Användardiskussion:ÅttioFem/Arkiv (2007-2010)
Välkommen igen
Välkommen även som inloggad :) \Mike 12 augusti 2007 kl. 15.01 (CEST)
- Tack så mycket som inloggad :D "85" 12 augusti 2007 kl. 15.03 (CEST)
Windows 1252 och UTF 8
Tänkte att det kanske var lika bra om jag skrev här istället...
Ska försöka förklara igen, då, det som jag misslyckades med att förklara på Diskussion:€: Wiktionary använder en teckenkodning som heter UTF-8. Detta system täcker in i stort sett alla upptänkliga tecken (bokstäver etc) från alla möjliga alfabet och "skrifter". Varje tecken anges med en kod (hexadecimalt), t.ex. U+007E för tilde-tecknet (~). Dessa tecken kan i HTML skrivas antingen hexadecimalt eller decimalt via så kallade numeric character references (vet ej vad det heter på svenska) som antingen ~ (om man skriver det hexadecimalt) eller ~ (om man föredrar att skriva det decimalt). Resultaten blir alltså ~ respektive ~. Problemet här är att vissa koder används för "tecken" som inte skrivs ut - det kan handla om tecken som anger att texten hädanefter ska från höger till vänster istället för tvärtom, tecken för radbrytning, tecken för backsteg etc. Dessa koder finns utspridda lite här och var bland koderna, bland annat finns ett block dylika tecken som har (de decimala) koderna 128 - 159. Om man går in och försöker skapa en sida i Wiktionary för ett av dessa tecken så tolkar mjukvaran detta tecken som just ett tecken som inte ska skrivas ut - därför får man upp en sida utan titel om man försöker redigera ] (€), till exempel.
Allt hade nu varit lugnt och fint om nu bara webbläsarna inte hade haft en egenhet att försöka hitta ett skrivbart tecken för var och en av dessa koder - och det gör de i allmänhet. Som synes ovan där € ger €-tecknet trots att UTF-8 specificerar att detta tecken ska vara något slags icke skrivbart tecken (jag vet inte vad för tecken det är). Därför att ett visst mjukvaruföretag beslöt att skapa sin egen tabell, kallad Windows 1252, över vilka skrivbara tecken som skulle motsvara koderna i intervallet 128 - 159. Så webbläsarna måste använda denna tabell för att kunna visa ett ganska så stort antal webbsidor "korrekt" därför att den som skapat sidan använt dessa koder istället för de överenskomna. Tack och lov, höll jag på att säga, så verkar det som att de bara använder den tabellen om koden anges i decimal form, så att om koderna anges hexadecimalt så torde webbläsarna - korrekt - visa att dessa koder inte svarar mot något skrivbart tecken.
Jag vet inte om det här försöket till förklaring förklarade något mer... Och så hoppas jag att jag inte mitt i alltihop fått något om bakfoten... :) \Mike 9 december 2007 kl. 16.44 (CET)
- Nu förstår jag mycket bättre. Om jag stöter på nåt liknande problem så vet jag varför. Tack så mycket! "85" 9 december 2007 kl. 18.50 (CET)
- Strök en mening som visade sig vara inkorrekt. \M
Administratör?
Vill du bli sysop på Svenska Wiktionary? (Se Administratörer). Svara på Wiktionary:Administration/Begäran om administratörskap om du accepterar nomineringen eller ej. Dodde 3 januari 2008 kl. 10.10 (CET)
- Gratulerar! Du är nu administratör på svenskspråkiga Wiktionary! --Andreas Rejbrand 13 januari 2008 kl. 15.36 (CET)
- Tack så mycket Andreas! :D ~ "85" 13 januari 2008 kl. 16.09 (CET)
backsvala
Tack nu blev det mycket snyggare! Mason 24 januari 2008 kl. 19.37 (CET)
- Det var så lite! :) "85" 24 januari 2008 kl. 19.39 (CET)
En liten ändring är t.ex. ändringen "sammarbete" → "samarbete" i brödtexten i en artikel, eller borttagning av en punkt från en definitionsrad, d.v.s. sådant som en bot skulle kunna göra helt utan att någon skulle behöva kontrollera det. En ny artikel är aldrig en liten ändring! --Andreas Rejbrand 9 februari 2008 kl. 16.58 (CET)
- Tack! :) Men det visste jag redan ändå; det har bara blivit en ovana att kryssa för rutan. Ett undantag är väl om man skapar böjningartiklar om de av någon anledning inte skapades av en bot när de skulle skapas? :) "85" 9 februari 2008 kl. 17.04 (CET)
- Jo, möjligtvis. --Andreas Rejbrand 9 februari 2008 kl. 17.22 (CET)
{{en-subst}}
Angående , vad fick dig att återställa dina ändringar? Tyckte det såg helt korrekt ut som du hade tänkt (har inte kontrollerat resultatet). ~ Dodde 13 februari 2008 kl. 08.04 (CET)
- Jag kanske inte behövde göra det men jag tänkte att de ändringarna kanske inte behövdes. Mallen blev helt konstig efter att jag hade ändrat, så jag tog bort allt jag hade gjort. "85" 13 februari 2008 kl. 15.20 (CET)
- Kanske blev nån parentes som kom fel. Annars är väl målet egentligen att alla mallar ska ha oformaterade cellspecifika parametrar (minusparametrar). ~ Dodde 13 februari 2008 kl. 21.09 (CET)
- Ja precis! Det var målet. :D "85" 14 februari 2008 kl. 06.39 (CET)
- Kanske blev nån parentes som kom fel. Annars är väl målet egentligen att alla mallar ska ha oformaterade cellspecifika parametrar (minusparametrar). ~ Dodde 13 februari 2008 kl. 21.09 (CET)
Blev dessa ändringar verkligen korrekta? Om en pluralform ewe nu är accepterad (varför förstår jag inte, men men), blir inte den naturliga plural-genitiv-formen ewe's då istället för ewes'? (jmfr foot/foot's/feet/feet's) –föregående osignerade kommentar är från Dodde (diskussion • bidrag)
- Nu står det rätt, men jag skulle vilja ha samtliga böjningar i en och samma mall. Jag tycker inte om att man har två mallar när betydelsen är densamma. "85" 13 februari 2008 kl. 15.20 (CET)
- Varför är det olika till skillnad från foot? Kan du peka nånstans på att ewe's är fel när ewe är plural? Det känns ologiskt, men som sagt jag är ingen expert... kan fråga nån engelsktalande på irc senare. ~ Dodde 13 februari 2008 kl. 21.08 (CET)
- Både "ewe" och "ewes" är accepterade pluralformer alltså måste både "ewe's" och "ewes'" vara plural genitiv-former. Jag har nog sagt fel om jag hade sagt nåt annat. :) "85" 14 februari 2008 kl. 06.39 (CET)
- Varför är det olika till skillnad från foot? Kan du peka nånstans på att ewe's är fel när ewe är plural? Det känns ologiskt, men som sagt jag är ingen expert... kan fråga nån engelsktalande på irc senare. ~ Dodde 13 februari 2008 kl. 21.08 (CET)
Strunta i sortering
Det är enklare att strunta i sortering: Doddebot fixar det ju ändå. Det blir dessutom lätt fel (DEFAULTSORT anges bara en gång och gäller då för hela sidan (men inte där nyckel= anges)). //Skal 20 februari 2008 kl. 19.17 (CET)
- Okej, tack för upplysningen! :) "85" 20 februari 2008 kl. 20.36 (CET)
- Det är lätt att det blir fel, men det är inte allvarligare än att Doddebot rättar till det automatiskt sen till hur det ska vara. Men det är lättast att helt strunta i manuellt arbete med sorteringen direkt i artiklarna. ~ Dodde 21 februari 2008 kl. 14.51 (CET)
- Felet ovan kräver t.ex. att boten tar bort alla förekomster av DEFAULTSORT, och inte bara en, och jag antar att man vid programskrivning inte kan förutse alla fel (säg en felstavning t.ex. DEFAULTSTORT). Hur som.. spelar ingen roll. //Skal 21 februari 2008 kl. 15.23 (CET)
- Boten fungerar så att den först tar bort DEFAULTSORT + alla nycklar i artikeln, och sen lägger tillbaka det som ska vara i artikeln enligt de mest uppdaterade reglerna på Wiktionary:Användare/Robotar/Sorteringsinställningar. Så oavsett hur artikeln ser ut innan så har det ingen betydelse för resultatet sedan. Enkla felstavningar kan man förstås dock aldrig helt garantera sig emot. ~ Dodde 21 februari 2008 kl. 15.49 (CET)
Jag vet inte vad som är rätt egentligen (ang om de ska flyttas eller inte), och det verkar inte vara nån annan som vet det heller. Nog därför det inte blivit nåt mer med de där. Vad som nu än är rätt så är det väl förstås att systemet är konsekvent iallafall, tycker jag. ~ Dodde 22 februari 2008 kl. 17.29 (CET)
- Jag tycker ändå att de skall flyttas, eftersom det är så det står i de flesta ordböcker, men egentligen spelar det mindre roll. Det kanske ändå vore lättast att räkna både -anden och -anˌden som samma rimordssida med olika avdelningar, men jag tycker fortfarande bara att ˌ skall flyttas till framför konsonantljudet. "85" 22 februari 2008 kl. 18.16 (CET)
- Jag känner också så, men blev osäker när jag fick mothugg här. Sedan har jag inte kunnat hitta nåt exempel i någon ordbok egentligen att ens någon ordbok gör så här. Jag har för mig att de gjorde så i en svenskt/engelskt/svenskt lexikon när jag pluggade, men har inte den ordboken kvr. Så nu hoppas jag bara att nån annan ska sätta ner foten och bestämma hur vi ska göra :) ~ Dodde 22 februari 2008 kl. 18.32 (CET)
Vad gör du?
Det vore trevligt om du talade om vad du gjorde när du ändrar/skapar sidor, så fyll gärna i sammanfattningskommentar. På så vis behöver man inte kolla en ändring för att se vad som hände. //Skal 28 februari 2008 kl. 10.33 (CET)
- Okej! Tack! Skall täkna på det! "85" 28 februari 2008 kl. 10.35 (CET)
Strunta i böjningsuppslag
Sådana är ganska onödiga, eftersom Doddebot ju automatiskt skapar böjningsuppslag. //Skal 1 mars 2008 kl. 21.15 (CET)
- Jovisst är de! Men jag vill så gärna inte vänta i fyra månader (som jag fått göra med vissa artiklars böjningar). Nu fanns ju redan upplagen så jag la bara till fler definitioner, vilket jag har sett andra göra också och därför trott att det är okej. "85" 1 mars 2008 kl. 22.46 (CET)
- Japp - det är helt okej. Tänkte bara säga att du inte måste eftersom de ändå botskapas annars. //Skal 1 mars 2008 kl. 23.04 (CET)
Hej, ska det uppslaget vara kvar? Det länkas fortfarande från gräsand, men du flyttade ju bort artikeln. Ska översättningslistan i "gräsand" uppdateras också? \Mike 6 mars 2008 kl. 01.26 (CET)
- Och ska en:mallard's portugisiska marreco också ändras? (Finns fler språkversioner som har detta ord fel?) ~ Dodde 6 mars 2008 kl. 02.38 (CET)
- Jag har ändrat i både svenska och engelska översättningslistan. Jag har inte sett det i någon annan wiktionary. Men jag kan har kanske inte letat så noggrant. "85" 6 mars 2008 kl. 07.33 (CET)
- Well done! :) ~ Dodde 6 mars 2008 kl. 08.26 (CET)
- Jag har ändrat i både svenska och engelska översättningslistan. Jag har inte sett det i någon annan wiktionary. Men jag kan har kanske inte letat så noggrant. "85" 6 mars 2008 kl. 07.33 (CET)
Vad kul att du skapade artikeln (visserligen på fel uppslag, men ändå)! Idag skulle jag ta ut pengar, och tänkte att när jag kom hem ikväll skulle jag minsann skapa det uppslaget, men du hann före. Vilket sammanträffande. 
//Skal 8 mars 2008 kl. 22.47 (CET)
- Själv satt jag och försökte komma på vad jag skulle skriva. Jag hade gjort en ändring på bastu så jag ville hitta fler ord på ba-. Då kom jag på bankomat. Jag hade ingen aning om att det var ett varumärke eftersom många säger bankomat när man menar vilken uttagsautomat som helst. Jag ser att det nämns i uppslaget bankomat. Jodå, vilket sammanträffande!
"85" 9 mars 2008 kl. 08.35 (CET)
{{nrm}}
Detta verkar vara Wikimediakoden för normandiska, medan ISO-koden är roa. Jag återställde den. //Skal 9 mars 2008 kl. 10.17 (CET)
- Jag förstod inte varför det inte gick att använda den i Wiktionary:Stilguide/Språknamn. det stod att mallen inte gicka att använda. "85" 9 mars 2008 kl. 14.00 (CET)
Kontakt
Jag skulle vilja prata lite med dig off-wikt... du får gärna skicka mejl till mig med din mejl eller msn. //Skal 9 mars 2008 kl. 19.41 (CET)
- Hade ingen aning om det fanns Wiktionarymejl. Nu har jag prövat att skicka ett! :) "85" 9 mars 2008 kl. 19.50 (CET)
- Jag fick ett mejl, och har svarat... men fick du det? //Skal 13 mars 2008 kl. 00.41 (CET)
- Ska se efter! :) "85" 13 mars 2008 kl. 15.30 (CET)
- Jo har har fått det! "85" 13 mars 2008 kl. 15.37 (CET)
Översättningar
Varför lägga till översättningar man inte är helt säker på? //Skal 15 mars 2008 kl. 15.17 (CET)
- Jag vet att en av de där översättningarna, eller kanske båda, är rätt men jag vet inte vilken av dem. Det var det jag trodde man skulle ha
{{översättning|behöver ses över}}till. "85" 15 mars 2008 kl. 17.45 (CET)
- Jo, iofs, men jag skulle bara lägga in mallen där en översättning nån annan lagt in är tveksam. Det känns konstigt att medvetet lägga in tveksam information, även om man markerar det som sådan. Hur som - gör som du vill. //Skal 15 mars 2008 kl. 19.12 (CET)
- Jag får fram lite tvetydig information om översättningen och i såna fall kan det vara motiverat att lägga till både den tveksamma översättningen med en mall som 85 gjorde (kanske att
{{?|gärna med relevant kommentar}}räcker). Men i allmänhet så är det väl som Skalman säger också. Vi vill ju hemskt gärna minska antalet kvalitetsmallar som finns i ordboken, inte öka dem (men mycket hellre en mall än ingen om tveksamhet uppstår). ~ Dodde 15 mars 2008 kl. 19.39 (CET)
- Jag får fram lite tvetydig information om översättningen och i såna fall kan det vara motiverat att lägga till både den tveksamma översättningen med en mall som 85 gjorde (kanske att
Världsdelar
Jag ser att du har satt den ännu inte befintliga Kategori:Världsdelar på Antarktis. När jag tittar på de övriga världsdelarna Asien, Oceanien, Afrika och Amerika har Asien och Oceanien Kategori:Toponymer. Afrika och Amerika har bara kategoriseringarna Kategori:Substantiv och Kategori:Språkindex, inget annat. Vad är det nu som gäller, ska det bli en Kategori:Värlsdelar? För i så fall kanske den skulle finnas med på övriga världsdelar också? Grundin 9 april 2008 kl. 16.28 (CEST)
- Jag såg att Kategori:Världsdelar stod med på t.ex. Antarctica. Om den kategorin finns med på Wiktionary:Kategorier så är det väl den som skall användas. "85" 10 april 2008 kl. 06.38 (CEST)
Det här med kategorisering är visst litet rörigt på Wiktionary. Till yttermera visso står Europa i Kategori:Geografi. Men du har rätt i att Antarctica finns under Kategori:Värlsdelar (som finns på sju olika språk, men inte på svenska). Eftersom ännu inte "Kategori:Värlsdelar på svenska" finns, borde den kanske skapas? Grundin 10 april 2008 kl. 08.37 (CEST)
- Om en ett ord läggs till i en ännu ej skapad kategori, som står med på Wiktionary:Kategorier, så kommer Doddebot (en robot som tillhör Dodde) att skapa kategorin så småningom. Om vi bara orkar vänta kommer Kategori:Världsdelar på svenska skapas automatiskt. "85" 10 april 2008 kl. 18.23 (CEST)
- Okej! Ser att den redan har skapats i förväg! :) "85" 10 april 2008 kl. 18.26 (CEST)
pluralformer
Såg på din användarsida funderingar om pluralformer som jag gärna vill kommentera.
- För adel föreslår du inom parentes adlar som pluralform. Låter visserligen rätt, om nu pluralform skulle finnas. Jag anser att det inte gör det. Nuvarande artikel presenterar alltså detta korrekt enligt min uppfattning.
- För anis föreslår du inom parentes anisar som pluralform. Låter visserligen rätt, om nu pluralform skulle finnas. Jag anser att det inte gör det. Nuvarande artikel presenterar alltså detta korrekt enligt min uppfattning.
- Befodran finns det inget som heter, men jag gissar att du menar befordran. I plural används pluralformen för befordring: befordringar. Samma gäller för fordran och andra sammansättningar med fordran. En fordran - flera fordringar. Annat exempel är en undran, flera undringar.
- För början så saknas pluralform, utan att det för den sakens skull är oräknebart. En början, den början, flera -, de -. För motsatsen finns dock samtliga former: ett slut, det slutet, flera slut, de sluten. Om en pluralform för början vad tvunget att användas skulle det förmodligen bli "börjanden", men det används inte (endast två relevanta googleträffar); börjningar ger ingen relevant träff, och det låter i mina öron åtminstone som en otänkbar variant.
- För förväntan gäller förväntningar.
- För väntan tror jag man oftast använder omskrivningar då betydelsen inte är oräknebar (vilket väl är den vanligaste?). Exempel på omskrivning: "flera stunder av väntan". Varken väntningar eller väntanden låter rimligt (väntanden dock som plural av substantivet väntande).
- Kaffe är oräknebart om man inte beställer "en kaffe". I den betydelsen säger man att man beställer "flera kaffe". Om det är att betrakta som plural är jag tveksam till. Föreslår diskussion på Diskussion:kaffe om det, där det för övrigt redan har diskuterats en del redan.
- Pluralformer för längtan är något som kan sägas brukar undvikas, men Google ger ett 20-tal träffar på "längtningar" vilket måste vara den form som ska användas om man måste. Omskrivningar som "en stark (kombinerad) längtan" kanske man hellre skriver än "två starka längtningar". För ex.vis önskan finns inte det problemet, då önskningar låter helt naturligt.
- För taxi gäller antingen samma form i plural, eller användning av plural för taxibil. Bl.a. www.mediesprak.fi nämner pluralformen taxibilar och rotändring med taxibilar i plural har jag även sett föreslås på annat håll när jag kollat på detta tidigare.
- För toa är faktiskt toor plural, precis som du anger i din kommentar i artikeln. Men jag vill nog hävda att pluralformen även tar plural av toalett. NEO anger "toor", och väsentligt antal träffar ges på Google. Personligen anser jag nog dock, som sagt, att både toor och toaletter bör anses vara okej.
- För uppfostran verkar det vara uppfostringar som är pluralformen, åtminstone i den begränsade mån det används. Plural av detta ord verkar dock vara förhållandevis mycket ovanligt, så rimligt vore att åtminstone ha med kommentaren "brukar undvikas" om pluralformen ska redovisas i artikeln.
- För fostran kan jag inte hitta någon träff för pluralformen fostringar, så plural existerar nog inte här alls i praktiken.
- För åverkan gäller åverkningar.
~ Dodde 28 april 2008 kl. 12.40 (CEST)
- Tack så mycket Dodde! "85" 28 april 2008 kl. 14.36 (CEST)
- Hakar på: 1 kaffe, 2 kaffe etc är en restaurangbeställning med underförstått portion eller liknande (kontraktion); alltså 1 (portion) kaffe, 2 (portioner) kaffe etc. På samma sätt går det bra att beställa en köttbullar och två köttbullar trots att det kanske ligger fem köttbullar på tallriken eller 10 stycken tillsammans fördelade på två tallrikar.
Kaffe
Ett fall tvärtom har jag upplevt i Karlstad: Rätten kåldolmar (som väl egentligen etymologiskt borde heta kåldolmor) annonserades på matsedeln med kåldolm. Helt logiskt på detta enkla matställe, eftersom på tallriken låg bara ett "kålpaket". Men slår man upp en kokbok efter receptet hittar man inget annat än det plurala ordet. För detta ord verkar det vara singularformen som fattas, eller åtminstone är ovanlig/sällan brukad.Ordet kan ses såväl abstrakt som konkret. Det går bra att i telefon beställa Tre taxi till Stadshotellet. Då tänker man inte på de enskilda fordonen utan på funktionen eller tjänsten. I konkret tillämpning måste man skriva Två taxibilar krockade på Stureplan. Det känns mindre bra med Två taxi krockade på Stureplan. (Taxiar = usch.) Man behöver nog bägge varianterna, att väljas mellan, allt efter omständigheterna. Jämför En radio/två radioapparater. Det känns inte bra med radioar.Jfr vidare skillnaden mellan Polis kom till platsen resp Poliser kom till platsen.Taxi
Ordet är en företeelse, där plural saknas. Det finns inte heller någon skillnad mellan bestämd form och obestämd form. Jfr gisslan, som också är en oräknelig företeelse, som kallas tagande av gisslan. Man ser ibland uttrycket en gissla, som då ska syfta på en person, som uttsatts för gisslans tagande, men det är felaktigt, och okunnigt av den som skriver så. En lösning på detta problem ges av finlandssvenska, där det heter pantfånge, ett förträffligt ord, som jag (rikssvensk) numera införlivat i mitt ordförråd.Fostran
/ 82.182.149.179 14 augusti 2008 kl. 07.58 (CEST)- Jag tycker åtmisntonde vad gäller taxi att det måste finnas en pluralform "jag såg två taxier(?) utanför stationshuset." Jag gillar inte riktigt omskrivningar. Jo, jag håller med om att pantfånge är ett bra ord! :) "85" 14 augusti 2008 kl. 09.20 (CEST)
- Hakar på:
- Även om jag ovan sade usch till taxiar så känns det bättre än taxier om man nu måste ha en plural till detta ord. Kanske lösningen är att återgå till språkbruket i mitten på 1900-talet: Då sade man droska och droskstation. Plural droskor går utmärkt! (F ö är droska ett slags rysk vagn.) I grunden är taxi en import från engelska efter andra världskriget, som kanske skulle skällas för anglicism. Det är därför det blir problem med svenskt böjningsmönster på främmande ord.
/ 82.182.149.179 18 augusti 2008 kl. 03.13 (CEST)
- Även om jag ovan sade usch till taxiar så känns det bättre än taxier om man nu måste ha en plural till detta ord. Kanske lösningen är att återgå till språkbruket i mitten på 1900-talet: Då sade man droska och droskstation. Plural droskor går utmärkt! (F ö är droska ett slags rysk vagn.) I grunden är taxi en import från engelska efter andra världskriget, som kanske skulle skällas för anglicism. Det är därför det blir problem med svenskt böjningsmönster på främmande ord.
- Taxier eller taxiar? Legendariske språkvetaren Erik Wellander säger i sin bok Riktig svenska om pluralens former "Då vid nya eller mindre kända ord tvekan uppstår mellan ändelserna -ar och -er, bör företräde i regel ges åt -ar." Min magkänsla — redan innan jag sett det citerade — gick alltså i Wellanders spår. Alltså (om vi nödvändigtvis ska ha plural på detta ord) hellre taxiar än taxier.
/ 82.182.149.179 18 augusti 2008 kl. 06.27 (CEST)
- Taxier eller taxiar? Legendariske språkvetaren Erik Wellander säger i sin bok Riktig svenska om pluralens former "Då vid nya eller mindre kända ord tvekan uppstår mellan ändelserna -ar och -er, bör företräde i regel ges åt -ar." Min magkänsla — redan innan jag sett det citerade — gick alltså i Wellanders spår. Alltså (om vi nödvändigtvis ska ha plural på detta ord) hellre taxiar än taxier.
- Jag ställer mig frågande till allmängiltigheten i ett sådant resonemang. Nu har jag inte läst boken, men det är kanske tänkbart att påståendet inte är fullt så allmängiltigt som du föreslår. Det känns hur som helst åtminstone helt orimligt att applicera den "regeln" på exemplet "taxi". Ett så speciellt fall som taxi behöver sin egen analys, och där kommer formen taxiar så vitt jag vet långt ner på listan över tänkbara alternativ, även om taxier inte heller ligger särskilt högt i topp. ~ Dodde 18 augusti 2008 kl. 07.04 (CEST)
Har jag missat något om att hädanefter bara ha med en variant av varje förkortning? \Mike 28 april 2008 kl. 14.53 (CEST)
- Jag tänkte att det vore enklast att bara länka till huvudartikeln (i det här falet o.s.v.). Om regeln är den att alla varianer skall länkas till så kan jag ändra. "85" 28 april 2008 kl. 15.58 (CEST)
- Problemet, som jag ser det, är att vi inte kan särskilja hur pass accepterade olika varianter är... \Mike 28 april 2008 kl. 17.30 (CEST)
- Accepterade varianter ska väl ha egna variantartiklar (alltså i det här fallet även osv., osv och o s v), medan ej accepterade former (sammandragsförkortningar med punkt inkluderad ex.vis) kan ha
{{ingen artikel}}och ej heller nämnas i huvudartikeln. Det är min uppfattning både om hur det bör vara och hur det hittills har gjorts. ~ Dodde 29 april 2008 kl. 02.19 (CEST)
- Accepterade varianter ska väl ha egna variantartiklar (alltså i det här fallet även osv., osv och o s v), medan ej accepterade former (sammandragsförkortningar med punkt inkluderad ex.vis) kan ha
- Problemet, som jag ser det, är att vi inte kan särskilja hur pass accepterade olika varianter är... \Mike 28 april 2008 kl. 17.30 (CEST)
- Påminner om att den officiella, sällan använda och till synes ofta okända förkortningen av exempelvis lyder exv. Generellt: Icke-accepterade skrivsätt bör i Wiktionary förbigås med tystnad. Som rättesnören kan tas Regler för Riksdagstrycket och TT-språket. Men tyvärr tycker dessa inte alltid lika.
/ 82.182.149.179 14 augusti 2008 kl. 08.18 (CEST)
- Påminner om att den officiella, sällan använda och till synes ofta okända förkortningen av exempelvis lyder exv. Generellt: Icke-accepterade skrivsätt bör i Wiktionary förbigås med tystnad. Som rättesnören kan tas Regler för Riksdagstrycket och TT-språket. Men tyvärr tycker dessa inte alltid lika.
Bet, bett
Tack för hjälpen med artikeln bet. För mig, som nybörjare på Wiktionary, är inte den "tekniska" delen så helt lätt, men jag lär mig. Tack vare din hjälp med 'bet', tror jag att jag lyckades lösa problemen med artikeln bett också. MaxLove 4 maj 2008 kl. 10.36 (CEST)
Jag ger mig..
Det var visst på engelska som en enskild ruta kallas "panel"... (ivf enligt seriwikin). Men jag har faktiskt svårt att hitta fler källor än wp till att "panel" överhuvudtaget används på svenska i seriesammanhang. Har du någonting i bakfickan? \Mike 13 maj 2008 kl. 19.43 (CEST)
- Jag såg bara att betydelsen fanns på Wikipedia. Annars vet jag ingen annan källa. "85" 13 maj 2008 kl. 19.45 (CEST)
Akta...
- den ändringen får konsekvenser bl.a. på "våg". Jag tror tanken är att man ska använda både "rot=" och "pluralrot=" för sådana fall. \Mike 13 maj 2008 kl. 20.28 (CEST)
Men ok, det verkade inte vara så svårt att fixa det :) Hoppas inte det finns fler typer av uppslag som använder mallen än vad jag kollade upp nu (exempeluppslag svenska, sko, våg). \Mike 13 maj 2008 kl. 20.33 (CEST)
- Ajajaj, detta känns inte som en bra ändring att göra utan diskussion, förklaring varför ändringen görs, och framförallt inte utan att instruktionerna uppdateras. Eftersom det inte finns nån instruktion som förklarar vad ändringen gör så kan jag inte bedöma om tilläggandet av ännu en parameter verkligen behövs. Jag är dock mycket tveksam till att behov för denna parameter existerar. Det vore mycket konstigt om närmare 750 uppslag som mallen används i inte skulle ge den indikationen tidigare. Ett resultat av en syntaxändring ger också resultatet att böjningsartiklar som skapas av Doddebot skapas felaktigt om inte Doddebots script också ändras på samma sätt, så det är av stor vikt att underrätta mig om syntaxändringar för mallar som Doddebot nu skapar böjningsartiklar utifrån. ~ Dodde 13 maj 2008 kl. 23.50 (CEST)
- Kollade igenom alla drygt 700 uppslag. Våg och flodvåg var de enda undantagen. I våg förekom rot= och pluralrot= som Mike nämnde. Det fick mig att fundera och nån användning av den namngivna parametern rot= verkar inte finnas, utan kopierades säkert över av bara farten från en annan av substantivmallarna som använder den parametern. Roten i ordet våg är just våg, inte våge, så för undantag så är det mer "korrekt" att ange ruta två med en numrerad parameter.
{{sv-subst-n-or|2=vågen|pluralrot=vågor}}alltså. Jag återställer därmed ändringarna som gjordes i mallen. Jag kollar upp om även parametern rot= kan tas bort vid en senare översyn av mallsyntaxen i samband med att vi försöker bli av med minusparametrarna som vi pratat om tidigare. ~ Dodde 14 maj 2008 kl. 00.19 (CEST)- Oj, jag lade märke till att jag inte hade svarat på denna diskussion. Vad jag förstår verkar problemet vara löst, men ursäkta i alla fall. "85" 14 augusti 2008 kl. 10.41 (CEST)
- Kollade igenom alla drygt 700 uppslag. Våg och flodvåg var de enda undantagen. I våg förekom rot= och pluralrot= som Mike nämnde. Det fick mig att fundera och nån användning av den namngivna parametern rot= verkar inte finnas, utan kopierades säkert över av bara farten från en annan av substantivmallarna som använder den parametern. Roten i ordet våg är just våg, inte våge, så för undantag så är det mer "korrekt" att ange ruta två med en numrerad parameter.
Ska vi verkligen ta sådan ställning?
- Finns det någon speciell anledning till att du vill använda serbokroatiska istället för serbiska här? Jag reagerade bara eftersom jag sett på en:wikt hur känsligt det är med huruvida serbiska och kroatiska är ett språk eller två... Och min tanke har väl hittills varit att det vore bättre att följa SIL/Ethnologue och undvika att aktivt ta egen ställning i frågan. \Mike 22 maj 2008 kl. 05.40 (CEST)
- På Serbokroatiska Wikipedias (med Wikimedia-koden sh) sida om elgitarr. den sidan finns inte på serbiska Wikipedia. Vi har språkkod för serbokroatiska, och då måste väl den användas. "85" 23 maj 2008 kl. 22.38 (CEST)
- Se även Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn#Serbokroatiska.... Jag har med motiveringen som framförts där tagit bort språket i listan över språknamn, och lagt till uppmaningen att istället använda serbiska eller kroatiska istället. ~ Dodde 24 maj 2008 kl. 01.21 (CEST)
- w:sh:електрична гитара finns inte, däremot w:sr:електрична гитара (serbiska). Argumenten i denna diskussion och diskussionen som hänvisas till ovan talar för sig själva, men någon serbokroatisk sida om elgitarr verkar dessutom inte gå att finna, däremot en serbisk sida, så ditt påstående stämmer inte. Att en kod finns är inte automatiskt skäl nog för att använda sig av den här på Wiktionary, enligt argument som framförts tidigare, då makrospråk egentligen inte är ett enhetligt språk utan en blandning av språk. Då känns det minst kontroversiellt att tillåta de två språken var och en för sig istället för att lista makrospråket. Så har vi gjort när vi delat upp makrospråket norska i bokmål och nynorska. ~ Dodde 24 maj 2008 kl. 01.49 (CEST)
- Okej, jag har i det här fallet blandat ihop serbiska språkkoden "sr" med "sh", självklar skall det vara serbiska. "85" 24 maj 2008 kl. 10.06 (CEST)
- Händer oss alla :) ~ Dodde 24 maj 2008 kl. 10.26 (CEST)
- Okej, jag har i det här fallet blandat ihop serbiska språkkoden "sr" med "sh", självklar skall det vara serbiska. "85" 24 maj 2008 kl. 10.06 (CEST)
- w:sh:електрична гитара finns inte, däremot w:sr:електрична гитара (serbiska). Argumenten i denna diskussion och diskussionen som hänvisas till ovan talar för sig själva, men någon serbokroatisk sida om elgitarr verkar dessutom inte gå att finna, däremot en serbisk sida, så ditt påstående stämmer inte. Att en kod finns är inte automatiskt skäl nog för att använda sig av den här på Wiktionary, enligt argument som framförts tidigare, då makrospråk egentligen inte är ett enhetligt språk utan en blandning av språk. Då känns det minst kontroversiellt att tillåta de två språken var och en för sig istället för att lista makrospråket. Så har vi gjort när vi delat upp makrospråket norska i bokmål och nynorska. ~ Dodde 24 maj 2008 kl. 01.49 (CEST)
- Se även Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn#Serbokroatiska.... Jag har med motiveringen som framförts där tagit bort språket i listan över språknamn, och lagt till uppmaningen att istället använda serbiska eller kroatiska istället. ~ Dodde 24 maj 2008 kl. 01.21 (CEST)
Can, be, och kanske vissa andra hjälpverb skiljer sig från vanliga verb så mycket att jag tänkte att man kunde skapa egna böjningsmallar för dessa. Tänkte göra detta inom de närmaste dagarna. Vad gäller parametrar i mallarna är de en fördel om de används ofta och är logiska. De ska också finnas beskrivna i mallbeskrivningen. Därför är jag tveksam till "presändelse=" och liknande parametrar som används väldigt sällan. När möjligt är det istället bättre att använda numrerade parametrar för att ange syntax i grammatikmallen i den aktuella artikeln. Annars blir mallbeskrivningen onödigt komplicerad enligt min åsikt och nyttan med parametern blir mindre än onyttan, så att säga. Jag ändrar mallangivelsen i can till {{en-subst-old}} så länge och återställer din malländring. ~ Dodde 25 maj 2008 kl. 09.16 (CEST)
- Okej! Väldigt bra att
{{en-verb}}har ändrats i alla fall. "85" 25 maj 2008 kl. 10.09 (CEST)
85
Hej åttifem. Du hotar mig med utestängning (ip-blockering) för att jag "förstör artikelsamlingen". Några punkter att beakta innan du alltför snabbt drar fram elchocksbatongen på Wikipedias besökare: 1) det var en diskussionssida 2) det är inte jag som stavade fel till "flickor", alt. inte jag som valde länka till en felstavad sida 3) jag uppmärksammade att Språkrådet stavade fel med **humor**, men uppenbarligen inte rätt sorts humor enligt dig.
Med inte alltför vänliga hälsningar, 85.227.226.161 28 maj 2008 kl. 18.10 (CEST)
- Det kanske var lite väl tilltaget met en klottervarning i det här fallet, så vi får väl be om ursäkt. Klart att man kan ha humor även på ett sånt här ställe :) Men sen är det förstås rent allmänt väldigt enskilt vad som är humor och inte, och efter 100-talet mindre seriösa bidrag så kan det nog lätt bli så att man inte använder humorögonen så väldigt vaksamt. Tar bort varningen från diskussionssidan så får jag hoppas att du känner dig välkommen hit igen. :) Dodde 28 maj 2008 kl. 19.06 (CEST)
- Jag hoppas verkligen att du vill vara med här på Wiktionary och hjälpa till med artikelsamlingen, och självklart var det dumt att ge en varning för det där, när det var en diskussionssida. Jag skulle aldrig ge någon varning för någon felstavning
, men jag tycker fortfarande att ändringen var rätt så oseriös. Jag ber om ursäkt i alla fall för den där varningen. "85" 28 maj 2008 kl. 20.09 (CEST)
- Jag hade dessutom inte läst frågan på Språkrådets hemsida så det var nog därför jag inte förstod att det där var ett skämt. :) Jag trodde att det var något du bara skrev för att verka rolig, men förlåt. Jag skall ha bättre koll. "85" 28 maj 2008 kl. 20.13 (CEST)
- Jag hoppas verkligen att du vill vara med här på Wiktionary och hjälpa till med artikelsamlingen, och självklart var det dumt att ge en varning för det där, när det var en diskussionssida. Jag skulle aldrig ge någon varning för någon felstavning
55555
Kul, du lyckades pricka in artikel nummer 55555 :) ~ Dodde 5 juni 2008 kl. 05.08 (CEST)
- Kul att du lägger märke till det! :) Själv såg jag ingenting. Okej, så ix blev vår 55555:e artikel. "85" 5 juni 2008 kl. 06.35 (CEST)
gemen>versal i böjningstabeller?
Angående så är det så att gemen initial används på exempelvis utrum och neutrum i böjningstabellerna och gör så vitt jag vet det i samtliga böjningstabeller. Jag har för mig att jag diskuterat med Skalman vid något tillfälle om vilket som är att föredra och tror att han föredrog gemen av estetiska skäl. Och jag tror att jag höll med (men är villig att lyssna på fler åsikter). Men om du vill får du gärna starta en diskussion på Bybrunnen om detta och sedan, vilket resultatet nu blir, så får vi ändra samtliga böjningsmallar, inte bara ett 10-tal, så att alla hanteras på samma sätt. Utan diskussion tycker jag att de kan få vara gemena eftersom det är så alla ser ut idag. ~ Dodde 7 juni 2008 kl. 12.17 (CEST)
- Anledningen till att jag ändrade till versal var för att "utrum" och "neutrum" hade versalinitial i
{{sv-subst-n-namn}}och{{sv-subst-t-namn}}. Då trodde jag att det hade blivit fel på de övriga men okej, jag ändrar tillbaka allting. "85" 7 juni 2008 kl. 15.24 (CEST)- Aha okej, det var mer än jag visste. Detta är inget som egentligen har diskuterats ännu så inget är väl rätt eller fel, men vad vi nu använder tycker jag vi kan vara konsekventa med, that's all. Men vad tycker du ser bäst ut då, 85, rent estetiskt? Och vad tycker ni andra ser bäst ut? Versal eller gemen? ~ Dodde 7 juni 2008 kl. 19.41 (CEST)
- Jag tror nog gemen ser bäst ut för mig. Men eftersom allt annat i mallarna, utom böjningsformerna, inleds med versal (Plural/Singular/Bestämd form/Obestämd form/Nominativ/Genitiv), så trodde jag att även genusets namn skulla ha en versalinitial. Men Gemen tycker jag ser bättre ut ändå. "85" 7 juni 2008 kl. 20.16 (CEST)
- Mm, jag tänker likadant. Versal är enhetligare men gemen ser snyggare ut... därför jag är osäker :) ~ Dodde 7 juni 2008 kl. 22.58 (CEST)
- Jag tror nog gemen ser bäst ut för mig. Men eftersom allt annat i mallarna, utom böjningsformerna, inleds med versal (Plural/Singular/Bestämd form/Obestämd form/Nominativ/Genitiv), så trodde jag att även genusets namn skulla ha en versalinitial. Men Gemen tycker jag ser bättre ut ändå. "85" 7 juni 2008 kl. 20.16 (CEST)
- Aha okej, det var mer än jag visste. Detta är inget som egentligen har diskuterats ännu så inget är väl rätt eller fel, men vad vi nu använder tycker jag vi kan vara konsekventa med, that's all. Men vad tycker du ser bäst ut då, 85, rent estetiskt? Och vad tycker ni andra ser bäst ut? Versal eller gemen? ~ Dodde 7 juni 2008 kl. 19.41 (CEST)
Radering
Hmmm... du raderar en nyskapad kategori en timme efter att den skapats av en användare som verkar vara intresserad att arbeta med ord som eventuellt skulle kunna ha med kategorin att göra, eftersom användaren inte först lade in den i Wiktionary:Kategorier? Det skulle inte kunna vara en god idé att vara så pass artig att man diskuterade saken först, eller åtminstone frågade den uppenbarligen aktiva användaren om tanken/motivet? Jag återställer tills vidare, så får vi se vad som är lämpligt, gärna efter att vi har lite input från folk som kan något om ämnet. \Mike 9 juni 2008 kl. 20.52 (CEST)
- Hmmm... Jag ber om ursäkt. Det händer ofta att jag raderar artiklar eller andra sidor utan att prata med användaren först, och det är jättebra när ni säger till då. Jag vet att detta är en nackdel, med tanke på att vi gärna vill ha fler nya användare. "85" 9 juni 2008 kl. 21.36 (CEST)
- Det är ingen fara :) Jag brukar väl däremot försöka hålla ett öga på vad användaren gör för övrigt, och såvida det inte är uppenbart illvilligt/fullständigt meningslöst (så att vi vill att utomstående *inte* ska behöva se det), så tycker jag nog det är bättre att vänta någon dag eller till och med en vecka... Man behöver inte jäkta :) \Mike 9 juni 2008 kl. 21.58 (CEST)
- Håller med 85 om att kategorin nog var rätt att radera, men en kommentar på användarens diskussionssida hade förstås varit önskvärd, med förklaring av hur upplägget vi har här med kategorier som av den här typen som motsvarar H3-rubriken som används på uppslaget. Jag har kommenterat på användarens diskussionssida nu ~ Dodde 9 juni 2008 kl. 23.30 (CEST)
- Det är ingen fara :) Jag brukar väl däremot försöka hålla ett öga på vad användaren gör för övrigt, och såvida det inte är uppenbart illvilligt/fullständigt meningslöst (så att vi vill att utomstående *inte* ska behöva se det), så tycker jag nog det är bättre att vänta någon dag eller till och med en vecka... Man behöver inte jäkta :) \Mike 9 juni 2008 kl. 21.58 (CEST)
Översiktsmallar
Angående översiktsmallarna i användsningsbeskrivningarna av grammatikmallarna, så tänkte jag som du från början, att ju komplettare, desto bättre. Men sen såg jag på resultatet att det måste ha sett ut som mumbojumbo för någon oinsatt och även jag hade svårt att enkelt tolka ut det viktiga i översiktsmallarna när jag senare tittade på resultatet. Jag provade på /Engelska att ta bort såna parametrar som ändå är samma för alla mallar, som inte används särskilt ofta, och som dessutom inte bidrog till förståelsen av de aktuella grammatikmallarna. Jag uteslöt helt förekomsten av grundform=, undvek att ta med betydelser=, och undvek att ta med 1= i den första rutan, och tyckte att resultatet blev betydligt mer överskådligt och lättfattligt. Dessa beskrivs ju ändå även i /Allmänna parametrar. Tanken med kommentaren var förstås inte att köra över dig och det jobb du la ner på att lägga till utförligare information, och inte heller påstå att min tanke på något sätt är den enda "rätta". Men jag vill förklara varför jag gjorde som jag gjorde iallafall, och lyssnar gärna om du har en annan åsikt. ~ Dodde 13 juni 2008 kl. 08.22 (CEST)
- Det där är helt lugnt för mig. Jag håller också med; {betydelser}, {grundform} och {1} är inte så viktiga att visa i mallen. "85" 13 juni 2008 kl. 08.49 (CEST)
{{mall-faktaruta}}
Den här mallen är inte färdigutarbetad och var mer tänkt som en test ännu. Vi funderar på annat mallnamn bland annat. Så vi kanske ska avvakta med att lägga till mallen i mallarna tills vidare. Skalman ska titta vidare på detta en stund i eftermiddag. Du behöver inte ändra tillbaka, {{mall-faktaruta}} kan omdirigera så länge tills vi är helt säkra på syntaxen. ~ Dodde 13 juni 2008 kl. 10.52 (CEST)
- Okej! Jag tyckte att den såg bra ut så där i alla fall. "85" 13 juni 2008 kl. 10.54 (CEST)
- Jadå.. :) jag tycker också det är ett trevligt framsteg :) ~ Dodde 13 juni 2008 kl. 10.55 (CEST)
På {{topp}} finns beskrivet att {{topp-höger-göm}} måste paras ihop med {{botten-höger}} för att det ska bli rätt. Vet inte om ändringen berör fler av de spanska verbmallarna. ~ Dodde 23 juni 2008 kl. 23.43 (CEST)
- Vad jag vet var det bara mallen
{{es-verb-car}}som var så där. Tack i alla fall! "85" 24 juni 2008 kl. 07.55 (CEST)
Artiklar som behöver förbättras
Såg att du fixat några artiklar med manuella kategorier, toppen! Skalman har gjort ett script som du kan lägga på din monobook-sida som jag har gjort (mittenkoden). Koden gör så att en hel del av jobbet sköts automatiskt om man använder Firefox, men är inaktiverat för IE. (Nån liten bugg gör att den ibland kan göra lite knepiga redigeringar, så jag använder FF för detta jobb och IE för resten för att inte behöva aktivera/avaktivera hela tiden). Skriptet gör att det går 5 gånger snabbare att fixa artiklarna. :) ~ Dodde 6 juli 2008 kl. 05.54 (CEST)
- Okej! Skulle du kunna förklara lite hur en monobook-sida fungerar. Jag har inte riktigt förstått hur den används och sånt. "85" 6 juli 2008 kl. 07.36 (CEST)
- Om jag nu ska aktivera Användare:ÅttioFem/monobook.js, hur skall jag göra då? :) "85" 6 juli 2008 kl. 08.10 (CEST)
- Förlåt, den översta menade jag. Du har gjort precis rätt. Monobook.js är ett script som körs varje gång du öppnar en sida, eller nåt sånt. Exakt hur det fungerar är nog Skalman, Andreas och Mike bättre på att förklara. Det du behöver göra för att det ska börja fungera är att tömma webbläsarens cache. För Internet Explorer så gör du det genom att trycka Ctrl+F5, för Firefox håller du ner shift och klickar på reload (eller trycker Ctrl-Shift-R). ~ Dodde 6 juli 2008 kl. 08.57 (CEST)
- Okej! Men hur ska jag nu börja fixa artiklar med manuella kategorier. :) "85" 6 juli 2008 kl. 09.03 (CEST)
- Men Firefox går du till och klickar på länkarna medan du håller ner Ctrl-tangenten. Har du tillgång till MSN nu? ~ Dodde 6 juli 2008 kl. 09.14 (CEST)
- Jag loggar in! "85" 6 juli 2008 kl. 09.44 (CEST)
- Men Firefox går du till och klickar på länkarna medan du håller ner Ctrl-tangenten. Har du tillgång till MSN nu? ~ Dodde 6 juli 2008 kl. 09.14 (CEST)
- Okej! Men hur ska jag nu börja fixa artiklar med manuella kategorier. :) "85" 6 juli 2008 kl. 09.03 (CEST)
- Förlåt, den översta menade jag. Du har gjort precis rätt. Monobook.js är ett script som körs varje gång du öppnar en sida, eller nåt sånt. Exakt hur det fungerar är nog Skalman, Andreas och Mike bättre på att förklara. Det du behöver göra för att det ska börja fungera är att tömma webbläsarens cache. För Internet Explorer så gör du det genom att trycka Ctrl+F5, för Firefox håller du ner shift och klickar på reload (eller trycker Ctrl-Shift-R). ~ Dodde 6 juli 2008 kl. 08.57 (CEST)
- Om jag nu ska aktivera Användare:ÅttioFem/monobook.js, hur skall jag göra då? :) "85" 6 juli 2008 kl. 08.10 (CEST)
- Okej! Jag visste att det var för att artikeln skulle räknas. Jag tänkte inte på att det fanns en länk till en anna wiktionary. :) "85" 9 juli 2008 kl. 08.33 (CEST)
Substantiv viktigare?
Jag förstår inte riktigt syftet med . Är substantivet viktigare/vanligare än verbet? Egentligen spelar det ju ingen roll - tänkte bara fråga. //Skal 21 juli 2008 kl. 13.49 (CEST)
- Jag tycker att det känns mycket bekvämare att sortera ordklassrubrikerna i alfabetisk ordning, så därför ändrade jag. "85" 21 juli 2008 kl. 16.43 (CEST)
- Har funderat lite på det också. Tycker det känns dumt att exempelvis ha en böjningsform ovanför en riktig definition, även om ordklassen böjningsformen tillhör börjar på en bokstav tidigare i alfabetet. Vi sorterar också enskilda definitioner efter hur viktig/allmän definitionen är, så det är kanske rimligt att göra det också när det gäller ordklassavsnitten? Ur botsynpunkt hade det förstås varit praktiskt att kunna strunta i "viktighetsaspekten", men i de fall botten lägger till nya avsnitt så lägger den det längst ner, under det nedersta ordklassavsnittet, kanske. En nytillags böjningsform får väl allmänt anses som bland det mest oviktiga i språkavsnittet, så det skulle ju inte störa systemet. ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 09.07 (CEST)
- Jag känner ändå att det ibland kan behövas lite ordning. Böjningsuppslag är ju inte särskilt långa, så dem lägger man (/jag) inte märke till lika lätt som uppslag med grammatikmallar, t.ex. "85" 1 augusti 2008 kl. 09.13 (CEST)
- Ja, det är möjligt. Frågan är bara _vilken_ ordning som är den bästa när allt är sammanvägt. Skalman är inte aktiv på ett par veckor så vi får väl avvakta om han har några tankar om det. Kanske något att ta upp på Bybrunnen innan något bestäms. Tills dess får vi väl låta det bero... ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 11.16 (CEST)
- Jag känner ändå att det ibland kan behövas lite ordning. Böjningsuppslag är ju inte särskilt långa, så dem lägger man (/jag) inte märke till lika lätt som uppslag med grammatikmallar, t.ex. "85" 1 augusti 2008 kl. 09.13 (CEST)
- Har funderat lite på det också. Tycker det känns dumt att exempelvis ha en böjningsform ovanför en riktig definition, även om ordklassen böjningsformen tillhör börjar på en bokstav tidigare i alfabetet. Vi sorterar också enskilda definitioner efter hur viktig/allmän definitionen är, så det är kanske rimligt att göra det också när det gäller ordklassavsnitten? Ur botsynpunkt hade det förstås varit praktiskt att kunna strunta i "viktighetsaspekten", men i de fall botten lägger till nya avsnitt så lägger den det längst ner, under det nedersta ordklassavsnittet, kanske. En nytillags böjningsform får väl allmänt anses som bland det mest oviktiga i språkavsnittet, så det skulle ju inte störa systemet. ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 09.07 (CEST)
sugen på...
...att skapa artikel 75,000? :) pausade botten ett tag... ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 08.55 (CEST)
- Okej, "85" 1 augusti 2008 kl. 08.57 (CEST)
- haha, vilket dystert uppslagsord :) nåväl... den det är är det :) ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 09.09 (CEST)
- Ja, men det är ändå ett ord jag tror de flesta förstår (jämfört med flödesintegral, 50000:e artikeln). "85" 1 augusti 2008 kl. 09.16 (CEST)
- haha, vilket dystert uppslagsord :) nåväl... den det är är det :) ~ Dodde 1 augusti 2008 kl. 09.09 (CEST)
MSN
MSN? ~ Dodde 4 augusti 2008 kl. 16.45 (CEST)
- Hmm... Okej! "85" 4 augusti 2008 kl. 16.47 (CEST)
- MSN? ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 10.53 (CEST)
- Om du är inne nu. "85" 15 augusti 2008 kl. 11.36 (CEST)
- MSN? ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 10.53 (CEST)
Bra jobbat!
Bra jobbat med -manuella kategorierna :) Härligt att det äntligen är (nästan) klart! ~ Dodde 7 augusti 2008 kl. 11.38 (CEST)
- Bra jobbat själv! Det finns säkert fler som vi har missat. Men äntligen blev man klar med den där listan. :) "85" 7 augusti 2008 kl. 11.56 (CEST)
Ocean
Fanns det någon tanke bakom denhär redigeringen eller var det bara ett misstag? /Natox 7 augusti 2008 kl. 19.48 (CEST)
- Oj, det var ett misstag! :) "85" 7 augusti 2008 kl. 19.49 (CEST)
fågelartiklar
Ser att du skapat en hel del fågelartiklar. Jättebra! Men har ett par funderingar. Känner du till om det finns språk som skiljer på vad de kallar arten och på vad de kallar själva individen. Som strukturen ser ut nu så ger vi många gånger två definitioner på svenska, men i regel bara en översättningslista, medan motsvarande uppslag på andra språk alltid har endast en definition. Detta är inte konsekvent och inte bra. Hur det borde vara vet jag dock inte, men jag tänker att det kan vara värt att tänka igenom detta innan alltför många fågelartiklar skapas. Jag antar att liknande frågor bör ställas för andra typer av arter och individer. Om en bra struktur kan fastställas skulle man kunna arbeta mer målinriktat och heltäckande med detta område. ~ Dodde 8 augusti 2008 kl. 16.46 (CEST)
- Jag vet ännu inte något språk där individen och arten heter olika. Därför känns det ganska meningslöst med två översättningslistor med nästan exakt samma information. En lösning kan vara att man har med art-definitionen och individ-definitionen på samma sad, separerade med ;. Då behöver man kanske bara en översättningslista och en definition på de övriga språkens uppslag. "85" 8 augusti 2008 kl. 18.22 (CEST)
- Ja, det låter som om det kan vara den smidigaste lösningen. :) Sen funderade jag på en sak till: Artnamnen bör väl använda sv-subst-n/t-namn-mallarna snarare än sv-subst-n/t-oräkn-mallarna, eller? Det som jag inte rett ut riktigt än är varför hunden i "Hunden är människans bästa vän" samtidigt som det är i bestämd form singular har betydelsen "hundar i allmänhet" alltså plural, inte ens i bestämd form. Vad är det som gör detta? ~ Dodde 8 augusti 2008 kl. 19.24 (CEST)
- Nej, jag tycker att oräkn-mallar passar mycket bättre. Alla arter kan användas i bestämd form:
- Ja, det låter som om det kan vara den smidigaste lösningen. :) Sen funderade jag på en sak till: Artnamnen bör väl använda sv-subst-n/t-namn-mallarna snarare än sv-subst-n/t-oräkn-mallarna, eller? Det som jag inte rett ut riktigt än är varför hunden i "Hunden är människans bästa vän" samtidigt som det är i bestämd form singular har betydelsen "hundar i allmänhet" alltså plural, inte ens i bestämd form. Vad är det som gör detta? ~ Dodde 8 augusti 2008 kl. 19.24 (CEST)
- "Skatan anses av de flesta vara en tjuvaktig fågel(art)."
- "Talgoxen är en vanlig fågel(art) vid fågelbordet."
- "Boken är en växt(art) som både förekommer som inplanterad och vild i Sverige."
- "Älgen brukar kallas skogens konung."
- Det förekommer flera exempelmeningar i vissa fågelartiklar. :) "85" 8 augusti 2008 kl. 19.57 (CEST)
- Jag håller inte med. TV:n fann sin plats i hemmen på 60-talet (eller ja, när det nu var), hatten kom på mode igen i början på 90-talet (eller ja, det kanske den inte gjorde) osv. Samma sätt att beteckna "x i allmänhet" så kan man använda, av sammanhanget mer eller mindre tvetydigt, den bestämda formen singular med i stort sett bibehållen betydelse. Varför det är så vet jag som sagt inte, men det har inte med arter att göra. När man använder arten på det sätt som du föreslår, i bestämd form, så är det ju inte arten i sig, utan individerna man syftar på. Det är ju en älgindivid som är skogens konung. Det är skat-individerna som är tjuvaktiga. Det är talgoxe-individerna som är vanligt förekommande i Sverige. I exemplet boken så får man väl fråga sig om man kan plantera en art. Växter kan man plantera, men när det gäller arter så låter "inplantering" mer bekant. Svårt att diskutera utan att vara mer hemma på området. I den mån man kan plantera arter, hade jag valt att ange artnamnet i obestämd form. Bok planteras, men finns även vild. Inga andra namn funkar att ange med bestämd form, så det känns konstigt att just namn på växt- och djurarter skulle innebära ett undantag. ~ Dodde 9 augusti 2008 kl. 00.49 (CEST)
- Om du vill ha arten i bestämd form, utan att man pratar om individer så fungerar "Bofinkens vetenskapliga namn är Fringilla coelebs". Man kan ju använda liknande exempelmeningar för nästan alla arter, men man kan ju förstås också säga "Fågelarten bofink har det vetenskapliga namnet Fringilla coelebs". Fler exempel är: "Knölsvanen är den art som nämns först på Club300:s lista över arter som anträffats i Sverige", "Det har diskuterats om man ska räkna kråkans två underarter som två olika arter". "85" 9 augusti 2008 kl. 08.43 (CEST)
- (Ändrar till inplanterad.)
- Jag tycker fortfarande det känns som om varje gång bestämd form singular används så är det individen som avses, inte arten. Ja, jag skulle säga "Det vetenskapliga namnet för bofink är Fringilla coelebs." Man kan säga som du säger, men menar då individen. Tänk dig följande meningar. "Bofinkens vardagliga namn är bofink.", "Bofinken har det vardagliga artnamnet bofink." osv. Jag hade vidare sagt "Knölsvan är den art...", "...man ska räkna de två underarterna till kråka". Jag kan visst tänka mig att sammanblandning av individbetydelsen och artbetydelsen görs, men inte desto mindre felaktigt. Namn kan inte sättas i bestämd form eller plural och samtidigt bibehålla namnkaraktären. ~ Dodde 9 augusti 2008 kl. 13.09 (CEST)
- "Bofinkens vetenskapliga namn" syftar väl inte på någon individ? Ska man jämföra med andra språk så används bestämd artikel ofta när för art-definitionen. Jag kan faktiskt nästan påstå att artnamnet oftare används i bestämd form än obestämd form i vanliga texter, åtminstonde i svenska. "85" 9 augusti 2008 kl. 14.36 (CEST)
- (Håller med om att fler synpunkter/infallsvinklar hade varit trevligt.) "Bofinkens vetenskapliga namn är...", "Kungens namn är..." båda syftar på individer. "Bofinkens" syftar dock rimligen på "bofinkar i allmänhet". Jag vet inte vad som görs i andra språk, men vad som gäller för andra språk kanske inte är relevant för hur namn på svenska hanteras. När du säger att artnamnet oftare används i bestämd form utgår du ifrån att det är artnamnet som avses. Av dina exempel att döma ovan så verkar du räkna med många av de fall då individerna egentligen avses. Det är möjligt, som du säger, att artnamnet också används som benämning på en population individer tillhörande arten, men det måste väl ändå ses som en betydelseglidning? Jag har inte tänkt igenom den möjligheten tillräckligt för att resonera vidare i just detta inlägg. Jag gjorde en sökning på Google på "är den art" och fick följande resultat på 40 av de 2580 givna träffarna:
- 11 träff på <vetenskapligt namn> är den art...
- 11 träff på <vardagligt namn> är den art...
- 8 träff på <det vardagliga namnet i bestämd form> är den art...
- ...samt några uppenbarligt felaktiga konstruktrioner, några där formen inte framgår av utdraget, och några som är svåra att bedöma av annan anledning. Hur det kommer sig att det vardagliga namnet i bestämd form är så pass vanligt ändå tror jag beror på att det är så lätt att blanda ihop med individerna som ju heter samma sak. Man talar alltså om arten när det är populationen eller individerna som tillhör arten man avser; man pratar till och med om arten i vissa fall när det är en enskild individ som avses. Alternativt är det så att det egentligen finns tre betydelser. Artnamnet = namn på arten, individerna som tillhör arten = arten (dvs en art utgörs av individer, medan artnamnet är namnet på arten, på gruppen individer med liknande kännetecken, sedan har vi de enskilda individerna som är räknebara en bofink-flera bofinkar, eller som kan benämnas kollektivt, mycket myror, mycket mygg. Problemfritt med 3 betydelser blir det inte ändå eftersom "art" och "artnamn" isåfall istället blandas ihop - "<vetenskapligt namn> är en art" vore då egentligen felaktigt till förmån för "<vetenskapligt namn> är artnamnet för individer som tillhör arten". (Hade verkligen varit trevligt om någon hade svaret på detta vims :)) ~ Dodde 9 augusti 2008 kl. 15.19 (CEST)
- Försöker sammanfatta diskussionen om någon vill delta, vilket jag hoppas att någon vill. Dodde och ÅttioFem är överens om att alla fågelarter har en individ-betydelse och en art-betydelse. Individ-betydelsen är alltid räknebar (t.ex. en bofink flera bofinkar). Dodde anser att art-betydelsen är ett egennamn som inte används i bestämd form, och vill därför att den betytdelsen ska ha namn-mall, medan ÅttioFem tycker att arten ofta(st) används i bestämd form. Dodde säger att dessa bestämda former syftar på individer i allmänhet och därför inte har något med art-definitionen att göra.
- Jag tycker i alla fall att "Det har diskuterats om man ska räkna kråkans två underarter som två olika arter." är ett bra exempel som inte blandar in en enda individ. Men jag väntar med att skapa fågelartiklar tills vi får höra fler åsikter. Lite synd att SAOB eller andra ordböcker inte tar upp sånt här, för i det här läget skulle sådan hjälp nästan behövas. "85" 10 augusti 2008 kl. 18.53 (CEST)
- Jag vet inte om jag exakt vet vad jag tycker, jag konstaterar bara att jag inte riktigt får ihop bruket med något konsekvent logiskt resonemang (som framgår av mitt sista inlägg). Jag fortsätter dock att försöka: Det jag försöker göra är att resonera hur det ligger till, med utgångspunkten att namn inte kan ta bestämd form utan att få betydelsen av individer. Det verkar som om man i bruket inte alltid skiljer på arten och artnamnet, och att man inte skiljer på arten och individerna arten består av eller individerna som tillhör eller förs till artklassificeringen. Enligt bruket:
- "Vardagligt": En fågel av arten talgoxe (ur gruppen som tillhör arten talgoxe) kallas för talgoxe (individen).
- "Formellt": En fågel av arten med artnamnet talgoxe (ur gruppen som tillhör arten med artnamnet talgoxe) kallas för talgoxe (individen).
- NE ger definitionen: "Arten definieras som en grupp individer vilka under naturliga förhållanden kan reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade från andra sådana grupper av individer (det biologiska artbegreppet)".
- Slutsater:
- 1. Talgoxe är ett artnamn.
- 2. Talgoxe är en individ.
- 3. Talgoxe är per definition inte en art, ty en art är en grupp individer, men kan underförtått syfta på arten med artnamnet talgoxe.
- Om dessa slutsatser är korrekta bör även följande meningar vara korrekta.
- Talgoxen (talgoxar i allmänhet) är den art som har enklast att anpassa sig...
- Talgoxe även talgoxen (artnamnet) (underförstått arten med artnamnet talgoxe, dvs individerna tillhörande arten med artnamnet talgoxe) är den art som har enklast att anpassa sig... (Detta gäller även användningen av latinska artnamn som benämning på arten)
- Talgoxar även talgoxarna är de (individer tillhörande arten med artnamnet talgoxe) som har enklast att anpassa sig...
- Slutsatsen blir också den att "talgoxe(n)" (andra punkten) som benämning på arten endast kan accepteras i underförstådd bemärkelse, liksom "röda" underförstått är substantiv i "-Hur många äpplen vill du ha? - Två gula och tre röda (äpplen)". Och om den formen ska presenteras i artiklarna så är det som en tredje definition med en tredje oräknebar mall. Hittas brister i resonemanget ovan, peka gärna på dem. ~ Dodde 10 augusti 2008 kl. 20.56 (CEST)
- Jag börjar fundera på hur artiklarna borde se ut om man ska följa det som tidigare föreslagits i diskussionen.
- Jag vet inte om jag exakt vet vad jag tycker, jag konstaterar bara att jag inte riktigt får ihop bruket med något konsekvent logiskt resonemang (som framgår av mitt sista inlägg). Jag fortsätter dock att försöka: Det jag försöker göra är att resonera hur det ligger till, med utgångspunkten att namn inte kan ta bestämd form utan att få betydelsen av individer. Det verkar som om man i bruket inte alltid skiljer på arten och artnamnet, och att man inte skiljer på arten och individerna arten består av eller individerna som tillhör eller förs till artklassificeringen. Enligt bruket:
- talgoxe
- en art, och även namn på denna art, med det vetenskapliga namnet Parus major, i familjen mesar; individ av arten talgoxe
- Talgoxen är en vanlig fågel vid fågelbordet.
- Idag ringmärktes nio talgoxar, fyra entitor, fjorton blåmesar, och 5 kungsfåglar.
- "Vad sa du att fågelarten Parus major hette på svenska?" -"Talgoxe"
- Det jag inte riktigt gillar med detta är att det kan bli många exempelmeningar för tre olika betydelser under samma definitionsrad. Dessutom kommer tre mallar (sv-subst-n-ar/er/or, en sv-subst-n-oräkn, och en sv-subst-n-namnt) att behövas. Annars skulle jag gilla att bara ha en översättningslista och en enda översättning på andra språks sidor. "85" 10 augusti 2008 kl. 21.22 (CEST)
- Enligt "det biologiska artbegreppet" är "talgoxe" ingen art (enligt punkt 3.), men i bruket är det ju så man använder det... men hm... ska fundera vidare på vad som skulle kunna vara en rimlig lösning. Håller med om att det vore smidigt att kunna hålla sig till en definition, och egentligen vore det också smidigt om man kunde begränsa sig till användningen av en mall, antingen genom att helt enkelt nöja sig med den räknebara mallen, eller att utöka funktionaliteten i de befintliga mallarna på något sätt. ~ Dodde 10 augusti 2008 kl. 21.36 (CEST)
- Har funderat lite, diskuterat lite på IRC, funderat lite till och kom att tänka på följande liknelse.
- "Kommunal är en fackförening, bestående av sina medlemmar". Så säger man ju, även om Kommunal förstås även är namnet på fackföreningen som sådan. Det verkar finnas många sådana liknelser man kan ta till. Det verkar helt enkelt vara en del av språket. Man skulle väl egentligen kunna säga att "äpple" är ett namn på en "frukt", (för det är ju så frukten kallas, eller hur). Så analogt borde man kunna säga: "talgoxe: #en art, med det vetenskapliga namnet Parus major, i familjen mesar; även om enskild individ tillhörande arten", eller liknande (vet inte om "även om" är lyckat).
- Ditt förslag om att "talgoxen är en art" avser arten så håller jag dock fortfarande inte med, men kan se att "talgoxen" här avser "gruppen individer (i allmänhet) som tillhör arten talgoxe (eller arten med artnamnet talgoxe)". Eftersom arten = en grupp individer enligt NE:s definition så är det just individerna i den betydelsen som avses, inte namnet på arten. Därmed bör det inte finnas en oräknebar mall på sidan. Personligen tycker jag att det är tveksamt också om namnmallen är nödvändig (vi har inte namnmallen på uppslaget "äpple", eller hur?" - den räknebara mallen torde vara tillräcklig för den tvådelade definitionen. Känns det som om vi börjar närma oss en lösning? ~ Dodde 11 augusti 2008 kl. 00.35 (CEST)
- Jo det skulle vara ganska bra. En definitionsrad, en grammatikmall, en lista med översättningar, endast en definition på andra språk uppslag, det känns mycket lättare. :) "85" 12 augusti 2008 kl. 10.01 (CEST)
- Är definitionen så som den är skriven på uppslaget blåsik den bästa vi kan komma på, och den som vi bör ha som mall för liknande artiklar, tycker du? (#{{kat|kat=fiskar}} '']'', ] inom familjen ]; en ] av arten blåsik)
- Ungefär så skulle jag kunna tänka mig definitionerna. Men kom ihåg: "en art", eftersom det bara är en art, men inte "en individ" då det finns flera individer som kallas för t.ex. blåsik. "85" 13 augusti 2008 kl. 15.51 (CEST)
- Är definitionen så som den är skriven på uppslaget blåsik den bästa vi kan komma på, och den som vi bör ha som mall för liknande artiklar, tycker du? (#{{kat|kat=fiskar}} '']'', ] inom familjen ]; en ] av arten blåsik)
- Jo det skulle vara ganska bra. En definitionsrad, en grammatikmall, en lista med översättningar, endast en definition på andra språk uppslag, det känns mycket lättare. :) "85" 12 augusti 2008 kl. 10.01 (CEST)
- Enligt "det biologiska artbegreppet" är "talgoxe" ingen art (enligt punkt 3.), men i bruket är det ju så man använder det... men hm... ska fundera vidare på vad som skulle kunna vara en rimlig lösning. Håller med om att det vore smidigt att kunna hålla sig till en definition, och egentligen vore det också smidigt om man kunde begränsa sig till användningen av en mall, antingen genom att helt enkelt nöja sig med den räknebara mallen, eller att utöka funktionaliteten i de befintliga mallarna på något sätt. ~ Dodde 10 augusti 2008 kl. 21.36 (CEST)
- Det jag inte riktigt gillar med detta är att det kan bli många exempelmeningar för tre olika betydelser under samma definitionsrad. Dessutom kommer tre mallar (sv-subst-n-ar/er/or, en sv-subst-n-oräkn, och en sv-subst-n-namnt) att behövas. Annars skulle jag gilla att bara ha en översättningslista och en enda översättning på andra språks sidor. "85" 10 augusti 2008 kl. 21.22 (CEST)
- en art, och även namn på denna art, med det vetenskapliga namnet Parus major, i familjen mesar; individ av arten talgoxe
- (Håller med om att fler synpunkter/infallsvinklar hade varit trevligt.) "Bofinkens vetenskapliga namn är...", "Kungens namn är..." båda syftar på individer. "Bofinkens" syftar dock rimligen på "bofinkar i allmänhet". Jag vet inte vad som görs i andra språk, men vad som gäller för andra språk kanske inte är relevant för hur namn på svenska hanteras. När du säger att artnamnet oftare används i bestämd form utgår du ifrån att det är artnamnet som avses. Av dina exempel att döma ovan så verkar du räkna med många av de fall då individerna egentligen avses. Det är möjligt, som du säger, att artnamnet också används som benämning på en population individer tillhörande arten, men det måste väl ändå ses som en betydelseglidning? Jag har inte tänkt igenom den möjligheten tillräckligt för att resonera vidare i just detta inlägg. Jag gjorde en sökning på Google på "är den art" och fick följande resultat på 40 av de 2580 givna träffarna:
- "Bofinkens vetenskapliga namn" syftar väl inte på någon individ? Ska man jämföra med andra språk så används bestämd artikel ofta när för art-definitionen. Jag kan faktiskt nästan påstå att artnamnet oftare används i bestämd form än obestämd form i vanliga texter, åtminstonde i svenska. "85" 9 augusti 2008 kl. 14.36 (CEST)
- Jag tycker fortfarande det känns som om varje gång bestämd form singular används så är det individen som avses, inte arten. Ja, jag skulle säga "Det vetenskapliga namnet för bofink är Fringilla coelebs." Man kan säga som du säger, men menar då individen. Tänk dig följande meningar. "Bofinkens vardagliga namn är bofink.", "Bofinken har det vardagliga artnamnet bofink." osv. Jag hade vidare sagt "Knölsvan är den art...", "...man ska räkna de två underarterna till kråka". Jag kan visst tänka mig att sammanblandning av individbetydelsen och artbetydelsen görs, men inte desto mindre felaktigt. Namn kan inte sättas i bestämd form eller plural och samtidigt bibehålla namnkaraktären. ~ Dodde 9 augusti 2008 kl. 13.09 (CEST)
- Jag håller inte med. TV:n fann sin plats i hemmen på 60-talet (eller ja, när det nu var), hatten kom på mode igen i början på 90-talet (eller ja, det kanske den inte gjorde) osv. Samma sätt att beteckna "x i allmänhet" så kan man använda, av sammanhanget mer eller mindre tvetydigt, den bestämda formen singular med i stort sett bibehållen betydelse. Varför det är så vet jag som sagt inte, men det har inte med arter att göra. När man använder arten på det sätt som du föreslår, i bestämd form, så är det ju inte arten i sig, utan individerna man syftar på. Det är ju en älgindivid som är skogens konung. Det är skat-individerna som är tjuvaktiga. Det är talgoxe-individerna som är vanligt förekommande i Sverige. I exemplet boken så får man väl fråga sig om man kan plantera en art. Växter kan man plantera, men när det gäller arter så låter "inplantering" mer bekant. Svårt att diskutera utan att vara mer hemma på området. I den mån man kan plantera arter, hade jag valt att ange artnamnet i obestämd form. Bok planteras, men finns även vild. Inga andra namn funkar att ange med bestämd form, så det känns konstigt att just namn på växt- och djurarter skulle innebära ett undantag. ~ Dodde 9 augusti 2008 kl. 00.49 (CEST)
- Det förekommer flera exempelmeningar i vissa fågelartiklar. :) "85" 8 augusti 2008 kl. 19.57 (CEST)
botskapa (röda) fågelartslänkar?
Tänkte att det kunde vara smidigt att botskapa de röda länkarna på Masons användarsida och din fågelsida för fågelarter (när vi fixat till de existerande artiklarna). Det som vore trevligt när detta ändå görs är att få med den engelska översättningen för alla arter där detta är möjligt. Frågan är var man ska titta efter det. Finns det enklare/snabbare/bättre källor än att försöka hitta varje art på engelskspråkiga Wiktionary eller Wikipedia? För om artikeln har en engelsk översättning, och motsvarande sida finns på engelskspråkiga Wiktionary så går det mycket smidigare för användaren att navigera sig vidare till engelskspråkiga Wiktionary för en mer komplett översättningslista. Liknande skulle med tiden eventuellt kunna göras för andra djur och växter. Sedan angående formuleringen som vi diskuterat i diskussionen ovan så har jag en liten fundering. Definitionen tycker jag ser bra ut, men finns det någon risk för att det inte framgår av definitionen att det är frågan om en fågel? Exempelvis "art inom familjen hackspettar" så framgår det ju inte att det är fråga om en fågel om man inte redan innan visste att en hackspett var en fågel. För just fåglar kanske man kan byta ut "art" mot "fågelart (...inom familjen hackspettar)", men finns andra djur- eller växtarter där detta inte skulle funka? ~ Dodde 13 augusti 2008 kl. 09.48 (CEST)
- Tja... Annars skulle ju "art inom fågelfamiljen hackspettar" fungera. För de flesta djur och växter skulle detta kunna lösas på något sätt. Men om man skulle skapa dessa med bot så måste boten veta vilken av mallarna
{{sv-subst-n-or}},{{sv-subst-n-0}},{{sv-subst-n-ar}}och{{sv-subst-n-er}}som ska finnas i artikeln. Säkert finns det någon lösnint. Sedan måste man boten veta vilken familj arten tillhör, men både familj- och mallproblemet kan lösas med några extra kolumner i tabellerna på fågelsidorna. Men däremot att länka sammansatta ords delar på fetstilsraden skulle då inte gå väl? "85" 13 augusti 2008 kl. 15.40 (CEST)- Jag kan inte komma på många tilfällen då sammansättningar <djur/växt>art inte skulle gå. Det går ju att säga djur-, däggdjurs-, fisk-, fågel-, insekts-, reptil-/kräldjurs- (orm-, ödle-), svamp- och växtart. Det enda som jag tycker låter konstigt är "groddjursart" men google ger 63 träffar så det används i alla fall. "85" 13 augusti 2008 kl. 15.47 (CEST)
- Ja det låter som en bra formulering du föreslog. Du har rätt i att botten behöver veta familjen också, ja. När det gäller botten så fungerar i grunden så byter den ut delar av "mallartikeln" på utvalda ställen mot det som anges i kolumnerna (egentligen är en wikiformaterad tabell kanska osmidig att utgå ifrån direkt). Varje sak man vill ha med som är olika för varje artikel får man ange. Typ:
- <sidans namn>---<familjnamn>---<vetenskapligt namn>---<engelsk översättning>
- Vill man ha med fetstilsraden får man lägga till flera argument (---<fetstilsdel1>---<fetstilsdel2>). Böjningsmallar är nog smidigare att lägga till manuellt så att man kan förhandsgranska, eller så kan man lägga till det och efterhandsgranska. Tänkte bara att det kan vara svårt att ha syntaxen för alla substantivmallar i huvudet, men har man koll kan man ju lägga till ett argument till för det (---<böjningsmall> utan <nowiki>{{sv-subst-..}}) och så vidare.. ~ Dodde 13 augusti 2008 kl. 17.31 (CEST)
- Var och hur ska man i såna fall skriva dessa argument? Jag kan inte mycket om allt det där tekniska så jag förstår inte riktigt. Ska jag byta ut första raden i tabellen på Användare:ÅttioFem/Fåglar mot följande text: alpjärnsparv---järnsparvar---Prunella collaris---alpine accentor---(<''nowiki''>)](<''/nowiki''>)---(<''nowiki''>)](<''/nowiki''>)---n-ar? Jag tycker att hela mallnamnet skall stå med som argument (utom "{{" och "}}"). Anledningen till detta är att svanska artnamn bestående av flera ord (t.ex. asiatisk kalanderlärka). Dessutom borde hela felstilsraden få ett enda argument då det förekommer ett mellanrum mellan "asiatisk" och "kalenderlärka". "85" 13 augusti 2008 kl. 21.00 (CEST)
- "alpjärnsparv---alp---järnsparv---järnsparvar---Prunella collaris---alpine accentor---n-ar" blir fint. Ordningen spelar ingen större roll, huvudsaken är att det är samma för alla. Om fetstilsraden är två ord eller ett kan man lägga in en specialare i scriptet så att den avgör det själv om det ska vara mellanrum eller inte (innehåller uppslaget ett mellanslag, används ett mellanslag mellan länkarna på fetstilsraden, annars inte). Tänk dig argumentsyntax såhär: <arg1>---<arg2>---<arg3>---<arg4>---<arg5>---<arg6>---<arg7>. Tänk dig sedan artikelmallen så här:
- Var och hur ska man i såna fall skriva dessa argument? Jag kan inte mycket om allt det där tekniska så jag förstår inte riktigt. Ska jag byta ut första raden i tabellen på Användare:ÅttioFem/Fåglar mot följande text: alpjärnsparv---järnsparvar---Prunella collaris---alpine accentor---(<''nowiki''>)](<''/nowiki''>)---(<''nowiki''>)](<''/nowiki''>)---n-ar? Jag tycker att hela mallnamnet skall stå med som argument (utom "{{" och "}}"). Anledningen till detta är att svanska artnamn bestående av flera ord (t.ex. asiatisk kalanderlärka). Dessutom borde hela felstilsraden få ett enda argument då det förekommer ett mellanrum mellan "asiatisk" och "kalenderlärka". "85" 13 augusti 2008 kl. 21.00 (CEST)
- Jag kan inte komma på många tilfällen då sammansättningar <djur/växt>art inte skulle gå. Det går ju att säga djur-, däggdjurs-, fisk-, fågel-, insekts-, reptil-/kräldjurs- (orm-, ödle-), svamp- och växtart. Det enda som jag tycker låter konstigt är "groddjursart" men google ger 63 träffar så det används i alla fall. "85" 13 augusti 2008 kl. 15.47 (CEST)
==Svenska==
===Substantiv===
{{sv-subst-<arg8>}}
''']<arg3>]'''
#{{kat|kat=fåglar}} en ], med det ] '']'', inom ]en ] (''<arg9>''); ] av arten <arg1>
====Översättningar====
{{topp}}
engelska: {{ö|en|<arg7>}}
{{botten}}
==Tvärspråkligt==
===Substantiv===
{{subst|--}}
'''''<arg6>'''''
#{{kat|kat=fåglar|språk=tvärspråkligt}} ] på ]en ], tillhörande ]en ] ('']''); ] av arten ''<arg6>''
==Engelska==
===Substantiv===
{{subst|en}}
'''<arg7>'''
#{{kat|kat=fåglar|språk=engelska}} ]
- Man kan skapa vilken typ av artikelmallar som helst och vilken typ av uppsättning argument som helst, allteftersom vad som passar just de artiklar som ska botskapas... allt solklart? :) ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 05.47 (CEST)
- Jag tror det! Men det ska stå "individ" i stället för "en individ" eftersom det finns fler en en individ. Däremot finns det bara "en art". "85" 14 augusti 2008 kl. 09.02 (CEST)
- Skulle du vilja kolla om jag har gjort rätt på Användare:ÅttioFem/Fåglar? Jag har lagt till de fåglar på sidan som börjar på a eller b. :) "85" 14 augusti 2008 kl. 10.07 (CEST)
- Förstår behovet av det extra argumentet för att kunna få dit foge-s vid behov. Har uppdaterat mallartikeln ovan. ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 17.55 (CEST)
- Okej! Jag tycker att <arg8> skall var argument för hela malnamnet, eftersom vissa arter, som asiatisk kalenderlärka, just nu skulle få en änu inte existerande mall Mall:sv-subst-. Egentligen ska mallen på dessa uppslag vara . "85" 14 augusti 2008 kl. 18.20 (CEST)
- Egentligen kan man ju skapa den vetenskapliga artikeln samtidigt om man lägger till ett argument med det taxonomiska namnet på familjen. By the way, bör kategorin vara "fågelarter" istället för "fåglar"? Om <arg8> saknas används {{subst}}, lämna argumentet tomt om mall inte ska vara med. ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 18.27 (CEST)
- Förresten, ändrade i artikelmallen - blev det bättre? ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 18.29 (CEST)
- I kategori Fåglar ska ju vi ha med olika sorters fåglar och alla arter är ju olika sorters fåglar. Jag vill att kategorin ska vara "Fåglar". Jo det blev bättre. :) "85" 14 augusti 2008 kl. 19.49 (CEST)
- Man kanske ska ha med kategorier som "fågelarter", "fågelsläkten" och sånt också? eller bara "arter", "släkten"? Apropå det. Är det inte rimligare att ta "ett steg i taget" och istället för att nämna familjen arten tillhör, nämna släktet arten tillhör, eftersom familjen i sin tur består av släkten, så att man på släkte-uppslaget anger familjen osv. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 00.11 (CEST)
- Förstås kan man ju lika gärna passa på och skapa den engelska artikeln - uppdaterar exempelartikeln ovan med detta och enligt förra inlägget. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 05.39 (CEST)
- Nej, jag tycker att det vore bättre om vi nämnde familjen av två anledningar. För det första så är släktets namn alltid den första delen av det taxonomiska namnet, så det är redan självklart vilket släkte arten tillhör. För det andra så saknar släktet oftast svenska namn, så om man nämner familjen så förstår den som läser i ordboken säkert bättre vad det är för sorts fågel. Jag tycker att vi ska ha med alla fågelarter och raser i kategorin "Fåglar" (eftersom de orden kan användas om individer), och släkten, familjer och ordningar i kategorin "Ornitologi" (eftersom de inte är fåglar, men ändå har att göra med läran om fåglar)
på alla svenska uppslag. Detta gäller inte bara uppslag på svenska, engelska eller andra språk, utan även uppslag "på tvärspråkligt"."På tvärspråkligt" däremot skulle nog kategorierna Fågelarter, Släkten, Familjer, Ordningar, o.s.v.Det känns bäst så för mig. "85" 15 augusti 2008 kl. 09.33 (CEST)- Ändrar du i mallartikeln så som du föreslår? ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 09.54 (CEST)
- Jo så här skulle jag kunna tänka mig. Det skulle kanske gå bra med taxonomiska familjenamn också, inom parentes. Detta är då alltså <arg9>. "85" 15 augusti 2008 kl. 10.09 (CEST)
- For the record, mer uppdaterad artikelmall finns på Användare:ÅttioFem/Fåglar#Artikelmallar efter chatt-diskussion med Skalman och 85. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 14.08 (CEST)
- Ska argument 2 för ex. dvärglärka vara ]] eller dvärg]],"framed":false,"label":"Svara","flags":,"classes":}'>Svara
- Den andra frågan får jag svar på på Användare:ÅttioFem/Fåglar, så jag stryker över den.
- Det spelar ingen roll, bara det är lika på samtliga, så gör det du tycker känns bäst. Om argument 2 hoppas över (art++familj+..) länkas orden på tvåordiga uppslag var och en för sig, medan enordiga uppslag inte länkas alls. ~ Dodde 16 augusti 2008 kl. 11.11 (CEST)
- For the record, mer uppdaterad artikelmall finns på Användare:ÅttioFem/Fåglar#Artikelmallar efter chatt-diskussion med Skalman och 85. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 14.08 (CEST)
- Jo så här skulle jag kunna tänka mig. Det skulle kanske gå bra med taxonomiska familjenamn också, inom parentes. Detta är då alltså <arg9>. "85" 15 augusti 2008 kl. 10.09 (CEST)
- Ändrar du i mallartikeln så som du föreslår? ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 09.54 (CEST)
- Nej, jag tycker att det vore bättre om vi nämnde familjen av två anledningar. För det första så är släktets namn alltid den första delen av det taxonomiska namnet, så det är redan självklart vilket släkte arten tillhör. För det andra så saknar släktet oftast svenska namn, så om man nämner familjen så förstår den som läser i ordboken säkert bättre vad det är för sorts fågel. Jag tycker att vi ska ha med alla fågelarter och raser i kategorin "Fåglar" (eftersom de orden kan användas om individer), och släkten, familjer och ordningar i kategorin "Ornitologi" (eftersom de inte är fåglar, men ändå har att göra med läran om fåglar)
- Förstås kan man ju lika gärna passa på och skapa den engelska artikeln - uppdaterar exempelartikeln ovan med detta och enligt förra inlägget. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 05.39 (CEST)
- Man kanske ska ha med kategorier som "fågelarter", "fågelsläkten" och sånt också? eller bara "arter", "släkten"? Apropå det. Är det inte rimligare att ta "ett steg i taget" och istället för att nämna familjen arten tillhör, nämna släktet arten tillhör, eftersom familjen i sin tur består av släkten, så att man på släkte-uppslaget anger familjen osv. ~ Dodde 15 augusti 2008 kl. 00.11 (CEST)
- I kategori Fåglar ska ju vi ha med olika sorters fåglar och alla arter är ju olika sorters fåglar. Jag vill att kategorin ska vara "Fåglar". Jo det blev bättre. :) "85" 14 augusti 2008 kl. 19.49 (CEST)
- Förresten, ändrade i artikelmallen - blev det bättre? ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 18.29 (CEST)
- Egentligen kan man ju skapa den vetenskapliga artikeln samtidigt om man lägger till ett argument med det taxonomiska namnet på familjen. By the way, bör kategorin vara "fågelarter" istället för "fåglar"? Om <arg8> saknas används {{subst}}, lämna argumentet tomt om mall inte ska vara med. ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 18.27 (CEST)
- Okej! Jag tycker att <arg8> skall var argument för hela malnamnet, eftersom vissa arter, som asiatisk kalenderlärka, just nu skulle få en änu inte existerande mall Mall:sv-subst-. Egentligen ska mallen på dessa uppslag vara . "85" 14 augusti 2008 kl. 18.20 (CEST)
- Förstår behovet av det extra argumentet för att kunna få dit foge-s vid behov. Har uppdaterat mallartikeln ovan. ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 17.55 (CEST)
- Skulle du vilja kolla om jag har gjort rätt på Användare:ÅttioFem/Fåglar? Jag har lagt till de fåglar på sidan som börjar på a eller b. :) "85" 14 augusti 2008 kl. 10.07 (CEST)
- Jag tror det! Men det ska stå "individ" i stället för "en individ" eftersom det finns fler en en individ. Däremot finns det bara "en art". "85" 14 augusti 2008 kl. 09.02 (CEST)
- Man kan skapa vilken typ av artikelmallar som helst och vilken typ av uppsättning argument som helst, allteftersom vad som passar just de artiklar som ska botskapas... allt solklart? :) ~ Dodde 14 augusti 2008 kl. 05.47 (CEST)
Braxnen/braxen
Jag ifrågasätter din ändring av böjningsformer på uppslag Braxen. Se Diskussion:Braxen och motivera din ändring.
/ 82.182.149.179 18 augusti 2008 kl. 03.37 (CEST)
- Har svarat och ändrat i artikeln nu så att den accepterar båda böjningsvarianterna, med förklaring på diskussionssidan. ~ Dodde 18 augusti 2008 kl. 04.01 (CEST)
- Jag har svarat på Diskussion:braxen. "85" 18 augusti 2008 kl. 09.36 (CEST)
Global kustlabb
Hej! (Jag ställer samma fråga även här för säkerghet skull) Du lade in mallen global i artikeln w:kustlabb utan att förklara vad det är i artikeln som skulle vara Sverigecentrerat. Jag kan hålla med dig om att valet att först skriva om den svenska häckpopulationen i passagen om dess utbredning är felaktigt. Men detta är ju lätt ordnat - jag gjorde det direkt - men i övrigt så förstår jag inte vad i artikeln som inte skulle vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Självklart är det ett problem att artikeln än så länge är mycket kort och saknar mycket information. Mvh --AHA 22 augusti 2008 kl. 11.53 (CEST)
- Det är inte mycket mer problem i artikeln, utom det som stod under "utbredning". Det är lätt ordnat som du säger, och jag har ändrat där det behövs, och mallen är borta nu. "85" 23 augusti 2008 kl. 09.42 (CEST)
Misstag? Om du menar det som sedan diskuterades här så var det helt avsiktligt som jag röstade som jag gjorde - jag menade (och menar fortfarande) vad jag röstade på, och röstade på vad jag menade/menar. \Mike 7 september 2008 kl. 02.13 (CEST)
- Okej, ursäkta. Misstag var kanske fel ord att använda. Jag förstår vad du menar. "85" 7 september 2008 kl. 19.48 (CEST)
popkonstnär...
...var rent klotter, snarare än "tillräckliga brister" (som är mer på gränsen till OK artikel, men ändå lite väl stora fel). --Andreas Rejbrand 20 november 2008 kl. 22.14 (CET)
- Jo du har nog rätt. :) "85" 21 november 2008 kl. 11.35 (CET)
En ändring har gjorts som strider mot en ändring du gjorde. Du kanske vill kontrollera ändringen? Enwikt presenterar sitt slay i enlighet med den nuvarande versionen. ~ Dodde 27 november 2008 kl. 00.15 (CET)
- Vad jag har läst skall slay böjas slew, slain om betydelsen inte är
"döda för underhållning"***? (Någon betylseskillnad finns nog.). Då bör regelbunden böjning (slayed, slayed) användas. På Engelska Wiktionary förekommer böjningsformen slayed, men av någon konstig anledning finns den inte på uppslaget "slay". "85" 27 november 2008 kl. 19.56 (CET)
ändrad syntax
Adjektivmallarna har fått ändrad syntax . Bara så att du vet :). Tanken är att verbmallarna också ska få det sen när koden uppdateras (och mallens information eventuellt utökas) ~ Dodde 31 december 2008 kl. 18.39 (CET)
- Tack! Jag har länge undrat vad som är fel. "85" 2 januari 2009 kl. 18.32 (CET)
{{elf}}
Jag är lite nyfiken var du hittade den språkkoden. En:wp och Ethnologue använder nämligen dlc för älvdalska ("dalecarlian"), men hänvisar då till SIL (som är den organisation som ansvarar för de här språkkoderna) som inte verkar vilja kännas vid koden elf, och bara nämner koden dlc i ett dokument, ej i själva databasen... \Mike 12 januari 2009 kl. 17.58 (CET)
- jag hittade språkkoden på engelska Wikipedia . Den har tydligen ändrats där nu. "85" 14 januari 2009 kl. 21.09 (CET)
- Det ser ut som att användaren som lade in den koden ifrågasatts om mycket... \Mike 16 januari 2009 kl. 00.40 (CET)
- Okej, vi får väl ändra språkkoden och uppdatera artiklar där den gamla används. "85" 16 januari 2009 kl. 17.21 (CET)
Hej ÅttioFem.
- I put on your user page
{{Utilisateur Identifiant unique|sv}}. - Of course, you can do what you want of your user page, just ask me to delete it, if you disagree with what I did.
- Thank you again for your contributions on fr:Annexe:Prononciation/suédois.
--Szyx 1 mars 2009 kl. 21.24 (CET)
Språkkod: arn
Det är visst en Wikimedia-språkkod, se incubator:Wp/arn. //Skal 2 mars 2009 kl. 19.25 (CET)
- Eftersom det inte finns några Wikmediasidor på det språket eller där den språkkoden används i webbadressen, kan man väl inte kalla det en Wikimedia-språkkod. Att koden används på incubator:Wp/arn beror väl på att det är den enda kod som finns att använda. "85" 2 mars 2009 kl. 19.31 (CET)
- Beror på vad du menar med Wikimediasidor. Åtminstone dessa sidor finns, och de ligger på Wikimedias servrar... Språket finns ju visst i webbadressen ("http...wiki/Wp/arn/..."). Anledningen till att koden används på Wikimedia är just att den tillhör ISO 639-3, ja. De har väl i princip samma "regler" för språkkoder som vi har...
- Tycker du inte att Incubatorwikikoder ska räknas? //Skal 2 mars 2009 kl. 19.59 (CET)
- Jag håller nog med ÅttioFem: för att en språkkod ska räknas tycker jag att det ska vara möjligt att skapa länkar, här på sv:wikt, på formen ]. Gör man det med arn så fås en intern rödlänk, gör man det med exempelvis arz får åtminstone en länk som säger att wikin inte existerar (det finns en arz.wp, men ej arz.wikt) \Mike 2 mars 2009 kl. 23.48 (CET)
Oändlig blockering av ip-nr
Angående blockering av Användare:212.181.114.5 så tycker jag det är tveksamt med oändlig blockering av ip-nr om de inte gjort något utöver vanligt klotter. Ip-nr kan ju ändras och en oskyldig kan få det gamla ip-nr:et, eller så kan ip-nr:et tillhöra en skola eller internetcafé etc. /Jiiimbooh | snacka me' maj 14 mars 2009 kl. 23.12 (CET)
- Får man en varning år 2006 och sedan fortsätter klottra till år 2008 (trots ännu en varning år 2007) så finns det väl ingen anledning att inte bli oändligt blockerad? "85" 15 mars 2009 kl. 00.43 (CET)
- Om ip-numret tillhör en skola eller ett internetcafé eller dylikt så är det väl inte svårt att kontakta någon administratör som kan ta bort blockeringen? "85" 15 mars 2009 kl. 00.49 (CET)
- Praxis är vad jag vet att inte oändlighetsblockera ip-nummer av de skäl Jiiimbooh anger. Vad som krävs för att oändlighetsblockera ett ip-nummer vet jag dock inte då vi mig veterligen aldrig gjort det på svenskspråkiga Wiktionary, men Wikipedia har säkert en riktlinje som berör detta. Spontant kan jag tycka att klottret av 212.181.114.5 inte är skäl nog. ~ Dodde 15 mars 2009 kl. 03.21 (CET)
- Jag är ju admin på WP och vår policy är:
- Det finns i regel aldrig någon anledning att blockera en ip-adress oändligt. Även efterhängsna vandaler flyttar förr eller senare, eller byter internetleverantör, och många öppna proxyer är maskiner som "kapats" eller som tillfälligt ingår i anonymiseringsnätverk och alltså kommer att åtgärdas förr eller senare. Även avsiktliga proxyer, till exempel anonymiseringstjänster, byter ip-adress. Att blockera ett eller ett par år borde täcka alla tänkbara fall. /Natox 15 mars 2009 kl. 10.09 (CET)
- Praxis är vad jag vet att inte oändlighetsblockera ip-nummer av de skäl Jiiimbooh anger. Vad som krävs för att oändlighetsblockera ett ip-nummer vet jag dock inte då vi mig veterligen aldrig gjort det på svenskspråkiga Wiktionary, men Wikipedia har säkert en riktlinje som berör detta. Spontant kan jag tycka att klottret av 212.181.114.5 inte är skäl nog. ~ Dodde 15 mars 2009 kl. 03.21 (CET)
- Om ip-numret tillhör en skola eller ett internetcafé eller dylikt så är det väl inte svårt att kontakta någon administratör som kan ta bort blockeringen? "85" 15 mars 2009 kl. 00.49 (CET)
Limburgish
Haj. I'm sorry to speak English, but I can't speak much Swedish. There where some mistakes on a few Limburgish pages created by you. They're all fixed now. :) Bye. --Ooswesthoesbes 21 mars 2009 kl. 17.06 (CET)
- Great! Thank you... ~ Dodde 21 mars 2009 kl. 19.44 (CET)
- You're welcome :) --Ooswesthoesbes 21 mars 2009 kl. 20.00 (CET)
- Thank you! "85" 22 mars 2009 kl. 08.11 (CET)
- You're welcome too ;) --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 09.47 (CET)
- Thank you!
- You're welcome :) --Ooswesthoesbes 21 mars 2009 kl. 20.00 (CET)
Antal böjningsformer
Jag funderar på om det inte är rimligt att ha antal böjningsformer på nån allmän statistiksida, dvs - inte din personliga... Är det okej att jag flyttar den? //Skal 23 juni 2009 kl. 22.52 (CEST)
- Äh - jag kopierar innehållet till Wiktionary:Om/Statistik/Böjningsformer så får du klaga sen om du vill . //Skal 23 juni 2009 kl. 23.05 (CEST)
- Ah.. jag ser problemet du stött på - att man inte kan kolla i fler än 500 kategorier på en och samma sida - och jag ser inte riktigt hur man ska kunna lösa det. Vi får helt enkelt beräkna det externt (eller på många sidor). //Skal 23 juni 2009 kl. 23.18 (CEST)
- (efter redigeringskonflikt) Visst, det blir bra. (svar på andra kommentaren)
- Om vi använder <!--{{}}--> för de språk som inte har några böjningsformer så slipper vi problemet ett tag till. När fler språk kommer att få böjningsformer kommer vi dock antagligen att få varningar om för många parserfunktioner, men det problemet kan vi kanske lösa när den dagen kommer. "85" 23 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)
- (efter redigeringskonflikt) Visst, det blir bra.
- Mjo - men då skulle jag nog föredra att vänta tills jag och Dodde får Toolserverkonto så att man kan tillhandahålla en sådan lista på ett effektivare sätt - alltid uppdaterad och fullständig. (jag har ingen aning om hur lång tid det kan ta - just nu verkar de helt ha slutat med att ta in nya ansökningar) //Skal 24 juni 2009 kl. 01.12 (CEST)
Template
Hej, is there any template for verbs? Like this? --Ooswesthoesbes 22 juli 2009 kl. 16.55 (CEST)
- No, not yet! I cannot make one right now, but maybe tomorrow or later in the evening. I will leave the house soon. "85" 22 juli 2009 kl. 17.02 (CEST)
- Ok, then it's alright :P --Ooswesthoesbes 22 juli 2009 kl. 17.04 (CEST)
- Shall all these forms be included in the template? Then it's pretty hard to make a template. I think it maybe should look like the French, Portuguese and Spanish templates. "85" 23 juli 2009 kl. 15.15 (CEST)
- Could you give me a link to a French/Pt/Spanish template please? --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 15.23 (CEST)
- Mall:fr-verb-er, Mall:pt-verb-er, Mall:es-verb-er - "85" 23 juli 2009 kl. 15.38 (CEST)
- Well, I think the template should at least fit to this wiktionary, so that lay-out would be good. Limburgish verbs usually have 68 forms (though there are exceptions like zeen = to be, whcih has well over 200 forms), so I think it won't be much larger than those templates. I think I can create one myself if you help me to translate some things to Swedish. --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 15.46 (CEST)
- Mall:fr-verb-er, Mall:pt-verb-er, Mall:es-verb-er - "85" 23 juli 2009 kl. 15.38 (CEST)
- Could you give me a link to a French/Pt/Spanish template please? --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 15.23 (CEST)
- Shall all these forms be included in the template? Then it's pretty hard to make a template. I think it maybe should look like the French, Portuguese and Spanish templates. "85" 23 juli 2009 kl. 15.15 (CEST)
- Ok, then it's alright :P --Ooswesthoesbes 22 juli 2009 kl. 17.04 (CEST)
I think I've got a problem :( Limburgish verbs are not only conjugated by time, person and mood, but also by position in the sentence. Like: I see him = ich zeen 'm/because I see him = biedet zene 'ch 'm. Currently all templates are horizontally built up. Like first there's the present, one row down is the past, then the future and so on. Would you mind it if I turn it over? Then the template will be vertically built up, so in the first row you'll start with I, one row down Thou, another one down He/She/It and so on. Otherwise it will become very messy :( --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 15.59 (CEST)
- I've created a page where you can see how it looks: bliene. --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 16.31 (CEST)
- I try to fix the template a bit. :) "85" 23 juli 2009 kl. 16.52 (CEST)
- Alright :D I'm used to people fixing my errors, so it doesn't matter :) Anyway, thanks for your help :) --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 16.55 (CEST)
- Hjärtligt tack för din hjälp! :P --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 17.22 (CEST)
- Alright :D I'm used to people fixing my errors, so it doesn't matter :) Anyway, thanks for your help :) --Ooswesthoesbes 23 juli 2009 kl. 16.55 (CEST)
- I try to fix the template a bit. :) "85" 23 juli 2009 kl. 16.52 (CEST)
Swedish 'g'
Diskussionen har flyttats till Wiktionary:Fikarummet.
Om betydelser av "samla"
Personligen anser jag att konstruktioner som "boken samlar" eller "partiet samlar" är fullt giltiga, även om jag i SAOB, under "samla", bara hittar delbetydelsen i konstruktionen " samlar röster" (betydelse 1eε) som liggande ens i närheten. Kanske är det en mer nyuppkommen konstruktion, kanske har jag helt enkelt inte lyckats tränga igenom SAOBs formuleringar så att jag kunnat hitta 'min' betydelse. \Mike 29 juli 2009 kl. 16.23 (CEST)
- Själv tycker jag att "en bok som samlar recept" låter fel, eftersom det är en eller flera personer som har samlat recept som de har skrivit ned/tryckt i boken. Om det är rätt eller fel vet inte jag helt säkert men jag tycker inte att det känns rätt. Jag har aldrig hört att böcker kan samla, borsett från "samla damm". "85" 29 juli 2009 kl. 17.23 (CEST)
- Jag tycker som Mike att det är helt giltiga användningar av samla. Enwikt ger definitionen för gather: "to bring parts of a whole closer", vilket jag tycker fungerar bra in som definition på den betydelsen också. ÅttioFems exempel är mer "The authors collected recipes to publish in the book" (eller nåt) än "the book gathers recipes from different Asian cousines" som är mer betydelsen Mike syftar på. Så för samla" i betydelsen/erna av "collect" håller jag nog med ÅttioFem om att det inte kan göras av ting, medan i denna betydelse av "gather" så är det möjligt. ~ Dodde 29 juli 2009 kl. 18.56 (CEST)
Felstavade ord
Nya uppslag som är felstavade skall raderas (eller göras till någon slags mjuk omdirigering). {{struktur}} är således mindre lämplig än t.ex. {{radera}}. --Andreas Rejbrand 3 september 2009 kl. 19.46 (CEST)
- Syftar du på att följaktigen är en felstavning av följdaktligen? Jag använder knappt ordet själv så jag litade på denna redigering av en anonym användare. "85" 3 september 2009 kl. 21.54 (CEST)
- Men det heter ju följaktligen?! –dMoberg 3 september 2009 kl. 21.59 (CEST)
- Hm... okej, då var det felstavat på uppslaget alltså redan när sidan skapades. "85" 3 september 2009 kl. 22.03 (CEST)
- Den korrekta stavningen är följaktligen. Den skapade sidan hette följaktigen. --Andreas Rejbrand 3 september 2009 kl. 22.52 (CEST)
- Oj jag missade att l:et saknades. Att även d försvann i redigeringen som ÅttioFem länkade gjorde det inte lättare att upptäcka missen. –dMoberg 3 september 2009 kl. 23.18 (CEST)
- Den korrekta stavningen är följaktligen. Den skapade sidan hette följaktigen. --Andreas Rejbrand 3 september 2009 kl. 22.52 (CEST)
- Hm... okej, då var det felstavat på uppslaget alltså redan när sidan skapades. "85" 3 september 2009 kl. 22.03 (CEST)
- Men det heter ju följaktligen?! –dMoberg 3 september 2009 kl. 21.59 (CEST)
Kąġi Oȟąko
Hej. Jag är inte säker på hur vi ska hantera det här, men jag misstänker nästan att vi kan räkna med att:
- avsikten har varit att skapa Användare:Kąġi Oȟąko
- Kąġi Oȟąko kan inte svenska Ever wonder 19 september 2009 kl. 23.34 (CEST)
- Jo du har nog rätt. :) Jag ändrar mallen på användarens diskussionssida. "85" 20 september 2009 kl. 20.00 (CEST)
dagg
"dagg" (Limburgish: dów) is related to "dag" (Limburgish: daag), but it is very old. It is related at the same way the gr- in green, grass and grow are related and it dates back to the Indo-European time. At least if "dagg" is related to "dów", because I've only studied Limburgish and not Swedish I can't tell for sure :) --Ooswesthoesbes 12 oktober 2009 kl. 20.07 (CEST)
- Thank you! :D Do you think that "dagg" fits under "Besläktade ord". I'd say it does. "85" 12 oktober 2009 kl. 22.00 (CEST)
- I think so too :) --Ooswesthoesbes 13 oktober 2009 kl. 07.05 (CEST)
Tack för din hjälp
Hej, tack för att du fixar till mina misstag! Jag måste dock säga att det är lite svårt med alla mallar överallt... :)
Vad används mallen "kat" till? Jag såg att du lade till den i artikeln ajournera, men kunde inte se att den förändrade något förutom textformateringen. Används den endast för svenska ord? Diupwijk 23 oktober 2009 kl. 21.38 (CEST)
- Mallen
{{kat}}kan användas för samtliga språk. Den används om man vill lägga till ämnes-, dialekt- eller språkbrukskategorier. För att dölja att kursiverad text skall synas inom parentes bredvid definitionen används parametern kat=. {{kat|kat=grundämnen|språk=bokmål}} ger alltså inget synlig resultat utan placerar uppslaget endast i kategori Bokmål/Grundämnen. {{kat|grundämnen|språk=bokmål}} ger däremot ordet "grundämnen" kursiverat inom parentes, en s.k. tag(g?), strax före definitionen. För kategorier för grupptillhörighet (såsom "grundämnen") bör alltid parametern kat= användas. - Parametern text= används om man inte ska kategorisera uppslaget, men ändå ha med en tag(g?). "85" 23 oktober 2009 kl. 21.50 (CEST)
- Om jag gör en ändring som du inte riktigt håller med, så får du gärna tala om det. Trevligt att du vill hjälpa till här! :D "85" 23 oktober 2009 kl. 22.05 (CEST)
- Nädu, här tänker jag allt hålla mig i skinnet och inte klaga hos farbror eller faster administratören alltför mycket. ;)
- Jag undrar dock varför ni inte tillåter omdirigeringar av den typ som jag skapade. Det blir ju näst intill omöjigt att hitta de där orden för en normalanvändare...? Diupwijk 23 oktober 2009 kl. 22.12 (CEST)
- Anledningen är nog att vi i såna fall skulle behöva ha massor med omdirigeringar per ord, eftersom det finns många snarlika tecken eller bokstäver med diakriter. För adfærd skulle det kunna bli adfaerd (som väl är det mest tillgängliga för "normalanvändare", det är inte stor del av de som använder internet som har bokstaven ä i sitt språk, så dessa kan knappast kallas "normalanvändare") adfard, adfärd, aðfaerd, aðfärd, adferd, adférd, Adfërd, Aðfãrd och massa andra. Att dessutom så många ord skulle behöva omdirigeringssidor skulle bara innebära massor med sidor som aldrig används. Detta skulle även kunna vara ett hinder om det råkar finnas språk där just den stavningen förekommer.
- För något år sen (inte mer än 2 år sen) tog vi bort alla omdirigeringar från stavningar av namn med gemena initialer (som tyskland ----> Tyskland). För vanliga felstavningar (som nogrann) använder vi mallen
{{ingen artikel}}. Dessa kallar vi för mjuka omdirigeringar, och är de enda omdirigeringarna vi använder. "85" 23 oktober 2009 kl. 22.29 (CEST)
- Angående
{{kat}}, finns beskrivning av den mallen här: Wiktionary:Mallar/kat... Det borde ha varit länkat från mallen, men har fixat till det nu. Tanken är att man ska kunna nå instruktioner för användning av alla mallar från Wiktionary:Mallar (länk finns i vänstermarginalen). ~ Dodde 24 oktober 2009 kl. 10.12 (CEST)
- Angående
Fågeluppslag
Hej och ursäkta att det tagit sån tid med fågeluppslagen. Nu är det iallafall på gång. Jag har pratat med Skalman och han är i hög färd med att skapa ett javascript för att öka tillgängligheten, så att alla kan skapa sina egna mallar och med hjälp av dem skapa sina uppslag effektivt med hjälp av javascriptet på liknande sätt som jag gjort med Auktorsförkortningar men lokalt från min dator. Jag fixar med fågelartiklarna som jag lovat (se Användare:Dodde/Nya uppslag/Fåglar1). Övergången till detta nya sätt innebar vissa ändringar i syntax, vilket jag uppdaterat såväl på min som på din sida. På Användare:ÅttioFem/Fåglar#Kategorisering har du skrivit in ett förslag på kategoristruktur, och jag undrar om du har lust se över strukturen på Wiktionary:Kategorier så att det blir mer ordning där också? ~ Dodde 22 januari 2010 kl. 08.23 (CET)
- Trevligt att skapandet av fågeluppslag snart kommer att vara avklarat. Jag ska se över strukturen på Wiktionary:Kategorier så snart jag kan. Just nu är det dock något fel på datorns fläkt, så datorn blir för varm och stänger av sig automatiskt. Det kan ta så kort tid som en kvart efter det att datorn startas. "85" 22 januari 2010 kl. 22.57 (CET)
- Jag har ändrat i Wiktionary:Kategorier så att det nu ser ut som jag har tänkt (under kategorin Zoologi). Tror du att det blir bra så? "85" 30 januari 2010 kl. 16.10 (CET)
- Hej! En liten undran; varför både t.ex. Kategori:Reptiler & Kategori:Reptilarter samt Kategori:Fåglar & Kategori:Fågelarter. --JoolzWiki 30 januari 2010 kl. 17.13 (CET)
- Jo, det var tänkt att i art-kategorier ska endast artnamn finnas, medan kategorierna fåglar och reptiler ska innehålla alla ord som kan syfta på någon sorts individ, såsom and, dykand, orm eller pytonorm, oavsett om det är en särskild art som avses. "85" 30 januari 2010 kl. 18.15 (CET)
- Nu när du säger det så blir det självklart. Bra jobbat. //JoolzWiki 30 januari 2010 kl. 18.27 (CET)
- Kommer även allt arbete med att skapa kategorier att göras med botens hjälp och när börjar boten med det i såna fall? "85" 30 januari 2010 kl. 22.35 (CET)
- Ja, det kommer gå att skapa även kategorier med skript-/bothjälp. //Skal 1 februari 2010 kl. 20.49 (CET)
- Nu är alla dina fågeluppslag skapade utifrån Användare:Dodde/Nya uppslag/Fåglar1. ~ Dodde 15 februari 2010 kl. 12.36 (CET)
- Ser att listan på Användare:ÅttioFem/Fåglar fortfarande innehåller en del rödlänkar. De flesta tillhör den nedre listan som inte har samtliga argument införda, och några är från den övre argumentlistan och har hoppats över för att raderna haft nåt fel i syntax som att de inte haft tillräckligt många argument i syntaxen (exempelvis häcksparv och vitvingad lärka). ~ Dodde 15 februari 2010 kl. 14.17 (CET)
- Okej, skönt att se att allt är klart! Tack så mycket! "85" 16 februari 2010 kl. 17.33 (CET)
- Har fixat dina resterande fem också. Nu är det motsvarande uppslag för "de andra nivåerna" som också väntar på att skapas då ;) ~ Dodde 17 februari 2010 kl. 01.04 (CET)
- Okej, skönt att se att allt är klart! Tack så mycket! "85" 16 februari 2010 kl. 17.33 (CET)
- Ser att listan på Användare:ÅttioFem/Fåglar fortfarande innehåller en del rödlänkar. De flesta tillhör den nedre listan som inte har samtliga argument införda, och några är från den övre argumentlistan och har hoppats över för att raderna haft nåt fel i syntax som att de inte haft tillräckligt många argument i syntaxen (exempelvis häcksparv och vitvingad lärka). ~ Dodde 15 februari 2010 kl. 14.17 (CET)
- Nu är alla dina fågeluppslag skapade utifrån Användare:Dodde/Nya uppslag/Fåglar1. ~ Dodde 15 februari 2010 kl. 12.36 (CET)
- Ja, det kommer gå att skapa även kategorier med skript-/bothjälp. //Skal 1 februari 2010 kl. 20.49 (CET)
- Kommer även allt arbete med att skapa kategorier att göras med botens hjälp och när börjar boten med det i såna fall? "85" 30 januari 2010 kl. 22.35 (CET)
- Nu när du säger det så blir det självklart. Bra jobbat. //JoolzWiki 30 januari 2010 kl. 18.27 (CET)
- Jo, det var tänkt att i art-kategorier ska endast artnamn finnas, medan kategorierna fåglar och reptiler ska innehålla alla ord som kan syfta på någon sorts individ, såsom and, dykand, orm eller pytonorm, oavsett om det är en särskild art som avses. "85" 30 januari 2010 kl. 18.15 (CET)
- Hej! En liten undran; varför både t.ex. Kategori:Reptiler & Kategori:Reptilarter samt Kategori:Fåglar & Kategori:Fågelarter. --JoolzWiki 30 januari 2010 kl. 17.13 (CET)
- Jag har ändrat i Wiktionary:Kategorier så att det nu ser ut som jag har tänkt (under kategorin Zoologi). Tror du att det blir bra så? "85" 30 januari 2010 kl. 16.10 (CET)
Hej ÅttioFem. Ordet moor har 2 genus: f och n. Jag har indelet siden i 2 rubriker som är vanlig på li.wikt. Är det vanlig på sv.wikt ochså eller det måste vera olik? --Ooswesthoesbes 1 februari 2010 kl. 16.20 (CET)
- Vi brukar göra så är om liknande fall uppstår. Vi har aldrig fler rubriker för samma ordklass under ett och samma språk. "85" 1 februari 2010 kl. 17.00 (CET)
- Ok, jag förstår det. Tack så mycket! :) --Ooswesthoesbes 1 februari 2010 kl. 17.13 (CET)
vröch betyder båda definitioner (av frukt). --Ooswesthoesbes 2 februari 2010 kl. 17.46 (CET)
- Okej, tack! :D "85" 2 februari 2010 kl. 21.13 (CET)
- Jag ser du har ännu lagt till en röd flagga. Kan jag hjälpa dig med något? --Ooswesthoesbes 3 februari 2010 kl. 19.58 (CET)
- Jag vill endast veta om det finns ett bra ord som kan ersätta "köttig". "85" 3 februari 2010 kl. 20.39 (CET)
- Där kan jag dig inte med hjälpe, tror jag :) --Ooswesthoesbes 4 februari 2010 kl. 17.43 (CET)
- Jag vill endast veta om det finns ett bra ord som kan ersätta "köttig". "85" 3 februari 2010 kl. 20.39 (CET)
- Jag ser du har ännu lagt till en röd flagga. Kan jag hjälpa dig med något? --Ooswesthoesbes 3 februari 2010 kl. 19.58 (CET)
Ornitologi
Klart som korvspad att det ska vara ”läran om” men jag följde bara mallen på kryptozoologi, vad är skillnaden? Lundgren8 10 april 2010 kl. 12.10 (CEST)
- Jag vet bara att "läran om" är det vi använder mest här, "studiet av" är nog inte heller fel då det också förekommer. Jag tycker dock att bestämda formen studien låter bättre är "studiet", men jag kanske blandar ihop betydelser av ordet studie. "85" 10 april 2010 kl. 12.18 (CEST)
- Okej, läran om låter hur som helst bäst. :) Lundgren8 10 april 2010 kl. 12.39 (CEST)
Hej ÅttioFem! :) Jag skulle gärna vilja veta hur jag kan lägga til etymologin på sidan «Stókhólm». Det här ord kommer från svenska ordet «Stockholm». Kan du kanske lägga til detta? Många tack på förhand :) --Ooswesthoesbes 17 juli 2010 kl. 21.25 (CEST)
- Jag har fixat det. – Smiddle 17 juli 2010 kl. 22.40 (CEST)
- Tack så mycket! :) Jag veter nu systemet för etymologin på sv.wikt, så jag kan lägga til den nästa mig själv :) --Ooswesthoesbes 17 juli 2010 kl. 23.08 (CEST)
- Kanske skulle någon ochså kategorin Limburgiska/Städer kunna skapa? --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 08.47 (CEST)
- Varsågod! Jag fixade den andra sidan också. – Smiddle 18 juli 2010 kl. 09.20 (CEST)
- Tack så mycket! :) --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 10.22 (CEST)
- Varsågod! – Smiddle 18 juli 2010 kl. 10.41 (CEST)
- Tack Smiddle. :) "85" 18 juli 2010 kl. 20.18 (CEST)
- Ingen orsak! – Smiddle 18 juli 2010 kl. 20.39 (CEST)
- Tack Smiddle. :) "85" 18 juli 2010 kl. 20.18 (CEST)
- Varsågod! – Smiddle 18 juli 2010 kl. 10.41 (CEST)
- Tack så mycket! :) --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 10.22 (CEST)
- Varsågod! Jag fixade den andra sidan också. – Smiddle 18 juli 2010 kl. 09.20 (CEST)
- Kanske skulle någon ochså kategorin Limburgiska/Städer kunna skapa? --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 08.47 (CEST)
- Tack så mycket! :) Jag veter nu systemet för etymologin på sv.wikt, så jag kan lägga til den nästa mig själv :) --Ooswesthoesbes 17 juli 2010 kl. 23.08 (CEST)
Jag är ledsen at jag er störa igen :( Men jag skulle gärna vilja veta var betoningen av limburgiska är. Säger man i Sverige límburgiska eller limbúrgiska? --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 20.52 (CEST)
- Jag har aldrig hört ordet, men jag är väldigt säker på det senare. Det första skulle bara låta konstigt. – Smiddle 18 juli 2010 kl. 21.00 (CEST)
- Tack :) Nej, man känner Sverige i Limburg, men inte Limburg i Sverige ;) Jag anade att det skulle vara limbúrgiska eftersom engelska säger ochså Limbúrgish :) Vi själv säger /ˈlɪmbœɐ̯xʃ/ med betoningen på första stavelse :) --Ooswesthoesbes 18 juli 2010 kl. 21.12 (CEST)
Jag såg att du hade flyttat en av definitionerna av gå på (nämligen "kosta") till att använda betoning på verbet. Jag blev förvånad över detta och skulle då vilja ha en bekräftelse på att den varianten också finns, då jag aldrig har hört det uttalas på det viset. Speciellt som du upprepade flytten av "kosta" här. \Mike 5 september 2010 kl. 10.10 (CEST)
- Jag har själv hört verbet i den betydelsen betonas så, eller åtminstone tyckt att det har låtit så. Jag kan inte säga att jag är säker på det. Det är möjligt att jag har fel där. Ni verkar vara flera som inte håller med så jag får nog acceptera att definitionen flyttas, även om jag tycker att det låter konstigt att betona ordet i den betydelsen på det sättet. "85" 5 september 2010 kl. 20.36 (CEST)
- Jag skulle nog också gå på 85:s linje här och säga att i betydelsen kosta ligger betoningen på gå. (Det kommer att gå på 1000 kr jämfört med Jag kommer att gå på mitt pass klockan 10). Fiskjuice 5 september 2010 kl. 23.33 (CEST)
- I sådana fall lägger vi betoning olika där: jag betonar det som att det kommer att gå på 1000 kr, på samma sätt som i "gå på ett pass". \Mike 6 september 2010 kl. 22.37 (CEST)
- Samma som Mike här, aldrig hört betoning på gå. Tycker det låter riktigt konstigt. ~ Dodde 11 september 2010 kl. 02.46 (CEST)
- Fiskjuice och ÅttioFem, pratar ni nån dialekt? :) ~ Dodde 11 september 2010 kl. 02.49 (CEST)
- Jag vet inte. Jag tror att jag pratar som de flesta i Stockholmstrakten. Uttal kan nog ofta variera inom samma dialekt. Jag tycker att betoningen ska ligga på gå. "85" 14 september 2010 kl. 06.49 (CEST)
- Konstigt. Jag är också från Stockholm (dock utflyttad). ~ Dodde 14 september 2010 kl. 07.13 (CEST)
- Jag vet inte. Jag tror att jag pratar som de flesta i Stockholmstrakten. Uttal kan nog ofta variera inom samma dialekt. Jag tycker att betoningen ska ligga på gå. "85" 14 september 2010 kl. 06.49 (CEST)
- Fiskjuice och ÅttioFem, pratar ni nån dialekt? :) ~ Dodde 11 september 2010 kl. 02.49 (CEST)
- Samma som Mike här, aldrig hört betoning på gå. Tycker det låter riktigt konstigt. ~ Dodde 11 september 2010 kl. 02.46 (CEST)
- I sådana fall lägger vi betoning olika där: jag betonar det som att det kommer att gå på 1000 kr, på samma sätt som i "gå på ett pass". \Mike 6 september 2010 kl. 22.37 (CEST)
- Jag skulle nog också gå på 85:s linje här och säga att i betydelsen kosta ligger betoningen på gå. (Det kommer att gå på 1000 kr jämfört med Jag kommer att gå på mitt pass klockan 10). Fiskjuice 5 september 2010 kl. 23.33 (CEST)
Enligt Diskussion:блокфле́йта bör vi göra något åt блокфле́йта, блокфлейта och я́струб-тетерев'я́тник. Liknande frågor har tidigare diskuterats för latin och ryska. För latin tror jag att vi använder makron i fetstilsraden, men inte uppslagsnamnet. För ryska kan jag bara anta att vi gör/borde göra på liknande sätt. Eventuellt att Kategori:Ukrainska/Alla uppslag innehåller fler uppslag som isåfall behöver ändrad fetstilsrad. Jag skriver här eftersom du skapade блокфле́йта i hopp om att du har nån koll :) ~ Dodde 27 december 2010 kl. 17.58 (CET)
- Samma gäller för ryska, inga accenter bör finnas med i uppslagsnamnen. Markup 27 december 2010 kl. 19.02 (CET)
- Ursäkta att jag inte har svarat tidigare! Det stämmer antagligen att accenterna i dessa fall endast skall stå på fetstilsraden. Jag kan inte mycket ukrainska så jag vet inte säkert vad accenterna innebär, men det verkar vara något liknande som för ryska och latin. Alexdubrs verkar dock i sin kommentar på Diskussion:блокфле́йта vara säker på att den inte ska finnas med i uppslagnamnet, så vi bör nog ta bort det uppslaget. "85" 4 januari 2011 kl. 12.31 (CET)