11.53 (CET)Svara

--Andreas Rejbrand 27 februari 2007 kl. 15.59 (CET)Svara

Är öppen på förslag angående hur man bättre ska specificera vilka prioriteringsregler man använder sig av i definitionen: handlar det om (bestämd form plural) och (nominativ eller ackusativ) eller handlar det om (bestämd form plural nominativ) eller (ackusativ)? Eller kan läsare få för sig ytterligare någon variant av prioriteringar? Jag fruktar att en parentes-baserad prioriteringssyntax skulle vara fullständigt obegriplig för de flesta matematik-/logik-illiterata. Men det kanske hade fungerat bättre med komma, eller rent av att man bör dela upp definitionen i flera? \Mike 28 februari 2007 kl. 17.39 (CET)Svara

Skulle rekommendera två def. --Andreas Rejbrand 28 februari 2007 kl. 17.47 (CET)Svara

Vad är det för fel på så som vi har det? bla bla av ]. De böjningsartiklar/-betydelser som Doddebot lägger till är gärna uppdelade i två då detta är enklare rent kodmässigt. Men skapar man dessa manuellt så kanske man inte behöver vara så jättestrikt - I vissa fall är det naturligt att sammanföra dem, ibland är det naturligt att ha dem uppdelade. Jag tycker att det blir tydligare att ha det uppdelat i de flesta fall. Användning av parenteser för att förtydliga känns inte bra. ~ Dodde 28 februari 2007 kl. 18.10 (CET)Svara

Ok, har delat upp dem alla. \Mike 28 februari 2007 kl. 18.16 (CET)Svara

Angående förstod jag inte den återställningen. När det inte är uppenbart, så är det väl bäst om man skriver en förklaring till varför man återställer. ~ Dodde 28 februari 2007 kl. 18.10 (CET)Svara

Trycker man på så blir det inte så mycket till kommentar... Nej, jag orkade inte försöka städa den semantiska äggröran i det inlägget, eller för denskull manuellt radera alla fördomar det innehåller. Har återställt min återställning, men den städningen får nog vänta till i morgon :( \Mike 28 februari 2007 kl. 18.27 (CET)Svara

Liten inkonsekvens i kategoristrukturen, har du lust att radera/ändra så det blir rätt? Kategori:Ordklasser på dihevi - Kategori:Ordklasser på divehi - Kategori:Substantiv på divehi ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.02 (CET)Svara

Divehi verkar vara rätt. Raderar den andra. \Mike 4 mars 2007 kl. 15.06 (CET)Svara

Har du lust att komma in på IRC en stund? ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.09 (CET)Svara

Har tyvärr vissa brandväggsproblem, vet att jag borde ta tag i det ordentligt snart, men har inte orkat... brandväggen (misstänker jag ivf det är) stryper alltså irc-kommunikationen just nu... :( \Mike 4 mars 2007 kl. 15.12 (CET)Svara

MSN, Yahoo MSN, ICQ? ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.14 (CET)Svara

Oj, jo, ICQ hade jag en gång i tiden... kan det varit tio år sedan? Men är det något som inte går att ta via wikin/mail? \Mike 4 mars 2007 kl. 15.19 (CET)Svara

Allt går, smidigare med direktkonversation bara... Skulle vilja diskutera funktionen av Wiktionary:Kategorier, hur den kan göras bättre/effektivare så att manuellt jobb minimeras för alla... Ser att du gör saker nu som skulle kunna göras automatiskt. Men behöver diskutera hur... ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.23 (CET)Svara

Problemet är ju att när man splittar en kategori måste man kunna bedöma vad som ska hamna var - visst går det kanske att manuellt skriva in en lista med vilka som ska in i vilken kategori, men i just detta fallet ser jag så mycket gammal kod som behöver uppdateras - definitioner omformuleras, kat-taggar läggas in och så vidare. \Mike 4 mars 2007 kl. 15.26 (CET)Svara

Ja, så är det ju givetvis... men om man tänker lite mer långsiktigt så är det ju bra att utveckla en funktion som finns till hands, och som man kan använda om och om igen, om det är så att man vill välja det sättet istället... (glöm inte att göra grupptillhörigheter osynliga med kat= framför kategoriangivelsen...) ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.30 (CET)Svara

Ugh, var det skillnad på de med kat= och de utan... :/ trodde det var gammal kod. Nåväl, jag ska hålla koll på den i fortsättningen. Jo, det vore en bra funktion att ha tillgänglig, men har du någon idé på hur den ska genomföras? \Mike 4 mars 2007 kl. 15.47 (CET)Svara

Jo, man kan ange vad som ska ersättas (kategoriangivelser, antingen med kat-mallen eller självständigt) till vad och för vad (enstaka artiklar, eller samtliga). Frågan är om Wiktionary:Kategorier är ett bra ställe för något sådant, eller om en egen sida ska skapas för sådana botjobb. Något jag funderat på är också hur man ska hantera "skräp-kategorier" som inte längre borde användas. Som det är nu så bryr sig botten inte om de kategorier som finns (eller önskas), om de inte finns med i kategori-listan. Också detta borde kanske kunna anges som "oönskade kategorier" eller nåt och isåfall vilken kategori som i samtliga fall borde användas istället. Nåt sånt... ~ Dodde 4 mars 2007 kl. 15.53 (CET)Svara

Fortfarande ingen ljusning på IRC-fronten? ~ Dodde 17 april 2007 kl. 17.23 (CEST)Svara

Tyvärr... :( (borde be nån lokal guru hjälpa mig här snart...) \Mike 17 april 2007 kl. 17.24 (CEST)Svara

Maila Andreas Rejbrand, han kan nog lotsa dig igenom till en lösning... ~ Dodde 17 april 2007 kl. 17.48 (CEST)Svara

Jag har skickat ett mail till dig. ~ Dodde 17 april 2007 kl. 20.57 (CEST)Svara

Vad är meningen med {{h1}} och {{h2}}? Kan de raderas? //Skal 8 mars 2007 kl. 21.25 (CET)Svara

Jag tror att de skapades för att skapa enhetlighet i böjningsmallarna, men eftersom det nu istället (effektivare) görs med css så bör de kunna raderas, ja. \Mike 9 mars 2007 kl. 08.04 (CET)Svara

hur tycker du detta blev? Användare:Dodde/Test ~ Dodde 12 mars 2007 kl. 09.30 (CET)Svara

Får lita på att faktan stämmer: kan absolut ingenting om franska. Utseendemässigt, tja, om nån kan fixa den där {{böjningar-början}} så att den har samma bredd som tabellen så vore det perfekt :) (Eller finns det svenska namn på tempusen, tro?) Men viktigast är: innan vi börjar använda den hejvilt så måste vi kolla så att den gamla buggen om att man inte kan ha två dylika tabeller på en och samma sida skilda med en rubrik, kan åtgärdas. Jag har inte kollat den nu, men den buggen var orsaken till att jag höll på att ge upp hoppet om den mallen. (Nudge, nudge... ;=) Jag minns nu inte exakt, men har för mig att det fungerade bättre om man körde på full sidbredd, så det kan vara värt att göra så. \Mike 12 mars 2007 kl. 13.33 (CET)Svara

Har för mig att Skalman åtgärdade nåt i böjningar-slut, nämligen att den avslutade en tabell som inte påbörjats. Vet inte om det kan vara det. Det verkar iallafall inte vara några problem att ha flera tabeller på samma sida (om jag nu inte missuppfattar vad du menar). Jag menade förstås utseendemässigt främst. Vad gäller funktionaliteten så kan jag tänka mig att en och annan justering behöver göras, varav vissa förmodligen inte är så lätta att göra utan hjälp av någon med goda franskakunskaper. böjningar-början behöver också byta namn enligt förslag på diskussionssidan till mallen. Angående full sidbredd så tycker jag personligen, med tanke på placeringen precis under ordklassrubriken, att en icke-fullbredd på den gömda mallen är mycket bättre än en full bred, faktiskt pretty much som det är just nu, något lite bredare möjligen så att all text får plats. Dessutom för personer med större monitorer så är det önskvärt om tabellen inte är i fullbredd. då detta skulle få utseendet att skilja sig drastiskt från andra böjningsmallar på Wiktionary. ~ Dodde 12 mars 2007 kl. 14.54 (CET)Svara

Ok, ser nu att det fungerar bättre. (Tror inte det handlade om tabellslutet, för samma problem fanns även på en:, och så har jag hållt på och mixtra fram och tillbaks med koden så det var nog snarast att jag slutade i ett inkonsistent tillstånd...) Det kan också vara så att det var flytten av redigera-länken bort från högerkanten som fixade det hela - eller vad vet jag... När det gällde placeringen så tänkte jag att denna mall är tillräckligt stor för att kunna motivera en placering under en grammatik-rubrik (för dem som inte har så stora monitorers skull, då :) \Mike 12 mars 2007 kl. 15.40 (CET)Svara

Tycker att vi kan vara konsekventa med att placera grammatiktabellerna precis under ordklassrubriken. Stora tabeller motiverar däremot en visa/dölj-funktion vilket borde vara tillräckligt för att tillgodose även dem med lägre skärmupplösning. ~ Dodde 12 mars 2007 kl. 17.16 (CET)Svara

...brukar, såvitt jag observerat, ofta användas med vanliga beloppstecken. --Andreas Rejbrand 22 mars 2007 kl. 11.04 (CET)Svara

Det händer, ja, men jag tycker så illa om att använda specialbeteckningar för de 'triviala' fallen som sedan ska läras bort så fort man ska generalisera. \Mike 22 mars 2007 kl. 11.07 (CET)Svara

I see no such language in the List of Wikipedias called Romanica, still if that was reference to another language, I apologize for removing it. And thanks for the message in English, you probably already noticed I do not speak Swedish :)

Jag har en känsla av att samma princip används för annat än lineära diffekv., men är inte helt insatt. Har du lust att ta en titt på det? --Andreas Rejbrand 6 april 2007 kl. 01.23 (CEST)Svara

Då vet jag inte riktigt vad för sammanhang du tänker på - om det är i vågrörelselära så kan även det bruket härledas till en linjär diffekvation - vågekvationen. Fler användningar kan jag inte påminna mig. \Mike 6 april 2007 kl. 13.30 (CEST)Svara

Nej, jag menar inom den rena matematiken. Ordet används onekligen för superponering av linjära differentialekvationer, men jag misstänker att ordet används även för andra typer av ekvationer. --Andreas Rejbrand 6 april 2007 kl. 14.06 (CEST)Svara

Schackartiklarna har lite olika böjningsmallar, och jag vet inte riktigt varför, men jag misstänker att åtminstone någon av avdragsschack och dubbelschack är felaktig. Schack är dessutom oböjligt, är avdrags- och dubbelschack det också? Kan du kolla dem? ~ Dodde 18 april 2007 kl. 22.48 (CEST)Svara

De sammansättningarna är (definitivt) inte oräkneliga, om det är vad du menar. Jag blir lite osäker, för jag tycker inte någondera låter fel, fast kanske att jag skulle föredra utrum. Ändrar i enlighet med det, samt lägger till en räkneligmall för schack #2. \Mike 19 april 2007 kl. 10.23 (CEST)Svara

Oräkneligt menade jag förstås. Ser bra ut nu. ~ Dodde 19 april 2007 kl. 19.58 (CEST)Svara

Du skapade artikeln fela. Har inte hört uttrycket innan, är fela dialektalt? Du länkade även till WP, där artikeln saknades, men länkade till fiol. I själva artikeln stod det dock bara att fiol heter fela på norska. ~ Dodde 18 april 2007 kl. 23.55 (CEST)Svara

Huruvida det är dialektalt vet jag ej, men det används:

, , , , , ... Visst, det kanske kunde kallas "poetiskt" i ett antal av googlarna jag hittade, men det tycker jag vi kan ta ändå... \Mike 19 april 2007 kl. 10.19 (CEST)Svara

(PS. den tredje är alltså en bok från 70-talet som fortfarande säljs, och som heter "spela på fela: violinskola"....)

Ja, NEO skriver att fela är en för violin "folklig och poetisk benämning", medan fiol är en "vardaglig beneämning" ~ Dodde 19 april 2007 kl. 19.43 (CEST)Svara

Såg att du tog bort ett antal dussin blålänkar från Wikipediaflyttar. Jag är bara lite nyfiken på ifall du kontrollerade innehållet i de befintliga artiklarna mot innehållet i Wikipediaflyttsartikeln, eller om bara blålänk räckte för raderaknappen? Ibland innebär ju blålänk inte att samtliga betydelser är beskrivna, ibland inte ens den svenska betydelsen. Och ibland finns annan information i Wikipediaflyttsartikeln som saknas i Wiktionaryartikeln. Är detta något som du funderat på ifråga om riktlinjer? ~ Dodde 23 april 2007 kl. 22.32 (CEST)Svara

Jodå, jag kontrollerade alla - hoppas ivf att jag inte missade någon. Det var bättre, eller samma, definition i artiklarna. Någon lämnade jag kvar, för att svensk definition saknades i artikeln och jag inte kunde bedöma kvalitén på wp-definitionen. \Mike 24 april 2007 kl. 03.59 (CEST)Svara

Imponerad av ditt arbete där :) Vad gör du uppe så här dags förresten?? :D ~ Dodde 24 april 2007 kl. 04.58 (CEST)Svara

Det är en bra fråga... I synnerhet varför jag hamnade vid datorn nu igen... :/ Men tack ivf :) \Mike 24 april 2007 kl. 05.00 (CEST)Svara

Två frågor: Namngivningen av mallen, bör den inte vara analog med den svenska? Eller tvärtom för all del. (sv-adjektiv-perifrastiskt). Om ''{{en-adj-peri}}'' alltid är formen, borde inte ''-tecknena läggas inuti mallen isåfall? Sedan är jag tveksam till placeringen av mallen, vore det inte bättre att låta mallen placeras på samma ställe som alla andra grammatik-mallar, dvs. ovanför fetstilsraden? Det leder till att vi bör ha en grammatikruta istället för att bara skriva texten med kursiv stil, men där bara detta står... ~ Dodde 24 april 2007 kl. 09.11 (CEST)Svara

1) Jag tycker det allmänt är si och så med namngivningen då vi förkortar "substantiv" men inte "adjektiv". (Nej, jag är inte ute efter att ändra substantivmallarna till oförkortade versioner: jag vill ha lite att skriva!) Men där tycker jag inte det spelar så stor roll. Omdirigering?

2) ''-tecknen bör *kanske* in i mallen, det beror lite på svaret på 3). För om den ska stå som en egen ruta finns ingen anledning att inte ha fnuttarna i mallen. Men om den inte gör det, så skulle man kunna argumentera för att fnuttarna ger en indikation på att det nog är på fetstilsraden den ska stå. Så vitt jag minns brukar väl annars - i vissa fall - ord som oböjligt eller okomparabelt stå på den raden? Har sett det förut ivf, så jag gick på det systemet här.

3) Ska mallen stå på egen rad? Nja, jag tycker att den raden kan jämföras med oböjligt/okomparabelt etc och att den - liksom dem - skulle kunna passa på fetstilsraden. \Mike 24 april 2007 kl. 09.28 (CEST)Svara

Doddebot kan ändra namnet på dem sen så att utseendet i artiklarna blir konsekvent, men jag föredrar att det som görs görs konsekvent... går det att skriva en-adj ska det gå att skriva sv-adj och vice versa, och är en-adjektiv omdirigerad till en-adj så ska sv-adjektiv omdirigeras till sv-adj, eller tvärt om. Vidare, placeras en-adj på fetstilsraden så bör sv-adj också göra det, om sv-adj placeras på en egen rad, bör en-adj också göra det. Jag tycker redigeringstexten blir aningen mer lättöverskådlig på en egen rad, men kan det inte bli ett snyggt resultat med en-adj så kanske alternativt är att Doddebot byter ut en-adj mot ren text istället, om en tabell inte passar. Gillar inte de olika oenhetliga placeringarna bara. Det vore synd om vi behövde lägga till ett nytt stycke i Stilguiden p.g.a detta. ~ Dodde 24 april 2007 kl. 09.49 (CEST)Svara

I sådana fall så föredrar jag att substa/låta boten substa in mallen så det blir ren text i artikelkoden - annars, om man ska ha det enhetligt, måste högerflytande mallar skapas för texten oböjligt respektive okomparabelt för varje språk som gör skillnad på böjliga och oböjliga ord. Enda anledningen till att jag gjorde den här mallen var just att det var för mycket att skriva ''kompareras med ] och ]'' varje gång, men finns en mall som jag kan substa så ok. Visserligen mer att skriva igen, men det får gå. (Lite svårare att stava fel på subst:en-adjektiv-okomp än på "kompareras", om inte annat :) \Mike 24 april 2007 kl. 09.57 (CEST)Svara

Då kör vi på det! ~ Dodde 24 april 2007 kl. 10.04 (CEST)Svara

Som du kanske sett har jag donat lite med adjektivmallarna, men känner mig lite hängande som en lampa (chilenskt uttryck) eftersom jag inte fått nån respons på förslagen som lämnats på diskussionssidor och bybrunnen och vet inte om jag ska fortsätta eller återställa... (Edit: Malldiskussion:sv-adjektiv-perifrastiskt, Malldiskussion:sv-adjektiv-okomp, Wiktionary:Fikarummet#Mer_om_adjektivmallen_1:a_och_2:a_dekl, Wiktionary:Bybrunnen#syntax_i_grammatiktabeller ~ Dodde 4 maj 2007 kl. 18.55 (CEST)Svara

Tack för fixen av stavningsmissen :) ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 18.41 (CEST)Svara

Då så var det ingen djupsinnig plan bakom den stavningen, alltså ;) \Mike 5 maj 2007 kl. 18.46 (CEST)Svara

Ett litet kuppförsök som blev upptäckt ;) Närå... men vad gäller den vanliga {{sv-adjektiv}}-mallen, ska vi köra på det nedre upplägget/utseendet av de två alternativen som diskuterades i Fikarummet tills vidare, eller väntar vi på ett bättre förslag innan vi ändrar på den mallen? ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 18.53 (CEST)Svara

Njo, det upplägget funkar för okomp, peri och particip, men det känns som att {{sv-adjektiv}} riskerar bli rörig... Fast har du något ess i rockärmen så är jag idel öra :) \Mike 5 maj 2007 kl. 19.16 (CEST)Svara

Ah förlåt jag menade inte de komparerbara, utan de andra okomparabla och perifrastiska tabellerna förstås (ju de som diskuterades. Har inte funderat alls på {{sv-adjektiv}} kom jag på. Hittar inget ess i rockärmen just nu, men jag ska leta lite till och avvaktar även med de perifrastiska mallarna tills jag har kollat på och inte hittat nån lösning som fungerar enhetligt även med {{sv-adjektiv}}... Om det är möjligt att få ett liknande utseende för båda så är det ju att föredra menar jag, men du har rätt i att grejen är mer problematisk än jag trodde. Off för mig för ikväll! Ha det bra! ~ Dodde 5 maj 2007 kl. 19.25 (CEST)Svara

Och om det nu finns stöd för att endast använda en adjektivmall för komparerbara adjektiv så lade jag in en #ifeq-sats i en kopia av mallen (på {{Hinken och spaden}}) så att fog= tar hand om de som får -re i komparativ. Nå, parametern fanns redan, jag utökade bara användningsområdet lite. Problemet är förstås att "riktig programkod" hade talat om för användaren att vederbörande gjort fel om vederbörande gett något annat värde än null.

/me lämnar också datorn för kvällen... \Mike 5 maj 2007 kl. 21.25 (CEST)Svara

Angående "rockärmsess" - Gav ett förslag på utseende i Fikarummet. Ta gärna en titt. ~ Dodde 6 maj 2007 kl. 20.46 (CEST)Svara

Ska vi köra på sv-adjektiv som den är och ser ut just nu i hinken och spaden, eller har du några synpunkter eller vill ändra på något innan vi sätter igång och ändrar befintlig syntax i själva filerna (som kommer att vara nödvändigt i vissa fall)? Jag funderar också på om vi inte ska låta participmallarna heta -peri- också eftersom ju de är specialfall av den perifrastiska allmänna mallen. Anledningen till att jag kom att tänka på det finns adjektiv som också kan sluta på -t och hade funkat med sv-adj-t om det inte hade varit för att de inte var perifrastiska och faktiskt går att böja. ex. lätt-lättare-lättast. För detta ord är sv-adj-t naturligt, men en perifrastisk t-mall behövs också... sv-adj-peri-t och i såfall måste ju de andra perifrastiska mallarna heta enligt samma system för att undvika onödig förvirring. Vad tycker du? ~ Dodde 8 maj 2007 kl. 14.49 (CEST)Svara

. Tja, såvitt jag vet är väl sv-adjektiv -förslaget ok. Tycker vi borde kunna köra på det. \Mike 8 maj 2007 kl. 18.15 (CEST)Svara

Jag har tagit bort fog= och komprot= från alla mallar förutom sv-adj. Vet du något enda tillfälle då detta skulle vara felaktigt? ~ Dodde 12 maj 2007 kl. 17.23 (CEST)Svara

För att vara ärlig så måste jag sätta mig och ta reda på på nytt vilka adjektivmallar som finns, och vilka som ska användas när, så just nu är mitt svar att jag just nu inte har en skymt av en susning. \Mike 12 maj 2007 kl. 17.43 (CEST)Svara

Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska :) Alla mallar är skapade, uppdaterade instruktioner är skapade för sv-adj och sv-adj-t inklusive motsvarande -peri och -okomp-mallar. Kvar att göra är att fixa instruktioner till resten, samt att dela upp i attributivt/predikativt i -peri och -okomp-mallarna. ~ Dodde 12 maj 2007 kl. 20.31 (CEST)Svara

Jag tror att du var lite för snabb då du bytte ut den andra definitionen. Naturligtvis finns vissa nyansskillnader mellan ska och bör. Kanske kan det stämma som du skrev i redigeringskommentaren, att ska ofta kan ses som mer tvingande. En del i det tror jag i och för sig är att man i många situationer, dock inte i exempelmeningen och liknande användningar, i någon mån använder betydelsen "kommer att" då man säger något som du ska inte gå ut i kortbyxor. Hur som helst, bör upplever jag som betydligt mer utbytbart med ska än måste. I exempelmeningen blir det ju helt omöjligt att byta ut ska mot måste (däremot inte är tvungen att) utan att också byta ut inte mot låta bli eller liknande. Jag är osäker på hur stora växlar man egentligen ska dra på just det i en diskussion om hur ska bör definieras, men lite konstigt tycker jag väl ändå att det ser ut när man får en exempelmening där det ord man just i princip fått föreslaget som synonym ger en helt annan betydelse.

En helt annan fråga som jag börjat fundera på är om ska verkligen skall ha en så utbyggd egen artikel, med flera definitioner och så vidare, eller om mycket av detta borde ligga under skall. Med tanke på hur noga vi oftast försöker vara med att tala om vad som ses som korrekt skriftspråk (och hur noga vissa personer är med att påpeka att vi skall göra det) vore väl i alla fall en rätt högt prioriterad ändring i artikeln vara att på något sätt låta det framgå att skall är den form som accepteras i mer formella sammanhang och att ska är mer talspråkligt. Ever wonder 7 maj 2007 kl. 11.26 (CEST)Svara

Jag håller med om att "måste" är problematiskt, men tror att det beror på att det inte kan användas i samma betydelse i negerade satser. "Du ska" eller "du måste" är relativt lika, men "du ska inte" respektive "du måste inte" har helt olika betydelser... Men för icke-negerade satser är det emm mindre skillnad mellan "ska" och "måste", än mellan "ska" och "bör". Och det här med tvingande: i juridisk mening förstår jag det vara mycket stor skillnad mellan dem :) (vilket TT-språket tar fasta på och varnar för sammanblandning). Men ok, jag flyttar ner "måste" till synonymlistan och ger en liten varning där...

Frågan är dock, anses "skall" fortfarande vara bättre? Just TT nämner inte något om skillnaden mellan dem, utan använder enbart "ska" i sin språkvårdsspalt. Mitt personliga intryck är nog att "skall" är på väg ut i annat än ganska formella sammanhang, även i skrift, men det har jag inte studerat närmare eller samlat bevis för - du kanske har mer på fötterna där? \Mike 7 maj 2007 kl. 11.43 (CEST)Svara

Hy, Mike, thanks for the greeting. And thanks for fixing my Babel template, the problem was I got used on other wikis that they would have a number after it too :P About the quirks, I'll be sure to ask of there are any problems, and I'll try to contribute as much as I can, considering it's a little hard grasping this language for me. The best area I can help out once in a while, as I edit on other wikies, is in the Translation area. I've been developing a method using the Transtool to take the transwikis from the end of a wikipedia page and use them to create traslations, which works best on proper names. It has the advantage that there are reliable sources and far plentier that going from one wiktion. to another just to get another word... I'll try to give an example at Jamaica once you give me the template (or even sooner, if I figure it out myself :P ) PS does it work with codes, like {{sv}} or {{swe}}? 'Cause I saw the English wikt kinda ruled it out... –föregående osignerade kommentar är från Skepsis (diskussion • bidrag)

Hi Skepsis, and welcome from me too! Using the language templates {{sv}} (not {{swe}}) is fine. A bot will make an edit to the entry at a later time to subst the language names in the place of the templates. There are some language name-templates missing, but we will create them as the need for it will come. You don't have to think about it if some templates aren't translated into language names. It will be fixed. ~ Dodde 11 maj 2007 kl. 03.17 (CEST)Svara

Angående redigeringskommentaren till din ändring på svwiki: du vet väl hur adjektivet "egen" böjs? Visst händer det att jag själv gör fel med det, men man bör i alla fall vara medveten om hur det egentligen skall vara. Om du redan är det och det var ett rent slarvfel kan du ignorera mitt meddelande. --Andreas Rejbrand 12 maj 2007 kl. 00.30 (CEST)Svara

Nu anser jag att egen är ett pronomen (Diskussion:egen) och inte ett adjektiv, även om pronomenet är adjektiviskt då det böjs på liknande sätt som vanliga adjektiv. Men det finns som bekant såväl okomparabla adjektiv, komparabla adjektiv, adjektiv som inte kongruensböjs, och perifrastiska adjektiv. Alla dessa är adjektiv, trots olikheten i böjning. Det har med dess beskrivande funktion att göra. Pronomen saknar den.

Angående användningen av egen har Svenska språkrådet kommenterat det i sin frågelåda , och har precis som Andreas gjort förenklingen att hänföra egen till adjektiven på grund av dess likhet i kongruensböjning med andra perifrastistiska adjektiv på -en, men konstaterar samtidigt att det inte riktigt böjs som andra adjektiv. Men det som språkrådet i övrigt säger i sina exempel håller jag förstås med om i stort, även om jag inte anser att resonemanget är varken heltäckande eller tillräckligt förklarande för att dra några slutsatser om användningen i övrigt. ~ Dodde 12 maj 2007 kl. 02.48 (CEST)Svara

Den normerande ordboken SAOL anger det som ett adjektiv, och jag tycker det är mycket rimligt (ordet fungerar ju som ett adjektiv, så när som på en lätt ovanlig böjning). I vilket fall som helst använde Mike ordet felaktigt. --Andreas Rejbrand 12 maj 2007 kl. 12.17 (CEST)Svara

Hm, den skillnaden har jag aldrig någonsin reflekterat över. Ska försöka hålla koll på hur folk i min omgivning gör där :) \Mike 12 maj 2007 kl. 13.29 (CEST)Svara

Såg dina kommentarer Wiktionary:Projekt/Kontroll av böjningsmallar och har också funderat på hur man ska göra med detta. Andreas nämnde i ett mail att han ansåg att om suffixkomparation var möjlig så skulle suffixkomparation-mallen användas, oavsett hur vanlig den är i förhållande till komparationen med mer och mest. Jag tyckte att det kunde vara lite missvisande, men samtidigt är det svårt att i många fall helt avgöra hur vanligt de olika komparationssätten är i förhållande till varandra, och dessutom ett relativt tidskrävande arbete. Det finns ju inga tydliga rekommendationer om vilket som är mest rätt, utan det som jag har läst är att båda är möjliga och tendensen att använda mer och mest blir allt vanligare. Suffixkomparation eller mer/mest har alltså med ens språkkänsla att göra mer än att det följer vissa förutbestämda regler. Jag funderar dock på möjligheten att lägga till en kommentar i mallen, möjligen som en tooltip, där man tydliggör att valet av mall inte tar ställning till vilket komparationssätt som är vanligast och att mer/mest också kan användas och i vissa fall är betydligt vanligare (med nån bättre och mer kärnfull formulering då). ~ Dodde 21 maj 2007 kl. 14.16 (CEST)Svara

Vektorer brukar ju skrivas med fet stil, medan reella tal inte gör det. Att skriva ${\displaystyle x\in \mathbb {R} ^{3}}$ istället för ${\displaystyle \mathbf {x} \in \mathbb {R} ^{3}}$ känns väldigt fel. Visst skulle man kunna ha strukit min första definition (element i R^1 är ju också vektorer), men då känner man inte riktigt igen envariabelanalysen. Dessutom ser man ju den vackra analogin om man har båda definitionerna. --Andreas Rejbrand 6 juni 2007 kl. 19.56 (CEST)Svara

Man brukar göra det då man anser att det finns en fundamental skillnad mellan skalärer och vektorer, ja. Men ska typografiska skillnader styra de matematiska definitionerna? Men å andra sidan vet jag inte om jag skulle kalla det en "analogi" - det är för mig precis samma definition fast skriven med andra beteckningar och gällande för ett enda specialfall. Nåväl, bytte ut x:na mot fetstilta.

Däremot börjar jag fundera på om du med "maximum" menar "maximipunkt" eller "maximivärde". Själv använder jag hellre "maximum" i betydelsen "maximivärde", och jag undrar om du inte omedvetet gör det också, då du ger exemplet "Funktionen sin har ett (strängt) maximum i x=π/2.". Detta tolkar jag som att du syftar på maximivärde: jfr. vad som händer om du byter ut "maximum" mot "maximipunkt" respektive "maximivärde" i den meningen. \Mike 7 juni 2007 kl. 08.11 (CEST)Svara

Rent tekniskt är element i R^n (n>1) andra objekt än element i R, så att helt "analoga" exempel, satser etc. i många fall existerar är inte alls självklart. När du ändrade till vektornotation blev artikeln i mina ögon åtminstone helt korrekt, men personer som bara läst matematik på säg gymnasienivå kanske blir lite upprörda... Dessutom är ju det endimensionella fallet ett mycket viktigt specialfall (vilket återspeglas i att endimensionella variabler kursiveras, medan flerdimensionella markeras med fetstil, trots att man tekniskt sett gärna kunde använda samma format), så jag lutar nog åt att ändå vilja ha två definitioner. Världen går väl inte under för det? Om maximum betyder maximipunkt eller -värde vet jag inte riktigt. Definitionen jag skrev syftar ju på punkten, men när jag väl tänker efter menar man nog snarare värdet, så vi får kanske Ctrl+C/-V:a lite mellan artiklarna maximum, maximivärde och maximipunkt, och sedan de nästan identiska minimum, minimivärde och minimipunkt, när vi kommit på hur vi skall formulera oss. --Andreas Rejbrand 7 juni 2007 kl. 13.29 (CEST)Svara

Stämmer verkligen översättningarna här? och här? Jag har fått för mig att varsågod <=> you're welcome, och ingen orsak <=> not at all. Cyklar jag? Översättningen "forget it" har jag aldrig hört (inte du som la till det, men du kanske vet?) ~ Dodde 29 juni 2007 kl. 16.22 (CEST)Svara

Ända sedan denna redigering har you're welcome angivits användas "after receiving thanks", vilket också är hur jag använder det (som synes...). (Se förresten även not at all). Så "you're welcome" och "not at all" kan alltså användas med liknande betydelse, vilket också indikerar att jag nog gör rätt i att inte säga "you're welcome" för "varsågod" - det bästa jag känner till, och hittar, i översättningsväg av det ordet är nog "here you are" (f.ö. stött av ).

Vill du ha icke-wiki-källor så kan jag peka på Wordnet som enligt dict.org säger

  you're welcome
      adj : conventional response to thanks meaning `freely granted'

fast sedan "översätter" detta till svenska i form av "detgöringenting, föralldel, ingenorsak" . :P

Så jo, den här gången tror jag att jag har bra på fötterna :) Och angående "forget it" är jag inte riktigt lika säker: ger något som kanske, med god vilja, skulle kunna säga stödja det bruket, men jag hittar få andra stöd i de ordlistor jag kommer åt just nu, förutom denna en:wikt-redigering (av en vad det verkar infödd britt, så jag tenderar nog att lita på den redigeringen). \Mike 29 juni 2007 kl. 17.31 (CEST) (Edit: not at all listar alltså både "you're welcome" och "forget it" som synonymer, tillsammans med ytterligare ett gäng: don't mention it, forget it, it's nothing, no problem, that's all right, that's OK, think nothing of it, you're welcome)Svara

--Andreas Rejbrand 30 juni 2007 kl. 18.54 (CEST)Svara

Skall inte "Ordets delar" (H4) ta hand om länkarna du lade till? --Andreas Rejbrand 3 juli 2007 kl. 13.52 (CEST)Svara

Baserat på detta och detta så har jag tolkat det som att det börjar bli accepterat att hoppa över den rubriken... Allra minst att byta namn på den till ====Delar====, (vilket jag tror Doddes bot har börjat göra) men även att hoppa över den helt och hållet om det inte finns risk för tvetydigheter. \Mike 3 juli 2007 kl. 14.05 (CEST)Svara

Tittade på ordet shack. Stod bara upptaget i substantiv form. Schack är väl ett verb också. Men vad blir då grundformen? Att schacka någon eller sätta någon i schack. Man kan ju hålla någon eller något i schack så då borde väl grundformen bli schack. Msn ska väl inte sätta ut ett ord på flera ställen med olika böjelser men om nu schacka är grundformen (jmf med andra verb, måla, spela , fundera, m.m) så tycker jag ju ändå att verbet borde vara med på sidan schack. Det är inte lätt det här med språkregler, man blir alldeles matt. :)

--Max Speed 3 juli 2007 kl. 16.25 (CEST)Svara

Grundformen av verbet är "schacka", vilket är som du skriver, att "ställa någon i schack". Vilken ordklass "schack" är i den meningen vet jag dock inte... Men visst bör verbet nämnas även på "schack"-sidan under "besläktade ord" - lägger till det nu... \Mike 3 juli 2007 kl. 16.29 (CEST)Svara

Efter att ha lagt pannan i djupa veck så har jag kommit fram till följande. När man säger "sätta någon i schack" så är ju ordet "sätta" ett verb och ordet schack beskriver ju då ett tillstånd, följdaktligen används då ordet som ett substantiv. Så schack är inte någon böjning alls på verbet schacka, Schack är ett substantiv. Och grundformen på verbet är alltså schacka.

--Max Speed 3 juli 2007 kl. 16.49 (CEST)Svara

Tja, jag hade någon svag aning om det, men var inte helt säker. Men då är vi ivarjefall två som är överens om att det blir substantiv av det :) \Mike 3 juli 2007 kl. 16.52 (CEST)Svara

...eller glömde du bort det? --Andreas Rejbrand 3 juli 2007 kl. 20.48 (CEST)Svara

Jo han har lovat att köra doddebot och korrigera det som inte är kategoriserat. Men jag brukar passa på ändå, fast missade uppenbarligen där. \Mike 3 juli 2007 kl. 20.51 (CEST)Svara

Det är lite omständligt att köra den funktionen med Doddebot just nu, men det stämmer att det egentligen är onödigt att lägga till språkindex i artiklarna, så länge som ordklasskategori anges eller böjningsmall läggs till i artikeln. Läggs böjningsmall i artikeln behöver heller inte ordklasskategori anges. Att göra den här funktionen mer automatisk hör lite samman med underhållet av språkindexkategoristrukturen som legat lite på is ett tag. Här är problemet att Doddebot inte skiljer på "godkända" språknamn, och som ofta är fallet, felstavade språknamn. Att skapa en lista över de godkända språken är alltså steg ett, och det är också en förutsättning för att kunna börja skapa interwiki-länkarna med {{ö}}-mallen i översättningslistorna. Sammanlagt är det lite jobb att få det att funka som jag vill. Sen är det ju en massa andra saker man vill göra också, och så har man ett liv vid sidan av Wiktionary, så för mig får det ta den tid det tar. Men i sinom tid kommer detta att tas om hand oftare eftersom en större del än nu sker automatiskt. Så på sikt kommer Doddebot ta hand om det som "missas" utan att det innebär något extra jobb. ~ Dodde 3 juli 2007 kl. 22.19 (CEST)Svara

Jag tittade just på det fina kategoriträdet och insåg att många av artiklarna jag skapat (maximivärde, terrasspunkt, derivata osv. osv.) egentligen borde ligga under "analys" snarare än "matematik", men å andra sidan tycker nog icke-matematiker det är lättare att begripa (matematik) än (analys) i början av raderna. --Andreas Rejbrand 8 juli 2007 kl. 16.56 (CEST)Svara

Jag har också våndats över om man ska försöka skapa en noggrann indelning, så att varje kategori inte blir så stor, eller en indelning med få nivåer, så att det är lättare att förstå namnen, och jag är fortfarande mycket osäker. \Mike 8 juli 2007 kl. 17.06 (CEST)Svara

{{kat|kat=analys|text=matematik}} funkar ju alltid - matematik skrivs ut, artikeln läggs i analys-kategorin. Om det nu var det som var problemet vill säga. ~ Dodde 19 juli 2007 kl. 09.13 (CEST)Svara

En bra idé. Vad säger Mike? --Andreas Rejbrand 19 juli 2007 kl. 12.30 (CEST)Svara

Jovisst finns en vits med att ha "matematik" som beskrivning; frågan är väl om kategorin "Analys" ska användas eller ej :) Och framförallt vilka andra underkategorier vi behöver i matematik-kategorin... Men på det hela taget, visst, vi kör på det formatet, tycker jag. \Mike 19 juli 2007 kl. 19.22 (CEST)Svara

...kurvintegral tycker du? --Andreas Rejbrand 18 juli 2007 kl. 20.37 (CEST)Svara

Med reservation för att min vektoranalys är rätt ringrostig, så ser det ut att stämma :) Lägger bara till en synonym: linjeintegral (svengelsk?) \Mike 18 juli 2007 kl. 21.42 (CEST)Svara

Matematiker brukar ju anse att alla linjer är räta (?), så det känns inte helt logiskt, men visst heter det "line integral" på engelska... --Andreas Rejbrand 18 juli 2007 kl. 21.55 (CEST)Svara

Svengelska here I come! :) Och så är det väl lite en fråga om sammanhanget också om "rät-heten" är relevant eller ej... \Mike 18 juli 2007 kl. 22.03 (CEST)Svara

Du får gärna komma med ett förslag! --Andreas Rejbrand 20 juli 2007 kl. 14.13 (CEST)Svara

Jag är medveten om diskussionen, men har just nu inget bra förslag... För tekniskt så kan man hänvisa till definitionen av topologi, men det säger egentligen inget om vilka egenskaper en öppen mängd har i olika sammanhang. (För att inte tala om att jag börjar känna att jag närmar mig väl djupt vatten om jag inte ska sätta mig en vecka eller så och läsa in mig på ämnet :/ ) \Mike 20 juli 2007 kl. 14.18 (CEST)Svara

Om ${\displaystyle {\underline {\mathbf {e} }}={\begin{pmatrix}\mathbf {e} _{1}&\mathbf {e} _{2}&...&\mathbf {e} _{n}\end{pmatrix}}}$ och ${\displaystyle {\underline {\mathbf {f} }}={\begin{pmatrix}\mathbf {f} _{1}&\mathbf {f} _{2}&...&\mathbf {f} _{n}\end{pmatrix}}}$ är radmatriser med basvektorer för samma vektorrum så finns det en kvadratisk basbytesmatris T sådan att ${\displaystyle {\underline {\mathbf {f} }}={\underline {\mathbf {e} }}T}$, så att T:s kolonner är koordinatmatriserna för respektive f-vektor uttryckt i e-systemet. Vad kallas matrisen T på engelska?

Vidare, om f är en linjär avbildning i ett ändligtdimensionellt vektorrum med basmatris ${\displaystyle {\underline {\mathbf {e} }}}$ så finns det en avbildningsmatris A sådan att ${\displaystyle f({\underline {\mathbf {e} }}X)={\underline {\mathbf {e} }}A_{e}X}$. (I f-systemet blir då matrisen ${\displaystyle A_{f}=T^{-1}A_{e}T}$). Vad kallas matriserna A på engelska? --Andreas Rejbrand 4 augusti 2007 kl. 18.36 (CEST)Svara

T är väl helt enkelt en koordinatbytesmatris? Den verkar helt enkelt på engelska heta change of coordinates matrix :) (Med reservation för att mina LinAlg-böcker har tenderat att vara på svenska(!), så jag är inte helt uppdaterad på engelsk terminologi...) Och när det gäller A-matriserna kommer jag inte ens ihåg vad de kallades på svenska... :( \Mike 4 augusti 2007 kl. 23.44 (CEST)Svara

Skrev ett brev till dig för några dagar sedan. Titta gärna i "iboxen"! --Andreas Rejbrand 15 augusti 2007 kl. 16.08 (CEST)Svara

Jag skulle vara glad om du ville ta dig en titt på diskussionen för smälla angående böjningsmönster. ~ Dodde 24 augusti 2007 kl. 17.27 (CEST)Svara

Blev lite paff när jag råkade klippa in en mening från NE i diskussionen för säga. NE skrev "En infinitiv..." och jag tänkte det där låter ju inte riktigt rätt, men i deras ordboksartikel så skriver de samma sak - att infinitiv är utrum - en infinitiv, den infinitiven, flera infinitiver. Jag har i hela mitt liv sagt och tänkt: ett infinitiv, det infinitivet, flera infinitiv, och jag kan inte tänka mig att jag har sagt ordet tillräckligt sällan för att inte någon en enda gång har sett sitt tillfälle att påpeka detta för mig. Så jag blev lite skrämd att jag har använt infinitiv som neutrum här på Wiktionary åtskilliga gånger och gjorde en sökning. Jag upptäckte då att jag inte var den enda här som använt infinitiv på det sättet och flera exempel kommer faktiskt från dig. Vad tänker du om utrum/neutrum för infinitiv? ~ Dodde 18 september 2007 kl. 04.44 (CEST)Svara

o_O Det har jag alltid använt som neutrum... och jag vet inte hur jag ska ställa mig till frågan om hur jag ska använda det ordet i framtiden, för jag är inte van vid att höra det som utrum - det skulle låta konstigt för mig. \Mike 18 september 2007 kl. 10.45 (CEST)Svara

Jo, det är utrum. Den normerande ordlistan SAOL anger det som utrum. --Andreas Rejbrand 18 september 2007 kl. 12.39 (CEST)Svara

Mm, men det känns onekligen lite olustigt när det heter ett substantiv, ett adjektiv, ett diminutiv, ett pejorativ, ett predikativ, ett positiv och ett objektiv men däremot en konjunktiv, en infinitiv, en imperativ, en indikativ, en superlativ och en ackusativ. Icke språkrelaterade -tiv-ord verkar vara neutrum - kollektiv, lokomotiv, motiv, kollektiv, pendentiv, korrektiv, alternativ, appellativ, kooperativ, prerogativ, objektiv, negativ m.fl. (undantag exekutiv). Personligen skulle jag känna det som naturligt att ange samtliga dessa som neutrum, men varför denna till synes ologiska uppdelning. Vad har neutrerna gemensamt som utrerna inte har och tvärtom? Måste man verkligen lära sig alla dessa ord utantill, borde det inte räcka med att lita på sin språkkänsla i det här fallet? ~ Dodde 22 september 2007 kl. 13.30 (CEST)Svara

Nej, jag kan inte tänka mig att använda "ackusativ" eller "superlativ" som utrum - sen får SAOB säga vad de vill. Konstaterar också att "ett superlativ" är ungefär 3 ggr vanligare än "en superlativ" på google - även om man i frasen "en superlativ" räknar in de träffar där "superlativ" används som adjektiv, och "en" syftar på ett efterföljande substantiv (en superlativ varelse etc. Vi saknar uppenbarligen adjektiv-definitionen, btw. Någon? Själv tror jag inte att jag har hört den användningen förut, nämligen.) \Mike 24 september 2007 kl. 08.28 (CEST)Svara

Du kan väl aldrig ungerska, utöver svenska, engelska, tyska och matematiska? --Andreas Rejbrand 1 oktober 2007 kl. 15.46 (CEST)Svara

Lol, jag väntade nästan på någon sådan kommentar! Nä, jag *kan* det inte, men jag är en smula intresserad av språket, och läser lite om det när jag har tid över/för lite ork för vad jag egentligen borde göra... Och så gör jag några noteringar här om ord jag lär mig :) (Och som du kanske märkte: även om enstaka grammatiska... grejer.) \Mike 1 oktober 2007 kl. 16.11 (CEST)Svara

Hej.

Jag undrar vilket som är den bästa stavningen för en typ av kaktus; aztekkaktus eller aztek-kaktus. Christer Johansson 11 oktober 2007 kl. 17.47 (CEST)Svara

Där måste jag säga att jag inte har en aning... google hjälper inte heller då den bara hittar wp- och wikt-sidor. Men den avstavade bör alltid fungera, och jag ser ingen anledning till varför den hopskrivna inte skulle göra det också. Visst, det heter att svenskan aldrig dubbeltecknar "k", men detta är ju ingen dubbelteckning som ska syfta till att markera vokallängd, så regeln mot att skriva "-kk-" borde, tycker jag, inte ha med saken att göra. \Mike 11 oktober 2007 kl. 18.10 (CEST)Svara

Så egentligen handlar det om hur lätt det är att utläsa namnet? Namnet "klo-opuntia" har jag full förståelse för att det avstavas, dock. Det har förekommit båda stavningarna av "aztekkatus", nämligen, därför blir jag osäker. Tack för informationen! Christer Johansson 11 oktober 2007 kl. 18.19 (CEST)Svara

Det är så jag tolkar det, ja. Tja, "kloopuntia" hade varit lite svårt att härleda rätt uttal av, det stämmer :) \Mike 11 oktober 2007 kl. 18.27 (CEST)Svara

Jag ser inget språkligt problem med "aztekkaktus". "Aztek-kaktus" låter inte som ett namn på en kaktus utan passar mer i skrivningen "Det finns så kallade afrikan-kaktusar och så kallade aztek-kaktusar", tycker jag (alltså mer tillfälligt och mer okonventionella skapade sammansättningar eller hur man nu kan analysera det). Själv hade jag aldrig skrivit aztek-kaktus. Det borde finnas nån beskrivning nånstans om när bindesträck ska användas och när det inte ska användas. Har inte nån länk till sådan information just nu, men. Det är min åsikt iallafall. Som Mike säger gäller inte "regeln mot kk" här (jfr. fickkniv, backkrön, hakkors). ~ Dodde 11 oktober 2007 kl. 19.45 (CEST)Svara

Jag tycker inte det har att göra med "temporalitet" huruvida bindestreck används eller ej, utan att det används/kan användas i samband med nya eller ovanliga ord där strukturen är ovanlig eller på annat vis kan förvirra läsaren. Sedan kan förstås bindestrecket försvinna när ordet blir mer allom bekant. Man kan jämföra med vissa dubbla personnamn, som till exempel kombinationer som "Anna-Greta" som (jag misstänker är det namn som) har utvecklats till att tappa bindestrecket i namnet "Anngret". Jag vet inte om det du menar med "okonventionell" även kan beskrivas som "ovanlig" på det viset jag beskrev? \Mike 12 oktober 2007 kl. 10.31 (CEST)Svara

http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26081;objekttyp=lan Vad säger man nu? Christer Johansson 12 oktober 2007 kl. 18.48 (CEST)Svara

Tja, konstig eller svårtolkad ordbild tycker jag stämmer rätt väl med vad jag skrev ovan... (ovanlig eller förvirrande) Sedan är det väl en bedömningssak om just "aztekkaktus" är 'svårtolkat' nog. Så jag misstänker att det enda raka är att titta på vilket som används: för även om det inte förekommer så ofta på google så antar jag att du har andra källor där ordet används? Hur gör de där? Det handlar också om att vi inte kan peka med hela handen och säga att man ska skriva si och så, utan vad vi kan och bör göra är att titta på hur ordet används. Så ser du det oftast utan bindestreck så använd det alternativet. Fast den andra varianten bör nog också finnas med, eventuellt med en kortare hänvisning i stil med {{ingen artikel|<alternativ stavning>}}. \Mike 12 oktober 2007 kl. 19.02 (CEST)Svara

Varför jag känner att jag har hamnat i ett dilemma är att w:SKUD, som är "ett nationellt referensverktyg och en standard för verk, myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och andra som arbetar med eller nyttjar kulturväxter.", har tidigare stavat namnet "aztekkatus" men numer har bytt till "aztek-kaktus". Ska jag övertyga dem om att det är fel eller ej? Christer Johansson 12 oktober 2007 kl. 21.09 (CEST)Svara

Min tolkning är att språkrådet otvetydigt rekommenderar aztekkaktus. Jag håller helt och hållet med, och jag förstår inte alls på vilket sätt det skrivsättet skulle kunna misstolkas på samma sätt som (glasskål som har båda möjligheterna glass-skål och glas-skål som det kan tydas som). Vidare är aztekkaktus varken en svår ordbild eller svårtolkat, enligt min mening. Det stämmer som Mike säger att vi inte ska vara deskriptiva i det hänseendet, men om vi har med en stavning som språkrådet eller liknande resonerar är felaktigt eller ej rekommenderat så är det viktigt att få med den informationen. Varianten aztek-kaktus kan ju nämnas om den också är mycket vanlig, men på Google hittar jag inte en enda träff på den stavningen till skillnad från aztekkaktus, så personligen anser jag inte att "aztek-kaktus" ska vara med som variant. {{ingen artikel}} använder vi bland annat för felstavningar och även om detta inte är en felstavning (det är ju bara ett streck extra) så kan väl den användas. Som jag ser det har SKUD ingen anledning att ändra aztekkaktus till aztek-kaktus, det kan ju vara en liten miss bara från deras sida. Fråga dem varför de använder bindestreck och att du anser att utan bindestreck är ett bättre val både vad gäller svenska språket och vad gäller utbredning av namnet på kaktusen. Det känns som om flytten på WP från aztekkaktus till aztek-kaktus är vagt felaktig, eftersom det troligen rör sig om ett typo av SKUD. ~ Dodde 12 oktober 2007 kl. 22.27 (CEST)Svara

Eftersom du skapade Inkubatorn vore det bra om du hade någon kommentar på huruvida den bör behållas (se Wiktionarydiskussion:Inkubatorn). //Skal 26 oktober 2007 kl. 18.06 (CEST)Svara

? Får du tid över kan du kommentera också :) --Andreas Rejbrand 28 oktober 2007 kl. 00.46 (CEST)Svara

Tyckte vi började närma oss nånting i diskussionen i Fikarummet för ett tag sen, om genitiv i Svenskan... men det känns inte riktigt som vi är i mål än. Har du något mer att säga om det eller ska vi låta det hänga i luften tills nån annan vill kommentera? Riktigt bra känns det inte som det är nu iallafall. Andreas är missnöjd med oräkn-mallen, och jag vill inte skapa fler böjningsartiklar förrän saken är utredd.. ~ Dodde 29 oktober 2007 kl. 02.19 (CET)Svara

Jag kan för lite för att säga att vi "bör göra si eller så", men jag är inte heller helt nöjd med hur det ser ut just nu, då vi dömer ut konstruktioner som "kväves kretslopp" eller "vattens fryspunkt"... medan vi godtar motsvarande bestämda konstruktioner. Om det nu finns någon regel som säger att motsvarande konstruktioner är felaktiga, ok, då ska de inte vara där... men så finns också problemet med möjligheten att sätta "genitiv"-s:et på ord från andra ordklasser, bara de står sist i "frasen". Kort sagt, jag skulle önska hjälp från någon som visste vad de snackade om. \Mike 29 oktober 2007 kl. 02.35 (CET)Svara

Hallå, ville bara snabbfråga vad denna förkortning betyder. :) -Moberg 18 november 2007 kl. 15.19 (CET)Svara

Jag förkortar ibland hejvilt, jag vet... "framförallt" var det jag var ute efter där ;) Hmm, det verkar som att det inte var jag som uppfann den heller, det finns några träffar på google... Dvs, dags att skaffa den artikeln! (ska bara lista ut hur punkterna egentligen ska sitta) \Mike 18 november 2007 kl. 15.33 (CET)Svara

Jahopp, det hade jag aldrig kunnat lista ut :P Letade faktiskt efter en artikel men det fanns ju inte så en sådan skulle nog vara bra att ha. Känns skumt att ha punkter mitt i förkortningen när det är ett ord bara. Men om det nu ska vara två punkter så är det ju så de ska sitta. -Moberg 18 november 2007 kl. 15.50 (CET)Svara

Är du helt säker på att det ska vara ett ord? Själv är jag nämligen osäker, och har mest gått på att google ger nästan precis lika många träffar särskrivet (framför allt) som ihopskrivet (framförallt), men jag vet å andra sidan inte hur känslig dess sökfunktion är för blanksteg. Kort sagt, jag växlar mellan att skriva det som ett eller två ord... \Mike 18 november 2007 kl. 15.55 (CET)Svara

Oj det är sant, jag har faktiskt inte heller någon aning. Kanske har det gå lite längre för framför allt som framförallt än vad ihopskrivningen av i alla fall till iallafall har gjort. - Min ordlista i firefox har inte med framförallt, fast den är nog inte att lita på, Word hade med det. :) -Moberg 18 november 2007 kl. 17.33 (CET)Svara

Språkrådet nämner att reglerna i många fall inte är särskilt fasta, men rekommenderar särskrivning: framför allt . För den särskrivna varianten är fr.a. regelmässigt korrekt. Google ger gott stöd för att förkortningen är väl utbredd. ~ Dodde 26 november 2007 kl. 00.55 (CET)Svara

Jag anade att det var något sådant. Verifiera gärna ändringen också. Ändringen är felaktig om du skrev rätt från början. --Andreas Rejbrand 20 november 2007 kl. 12.55 (CET)Svara

o_O Hur i hela friden lyckades jag förväxla "varje gång" med "när"?? Enda förklaringen jag kan tänka mig är att källan jag använde, och länkade, har uppdaterat texten... Nej, det verkar som att det ska vara när, och det stämmer bättre med rytmen i låten också. \Mike 20 november 2007 kl. 13.16 (CET)Svara

Hade du nån tanke bakom att lista uppslagsordet igen under se även-rubriken? Jag har inte sett detta göras innan och är väl lite tveksam till det. ~ Dodde 9 december 2007 kl. 23.21 (CET)Svara

Jag tänkte att det kunde vara en bra påminnelse om var på skalan man befinner sig - jag har inte gjort så på fler sidor (tror jag) än på den sviten, men om det anses fungera/vara någotsånär hjälpsamt så skulle man kunna ha det i åtanke i fler fall av liknande skalor, tänker jag mig... \Mike 9 december 2007 kl. 23.32 (CET)Svara

Tycker du jag lyckades med rotation? --Andreas Rejbrand 31 december 2007 kl. 22.42 (CET)Svara

Två mindre kommentarer: 1) det måste inte finnas en punkt i föremålet som i sig går i elliptisk bana (jfr med att en torus hade gått i bana runt solen - om den roterar runt sin egen symmetriaxel samtidigt så saknas fixpunkt som går i ren ellips) 2) jag hoppas det inte var normen av determinanten du var ute efter - ändrade dubbla vertikalstrecken till enkla. Annars är det helt ok, tycker jag. \Mike 2 januari 2008 kl. 09.37 (CET)Svara

Du har rätt. De dubbla vertikalstrecken var ett rent typo... --Andreas Rejbrand 2 januari 2008 kl. 15.18 (CET)Svara

Är inte detta otillåtet hos flera sökmotorer, och kan orsaka svartlistning? --Andreas Rejbrand 2 januari 2008 kl. 17.57 (CET)Svara

Det vet jag inget om, konstaterar bara att en:wikt lade in sådana länkar för länge sen, men då plockar jag bort det med en gång... :/ \Mike 2 januari 2008 kl. 17.59 (CET)Svara

Jag är inte säker, men det har varit diskussioner om liknande metoder tidigare. Jag tror att det gällde <input type="hidden" value="reklam" /> då, men detta är ju snarlikt. --Andreas Rejbrand 2 januari 2008 kl. 18.03 (CET)Svara

Men jag har ärligt talat svårt att se hur det skulle vara förbjudet: skulle det vara det faktum att man inte får försöka påverka vilka keywords man vill ange , eller skulle man inte få dölja länkar? Hur skulle de kunna avgöra maskinellt om en viss länk skulle synas eller ej? Jag menar, om någon verkligen vill gå runt så borde det vara hur lätt som helst att göra genom att trixa med färger, transparens och teckenstorlek, snarare än att skrika ut att "jag gömmer det", så ett förbud mot display:none låter som ett slag i luften... (och är det inte det, så borde jag kanske fundera på vad jag har i min .css-fil, då jag har "gömt undan" ett antal länkar som jag inte använder/tycker är i vägen).

(efter redigeringskrocken) Nu är jag mycket dålig på HTML: vad skulle det vara för vits med att tillåta (HTML-syntax-mässigt) ett input-fält som är "hidden"? Skulle det räknas som en länk till reklamsidan som anges av value? *suck*, nej jag har ingen aning om hur det fungerar.... Om någon annan lyckas lura MediaWiki att ge keywords som inte är slumpvis baserade på vilket som är veckans ord, utan att få sökmotorerna att gå i taket, så önskar jag lycka till. \Mike 2 januari 2008 kl. 18.28 (CET)Svara

Vi har två användare som väntar på att bli administratörer. Inte så många som röstat, men ingen som har motsatt sig. Vill du förse dem med flaggan? ~ Dodde 3 januari 2008 kl. 10.01 (CET)Svara

Gjort. \M

Hejsan skulle du kunna göra en liknande generalisering hos koordinatkurva som du gjorde här för koordinatyta? För som det är just nu så bildas bara stora veck på min hjärna... -Moberg 10 januari 2008 kl. 23.30 (CET)Svara

Jag gjorde just det. Det är ju så att en kurva har en parameter (t.ex. en koordinat) som varierar och en yta behöver två parametrar (t.ex. koordinater) som varierar. Om vi är i det tredimensionella rummet (ett viktigt specialfall) så betyder ju det emellertid att två respektive en koordinat måste vara fixa/fix. --Andreas Rejbrand 11 januari 2008 kl. 01.17 (CET)Svara

Aha okej, tackar :) Nu är jag med, så i det vanliga, hmm rektangulära(?), koordinatsystemet så är koordinatkurvor och koordinatytor alltid (räta) linjer och ("räta") plan? -Moberg 11 januari 2008 kl. 12.22 (CET)Svara

Ja, det stämmer! --Andreas Rejbrand 11 januari 2008 kl. 15.00 (CET)Svara

:D Åtminstone i det kanoniska koordinatsystemet ;) (själv pillar jag alltför ofta på andra koordinatsystem, så jag tycker att egentligen är distinktionerna koordinatlinje/-kurva och koordinatplan/-yta ganska artificiell och - ur min synvinkel - meningslös). \Mike 11 januari 2008 kl. 15.10 (CET)Svara

Kan man inte få en ring runt det dubbla integraltecknet i t.ex. divergenssatsen? --Andreas Rejbrand 12 januari 2008 kl. 17.40 (CET)Svara

Tyvärr verkar inte MediaWikis LaTeX-variant stödja symbolen \oiint... Troligen på grund av att den inte verkar finnas i den "grundläggande" LaTeX-teckenuppsättningen, utan måste inkluderas via ex.vis wasysym eller mathabx-paketen. (Den verkar även gå att komma åt via något ams*-paket, men hur som haver så används de uppenbarligen i MediaWikis LaTeX-installation (vad det nu är den heter, igen...)) \Mike 14 januari 2008 kl. 09.10 (CET)Svara

Undrar bara om du har någon kommentar på senaste förslaget (avskaffa manuella kategoriangivelser) på Bybrunnen, eller om du anser att det finns någon anledning att vänta med det som föreslås. ~ Dodde 20 januari 2008 kl. 20.07 (CET)Svara

Alltså vi behöver nog diskutera om detta med att ha artiklar på fetstilsraden (eller liknande) ~ Dodde 5 februari 2008 kl. 19.16 (CET)Svara

Jo, jag såg att du återställde en av dem nyss. Jag tolkade väl bara vad du skrev här som att du höll med om att lägga in informationen på just fetstilsraden:

"om det är kortkort böjningsinformation som endast att ange bestämd form så kan förstås fetstilsraden rymma detta"

\Mike 5 februari 2008 kl. 19.22 (CET)Svara

När jag skrev det tänkte jag nog efter det fetstilade uppslagsordet (á la Isotalos föredragna fetstilsrad: lag -en, -arna), men ja, min utgångspunkt har väl varit att vi på svwikt hittills konsekvent har gjort annorlunda än enwikt när det gäller engelska verb där de brukar skriva "to <verb>" på fetstilsraden och inte bara "<verb>" som svwikt gör. Motsvarande det sättet vore att inte skriva den bestämda formen på iriska namn på länder. Men detta har ju egentligen inte diskuterats alls, vilket kanske borde göras, jag vet inte. Det finns även vissa svenska uppslag där ord bara förekommer i vissa konstruktioner där konstruktionsinformationen inte har nån riktigt bra plats, vilket ibland känts lite bekymmersamt. Jag har dock ingen bra lösning. Men det är nog bra om det som bestäms görs ganska konsekvent och att det är genomtänkt. När det nu ändå är konsekvent på det sättet att inte förändra uppslagsordet anser jag nog att vi bör fortsätta att vara konsekventa med det tills vi kommit fram till en bättre lösning som också går att köra konsekvent. Ordet är fritt. ~ Dodde 5 februari 2008 kl. 19.52 (CET)Svara

Att skriva efter låter emm rimligt om det handlar om suffix (som i Peters fall) men om det är ord som måste stå före, så ser det bara konstigt ut. För att skriva

Frainc an Fhrainc

tycker jag förvirrar mer än det hjälper, såvida man inte tar till några långa förklarande texter. Att skriva som jag gjorde skulle, emm, vara mycket mer intuitivt för läsaren (och utgöra minimal skillnad för (mänskliga) skribenter). \Mike 5 februari 2008 kl. 20.12 (CET)Svara

Ja, jag håller med om att en förklarande text i någon form~hade varit önskvärd i dessa fall. (i fallet Frankrike skulle den motsvarande formen du införde "an tIorua" se än konstigare ut: "an Fhrainc". Som oinsatt läsare skulle jag bli förvirrad om flera former presenterades och ingen förklaring gavs, oavsett som del av det fetstilade eller efter det fetstilade. Om bara grundformen redovisas skulle jag åtminstone vara olyckligt ovetande om det som komplicerar, men skulle få ett korrekt svar på hur landet de facto skrivs i sin grundform - något annat gör uppslaget inte anspråk på. Tyvärr har jag dock inte själv tillräcklig kunskap i iriska (eller i något språk där liknande används) för att kunna forma en sådan förklarande text som hade varit önskvärd i likartade artiklar. Men oavsett vilken lösning som väljs, är det nog bra om det fetstilade får innehålla just uppslagsordet och inget mer, så länge inte något mer allmängiltigt kan visa sig fungera på ett sätt där det fetstilade får dela utrymme med annan information. ~ Dodde 5 februari 2008 kl. 22.19 (CET)Svara

Såg att du lagt in kod i några mallar för att endast inkludera mallar i kategorier om de tillhör huvudnamnrymden. Jag blev lite konfunderad först då jag såg två '|' i rad vilket om koden fungerade enligt vad jag tolkar koden som att den inte skulle placera artikeln i kategorier om den tillhörde ns:0, medan sidor från alla andra namnrymder skulle placeras i kategorier. Såg jag testade att lägga in {{de-subst-das-oräkn}} på Användare:Dodde/Test2 och såg att även denna placerades i kategorin. Så det verkar som om {{#if {{ns:0}} |...|...}} inte fungerar som det är tänkt. ~ Dodde 7 februari 2008 kl. 17.32 (CET)Svara

Jag kan förklara varför det blir fel. #if: kontrollerar om det angivna innehåller text eller inte, alltså:

{{#if: <vad som helst> | sant | falskt }} ger sant
{{#if: | sant | falskt }} ger falskt (eftersom ingen text angivits)

Eftersom {{ns:0}} alltid genererar "" (=ingen text; huvudnamnrymden saknar prefix) kommer

{{#if: {{ns:0}} | sant | falskt }} alltid ge falskt

Istället borde {{NAMESPACE}} användas, vilket ger den aktuella namnrymden, och om denna är huvudnamnrymden (dvs. "") ska det kategoriseras.

{{#if: {{NAMESPACE}} | <!-- gör inget --> | <här anges kategorier> }}
{{#if: {{NAMESPACE}} || <här anges kategorier> }} (kortare)

eller om man vill vara tydligare:

{{#ifeq: {{NAMESPACE}} || <kategorier> }}
{{#ifeq: {{NAMESPACE}} | {{ns:0}} | <kategorier> }} (onödigt tydligt, tycker jag)

Hoppas allt blir lite klarare. //Skal 7 februari 2008 kl. 22.14 (CET)Svara

Mystiskt, jag tyckte jag kollade så det skulle fungera... :/ \Mike 8 februari 2008 kl. 09.01 (CET)Svara

Nå, nu tror jag de ska vara korrigerade allesamman. (De jag redigerade igår, ivf) \Mike 8 februari 2008 kl. 09.13 (CET)Svara

Jag förstår inte den första punkten här. Menas att "längst upp" gäller om det länkas till svenska Wikipedia, medan "under språkrubriken" gäller om det länkar till ett Wikipedia på ett annat språk (samma som språkrubriken)? Eller vad menas? ~ Dodde 25 februari 2008 kl. 01.05 (CET)Svara

Hmm, två år gamla redigeringar, och det ska jag komma ihåg? ;) Nåja, din tolkning låter som ett bra förslag, så oavsett vad jag menade då så tycker jag vi genomför det! \Mike 25 februari 2008 kl. 08.30 (CET)Svara

Jag har väldigt mycket åsikter om dina förkortningsbidrag nyligen. Vissa anser jag vara direkt felaktiga, andra mycket tveksamma och ytterligare några något tveksamma. Ingen kritik men du får gärna titta igenom dessa igen och mina kvalitetskontrollkommentarer och redigeringskommentarer. Vad gäller strukturen har jag ändrat på samtliga artiklar så att de strukturmässigt överensstämmer med övriga variant-artiklar. Om du undrar varför förklarar jag gärna igen eller mer utförligt (framgår sporadiskt och möjligen något knapphändigt av redigeringskommentarerna). Se mina redigeringar 6 mars 2.42 - 3.15 (Special:Bidrag/Dodde). ~ Dodde 6 mars 2008 kl. 03.26 (CET)Svara

Svar på tillägg i en av variantartiklarna: Ja, punkter sätts ut både här och där och struntas i lite hur som helst, likaså används versaler och gemener lite hipp som happ. Det är inga problem att visa på existens för någon kombination eller variant man kan tänkas komma på. Så det är nog inte det detta handlar om. Men variantartiklar bör nog inte skapas om inte huvudartikeln innehåller informationen som variantartiklarna innehåller. "Variant av" funkar, men i huvudartikeln ska varianten förekomma under varianter, annars är hänvisningen felaktig och bör innehålla en {{ingen artikel}} istället. I huvudartikeln bör det helst framgå vilka varianter som anses vara tydliga, accepterade, mindre accepterade, formella, informella, chatt-aktiga, eller vad man nu kan tänkas kunna komma på. Jag kanske förhastade mig om att variant-exempelmeningar inte ska förekomma i variantartiklarna som jag skrev i någon kommentar, jag är villig att ändra mig om andra anser annorlunda och jag ska även tänka igenom det igen, kanske jag byter åsikt ändå. Jag har inte sett det förekomma innan bara. ~ Dodde 6 mars 2008 kl. 03.44 (CET)Svara

Det enda jag gjort är att ersätta *omdirigeringar* - som i många, om inte de flesta, fall skapats av dig - med en hänvisning á la "variant". Jag har egentligen inte lagt till *någon* ny information, annat än de fall jag markerade något som "mindre accepterad". Motiveringen till detta har i varje fall varit att jag utgått från det resonemang som språkrådet har i fallen d.v.s. och o.s.v. och som du länkar till, och utvecklar, i de två nämnda uppslagen - att det är avbrytningsförkortningar och som sådana egentligen bör förkortas med punkter, men att mellanslag också går bra, och att sammanskrivning med punkt på slutet är accepterad på grund av vanlighet - övriga är, i den mån de används, just mindre accepterade.

Ja, det må hända att de saknades i huvudartikeln - men å andra sidan misstänker jag skarpt att det finns hur många artiklar som helst som saknar symmetriskt angivna synonymer eller antonymer.

När det gäller strukturen så har jag använt den för "variant" och "förkortning" en tid - jag anser kat-mallen vara relevant där eftersom att ex.vis "dvs." inte *betyder* "variant av d.v.s.", utan "dvs." *är* en variant. Det är meta-information, kort sagt. Och det är vad jag tolkat att text=-parametern är till för.

För exempelmeningar för varianter så anser jag det självklart att dessa ska finnas under variantens uppslag. Till exempel på grund av, som du skriver tidigare, att varianten kan vara chatt-aktig. En sådan variant torde framförallt användas i exempelmeningar som är chatt-aktiga i sin helhet, och som därmed inte skulle passa under den formella "huvudvarianten".

Slutligen, i den mån det är mer "felaktigt" att ersätta en hård omdirigering med en mjuk (som en "variant"-artikel de facto är) så måste jag erkänna att distinktionen mellan "rätt" och "fel" går så långt över huvudet på mig att jag inte ser någon möjlighet att avgöra om en viss redigering av mig tillhör klassen "rätt" eller ej - då har jag inte på Wiktionary att göra.

(F-n vad jag är retlig nu då! Kan ju för h-e inte ta kritik för fem öre... Jag behöver en paus...) \Mike 6 mars 2008 kl. 05.06 (CET)Svara

Jag är medveten att inlägget kunde tolkas så och det var därför jag skrev i första inlägget att detta var "ingen kritik" mot det du hade gjort. Men eftersom jag ansåg att så mycket av det du hade gjort behövde en ändring så kände jag att jag åtminstone var skyldig dig en förklaring varför och i vilken utsträckning jag ansåg att ändringarna behövdes. Jag är ledsen om du tog åt dig detta som personlig kritik; det var absolut inte syftet. Tvärtom så har vi båda varit här så länge så att jag tycker det vore självklart att vi kan diskutera åsikter om upplägg utan att ta åt oss personligt, och se att vi båda gör saker för att vi vill åstadkomma något bra. Nu vill jag inte ens gå in på diskussionen vidare om vad jag gjort och inte gjort i tidigare redigeringar gällande förkortningar för att jag inte vill riskera att trampa på ytterligare en tå. Men du ska veta att jag 100% inser att ditt syfte med dessa redigeringarna var att fixa till artiklar i enlighet med tidigare diskussioner om att försöka bli av med hårda omdirigeringar och den tanken uppskattar jag. Jag funderar ideligen på vad du säger om risken att bli för deskriptiva och "accepterat" inser jag inte är en jättebra formulering när det inte framgår av vem eller i vilket sammanhang något är accepterat. Jag försöker också få till strukturen så att den funkar generellt så bra som möjligt, och det är möjligt att jag blev lite stressad av dina många redigeringar på en gång att jag inte tog mig tid att formulera mig riktigt. Vad jag ville var nog främst att ha en dialog innan ett sätt som jag har många åsikter om fortskrider utan att någon sedan är villig att justera artiklarna sedan. Då är det bättre med diskussion innan, tänkte jag. Men ja... så blev det dumt iallafall. :( Nåväl, återigen, jag är ledsen att du uppfattade det som du gjorde. ~ Dodde 6 mars 2008 kl. 05.22 (CET)Svara

Hallo Mike, > Entschuldigung für meinen Versuch, Deutsch zu schreiben. Ich benutze diese Sprache nicht oft genug...:)

Aber du könntest auf deiner Seite bei uns die Babel-Box einbauen. Liebe Grüße Acf -- 87.187.92.48 9 mars 2008 kl. 11.03 (CET)Svara

I've renamed you and your pages. Regards, Blinking Spirit 31 mars 2008 kl. 09.19 (CEST)Svara

Kan du titta på detta (om inte Andreas hinner före)? //Skal 2 april 2008 kl. 17.33 (CEST)Svara

Hm, den begäran missade jag tydligen. (Nå, har inte varit inne så mycket på några dagar). \Mike 3 april 2008 kl. 15.56 (CEST)Svara