Användardiskussion:Frodlekis/Arkiv

Den här sidan rymmer Frodlekis arkiverade diskussioner. För nyare diskussioner, klicka här.

Tänk på att du aldrig behöver skapa artiklar för böjningsformer av substantiv, verb etc, för det gör robotar åt oss. Om du skapar artikeln "hund", så skapar botten automatiskt artiklarna "hunds", "hunden", "hundens", "hundar", "hundars", "hundarna", "hundarnas". I allmänhet är det till och med mycket bättre om robotarna gör jobbet, ty då blir alla artiklar formaterade på samma sätt. Andreas Rejbrand 12 januari 2008 kl. 20.43 (CET)Svara

Det är några smådetaljer om utformning av artiklar :

• t.ex. {{subst}} och grammatikmallar placeras direkt under språkrubriken, och man ska bara ange den ena - anges grammatikmall ska {{subst}} alltså inte anges
• definitionen börjar i regel med liten bokstav
• i listor brukar vi inte ha nåt mellanslag efter "*", och vid översättning skriver vi ut språknamnet istället för att ange språkkodsmallar (men detta kan iofs korrigeras med bot)

Bra jobb med artikeln, dock! //Skal 23 februari 2008 kl. 14.32 (CET)Svara

En grej till: det ska (generellt sett) inte vara punkt i definitionen. //Skal 7 mars 2008 kl. 00.52 (CET)Svara

Angående: 起. 起 är ett kanji som inte kan stå ensamt som ett ord, därför blir det lite konstigt med ordklass rubriker på den sidan. Verbdefinitionerna:

1. stiga, resa sig, gå upp
2. börja

bör nog flyttas till artiklarna 起きる (vakna) och 起こる (inträffa, hända) medan allt annat blir kvar. (Ungefär som artikeln 書く(skriva)). Angående uttalet på ordet så känns det som att man bör dela av det på något sätt, jag har gjort det på flera olika sätt i artiklarna (med punk, bindestreck och parentes). Saken är den att endast tecknet 起 uttalas inte おきる(okiru) utan "起きる" uttalas おきる (okiru) och då brukar man ange en avgränsare, ungefär såhär: お-きる (o-kiru).

Mycket fin artikel. Du är den första här som jag sett skapat ett japanskt uppslag. :) -Moberg 24 mars 2008 kl. 23.39 (CET)Svara

Hi Svenji,

Do the months in Swedish have a gender (common or neuter)? If yes, are all months neuter or common? Please let me know so I can add them on the Dutch Wiktionary. Thanks in advance! Tvdm

The gender is almost never "visible"; however, if there is a gender, it is common ("en kall januari" would work). --Andreas Rejbrand 9 maj 2008 kl. 16.37 (CEST)Svara

...as you can infer from januari - "utrum" means "common" (I believe). --Andreas Rejbrand 9 maj 2008 kl. 16.39 (CEST)Svara

Thank you very much for your explaination! Tvdm

Hej, en fråga: är inte 今日は snarare god dag än hej? –dMoberg 13 september 2008 kl. 15.50 (CEST)Svara

Min vän Yoshihiro (som är japan) lärde mig att konnichi wa är den fras i alla fall han använder med sina vänner. Det kan hända att man använder den i formella sammanhang också, men visst kan man säga "hej" på ett svenskt möte också? -Svenji 13 september 2008 kl. 19.57 (CEST)Svara

Ja jo, men det känns ändå inte lika universiellt som hej. Hej kan du använda där som helst (på dygnet) konnichiwa funkar bara på dagtid, eller är jag ute och cyklar? –dMoberg 13 september 2008 kl. 20.40 (CEST)Svara

Jag ska fråga med mina japanska källor... Svenji 13 september 2008 kl. 20.47

Okej, konnichiwa är tidsbestämt. annars säger man konbanwa eller ohayō. vanligt som hälsningsfras i allmänhet var dock genki? som du kanske vet betyder ungefär what's up?. Jag vet inte längre vad som passar bäst att skriva på hej-uppslaget och jag tog bort konnichiwa så länge, men jag tycker att hej är ett allt för viktigt ord för att stå utan någon översättning. Svenji 13 september 2008 kl. 21.34

Ja det är lite dåligt om det ska stå utan översättning. Man kanske kan ta med ohayougozaimasu, konnichiwa och konbanwa som delöversättningar (som en.wikt). Genki blir väl som hur mås det på svenska. Jag tycker att japanska oi borde fungera också, men osäker där. ^^ –dMoberg 14 september 2008 kl. 00.15 (CEST)Svara

Hi Svenji,

In Dutch there is only -t. In fact I don't think we ever have -tt. Jcwf 19 oktober 2008 kl. 02.30 (CEST)Svara

Thank you Jcwf!

Hej Svenji! Det finns två saker jag skulle vilja påpeka angående "DEFAULTSORT": 1. Du behöver inte lägga till defaultsort, eftersom det i framtiden kommer att laggas till av en bot. 2. Bokstäverna ö och ä skall inte skrivas som versaler. Däremot skall å skrivas som versaler för att inte sorteras efter ä och ö. Alltså {{köln}} och {{internetanvändare}} och inte {{kÖln}} och {{internetanvÄndare}}. "85" 29 oktober 2008 kl. 19.05 (CET)Svara

Jovisst, om du har möjlighet att konstruera en uppsättning norska mallar så vore det toppen. Själv är jag inte tillräckligt kunnig i norska för att ge mig på det, men naturligtvis ska det även skapas norska mallar, av vem som än känner till hur de ska byggas upp :) Dodde och Skalman är väl de som har bäst koll på hur de nuvarande mallarna fungerar rent tekniskt... \Mike 24 november 2008 kl. 17.41 (CET)Svara

1. Hej! Och heja! Oj vad du redigerar, det är rätta takterna.
2. Är tabellen på din användarsida ett mer eller mindre subtilt sätt att peka på att älvdalskan tycks ha bara en artikel mer än den har kategorisidor? Jag tyckte det var lite roligt i alla fall.
3. Jag hoppas verkligen inte att du inte tog illa upp angående Diskussion:samlag, och att du inte tycker att jag är för fånig ifall du inte håller med mig i sakfrågan. Det var lite lustigt att upptäcka att du läser genusvetenskap efter att ha skrivit vad jag skrev där. Inte för att det automatiskt "fritar" dig, men jag tycker nog ändå att det ställer sake i ett annat ljus. Ever wonder 31 maj 2009 kl. 18.37 (CEST)Svara

Åh, tack Ever Wonder!

...och nej, jag tog inte illa upp Jag är absolut positiv till kritik, så länge vi respekterar varandra. Tvärtom gläder det mig att vi har diskussioner på wiktionary, det är något jag anser krävs om vi skall upprätthålla någon form av kvalitet här. Angående tabellen så ville jag mest lyfta älvdalskan som språk och tog med främst som en kärleksförklaring till detta hotade språk.

Ha det gött! Svenji«tjôta» 2 juni 2009 kl. 18.42 (CEST)Svara

Skönt att höra. Vid tillfälle ska jag försöka få till ett svar på ditt inlägg på Bybrunnen. Jag tror att det är en diskussion som kan vara bra för Wiktionary och att något slags dokument angående dessa saker absolut vore bra att ha, men att frågorna som de står just nu är väldigt öppna och att vi har en del att göra innan vi kan få till en fokuserad diskussion om till exempel vad som skulle kunna stå i dokumentet. Jag tycker i alla fall att vi bör beskriva språket som det används, även när det används på ett sätt som inte stämmer med vad vissa av oss skulle önska, och i de flesta fall vara försiktiga med att fördöma, men samtidigt tänka på vad vi egentligen säger och vara medvetna om t.ex. att vi, som du påpekar, har en väldigt påtaglig (rent numerär) mansdominans vilket kan leda till att vi missar viktiga saker som helt faller inom ramarna för ett deskriptivt förhållningssätt - ja, som oftast lär innebära en bättre, även i betydelsen mer korrekt, språkbeskrivning om vi får med. (Ja, jag är också kille vilket jag också tror framgår av min användarsida - förnamnet Martin torde förekomma där.) Väldigt konkret tycker jag till exempel apropå ett par aktuella fall att vår artikel för knulla kanske ska säga något om penetration i den primära definitionen men också bör göra klart att detta inte är ett nödvändigt kriterium för alla språkbrukare (och förresten bör redogöra för både transitivt och intransitivt, reciprokt, bruk av ordet), medan däremot samlag så vitt jag kan förstå snarast först bör definieras utan hänvisning till penetration fast det eventuellt kan nämnas mer parentetiskt att vissa uppfattar ordet som automatiskt innebärande penetration. (Om du tycker att detta känns relevant för diskussionen på Bybrunnen kan du kopiera det dit; möjligen dröjer det innan jag tar mig tid att formulera det bättre.) Ever wonder 2 juni 2009 kl. 19.35 (CEST)Svara

Är detta korrekt isländsk bestämd plural ackusativ av hundur, eller är det något du också skulle ha ändrat om du sett det? Själv kan jag ingen isländska, så... Ever wonder 31 maj 2009 kl. 21.53 (CEST)Svara

Japp, det stämmer :) Svenji«tjôta» 1 juni 2009 kl. 01.01 (CEST)Svara

Jag har nominerat dig till att bli administratör. Jag hoppas att du vill acceptera! (Se Administratörer). Svara på Begäran om administratörskap om du accepterar nomineringen eller ej. ~ Dodde 3 juni 2009 kl. 20.40 (CEST)Svara

Jag har nu gjort dig till administratör på svenskspråkiga Wiktionary! --Andreas Rejbrand 26 juli 2009 kl. 00.52 (CEST)Svara

Tack! 81.230.166.134 27 juli 2009 kl. 01.28 (CEST)Svara

Hej Svenji, jag försöker att tala svenska igen :) Jag tycker att du får din information (böjningar) från nl.wikt eller li.wikt. På nl.wikt och li.wikt ordningen är nominativ - genitiv - lokativ - dativ - ackusativ, så inte på sv.wikt var ordningen är nominativ - ackusativ - dativ - genitiv - lokativ :) Please take this in mind the next time, but for the rest your page was beautiful :) --Ooswesthoesbes 24 augusti 2009 kl. 19.42 (CEST)Svara

Tack för informationen, Ooswesthoesbes! Jag skall lägga detta på minnet. Svenji ♥ 10 september 2009 kl. 14.22 (CEST)Svara

OK :) Det var så lite! :) --Ooswesthoesbes 10 september 2009 kl. 17.50 (CEST)Svara

Detta är en artikel av allra högsta klass. Däremot undrar jag om du inte menar "slemhinnor" i stället för "slemhålor". Eftersom jag (för närvarande) saknar högre medicinsk utbildning kan det emellertid hända att jag har fel. --Andreas Rejbrand 10 september 2009 kl. 12.34 (CEST)Svara

Tack Andreas! När jag skrev artikeln tog jag definitionen från Wikipedia, och då slank slemhåla med. Jag reflekterade inte över ordet då, men nu när jag tittar på det så är det ju alldeles tokigt. Det finns varken med i ordböcker eller i google-sökningar mer än just från Wikipedia. Skall rätta till det nu. Tack för det vakande ögat! Svenji ♥ 10 september 2009 kl. 14.20 (CEST)Svara

Thank you for correcting my definition. I still make a mess of it, like again "particip perfekt" instead of "supinum" I guess. :( Anyway, thank you :) --Ooswesthoesbes 24 september 2009 kl. 17.27 (CEST)Svara

Hade du sett den? Ever wonder 8 oktober 2009 kl. 01.40 (CEST)Svara

Har en fråga till dig där :) ~ Dodde 23 januari 2010 kl. 23.53 (CET)Svara

Hej, eftersom du brukar skapa endel bokmålsuppslag undrar jag om du har några synpunkter på de substantivmallar som jag skapat. Är det något som du skulle kunna tänka dig använda eller duger det som det är? Anser du att namngivningen är ok, eller skulle du önska att de namngavs efter typen {{no-subst-en-er}} istället för {{no-subst-m-er}}?

Jag har tänkt att skapa några till, men tänkte kolla med den andre bokmålsintresserade användaren först. =) Diupwijk 9 februari 2010 kl. 15.32 (CET)Svara

Hej Diupwijk! Jag tycker det ser bra ut. Har inte någon mer kritik att ge egentligen. Jag tycker nog mer om m-er än en-er. Svensk-danska mallarna med t.ex. n-er tycker jag är förvirrande eftersom de kan tolkas som neutrum-mallar, medans m bara kan tolkas som maskulinum. Om jag får tummen ur skulle jag vilja prova på att göra liknande mallar för isländska, istället för den bökiga fyll-i-alla-böjningar-varianten. Svenji ♥ 13 februari 2010 kl. 00.44 (CET)Svara

Håller egentligen med Svenji om invändningen där vad gäller namngivningen av de svenska mallarna - de svenska mallarna är ett undantag i det avseendet. Så alla nya mallar tycker jag ska använda genus n/u/m/f. Vad gäller om namnet på de svenska mallarna borde ändras kanske vore nåt att ta upp på Bybrunnen vid tillfälle. ~ Dodde 13 februari 2010 kl. 02.09 (CET)Svara

...för välkomnandet, har varit här ett tag i alla fall men inte redigerat så mycket. Kanske är dags för det nu. :) Lundgren8 12 februari 2010 kl. 16.02 (CET)Svara

Hm, tänkte infoga en böjningsmall för isländska adjektiv häromdagen men insåg att det inte fanns. Din mall för räkneord var perfekt förutom att den saknar plural. Å andra sidan vet jag inte hur utförliga de ska vara. Jag menar, om man ska ha med alla verbformer blir det oerhört mycket med olika böjningsformer för preteritum och så vidare men du verkar ha lite erfarenhet i att skapa sådana här mallar. Vad tycker du, hur kan man gå till väga? Lundgren8 13 februari 2010 kl. 00.17 (CET)Svara

Jag hjälper gärna till med att skapa mallar om någon annan står för den grammatiska kunskapen i språket. Lägg gärna till mig på MSN för smidigare diskussion om detta. ~ Dodde 13 februari 2010 kl. 02.12 (CET)Svara

Jag kan inte tala isländska själv, men utifrån vad jag tänker så är ett räkneord aldrig i plural, då övergår det väl att bli ett substantiv? T.ex. räkneordet tre, substantivet en trea. Om någon vet något annat så kan jag lätt lägga till det i räkneordsmallen. Jag har inte lagt till den på något uppslag just för att jag är lite osäker på detta... Vad gäller adjektiv så blir det en lång böjningsmall, men jag ser inget problem i det. Man kan ju utforma den som t.ex. franska och spanska verb, där man kan veckla ut och dölja mallen på sidan om man vill se konjugationen. Jag har inte riktigt satt mig in i hur adjektiv böjs, men skulle gärna göra det för skapandet av en sådan mall. Svenji ♥ 13 februari 2010 kl. 13.21 (CET)Svara

Det låter bra, jag har baskunskaper i språket och kan böjningsmönstren och kan hjälpa till med det men kan ingenting om skapandet av mallar. Lundgren8 13 februari 2010 kl. 13.32 (CET)Svara

Ville bara visa min uppskattning och förtjusning över runprojektet! Bra jobbat, fortsätt så! Lundgren8 21 februari 2010 kl. 23.56 (CET)Svara

Tack Lundgren! Runor är ju så fascinerande, en önskar att en lärde sig tyda dem nån gång... Svenji ♥ 22 februari 2010 kl. 00.14 (CET)Svara

Ja precis, jag lärde mig runor en gång, fast glömde bort dem, funderar på att skaffa mig ett sådant där magnetset till kylskåpet med alla runor från den äldre fuþarken. ;) Lundgren8 22 februari 2010 kl. 00.20 (CET)Svara

Från Stilguiden:

Rubriken motsvarande namn på andra språk används istället för översättningsrubriken när artikeluppslaget är ett namn som har motsvarigheter på andra språk snarare än översättningar. Exempelvis är Mary på engelska ett motsvarande namn till Maria på svenska.

Exempel på uppslag som använder sig av motsvarande namn på andra språk-rubriken: Maria, Rikard, Göteborg

Borde då inte länder också ha den rubriken om städer har det? Lundgren8 9 maj 2010 kl. 00.18 (CEST)Svara

Jo visst, så borde det ju vara. Dock vet jag inte hur mycket jag tycker om rubrikens långa formulering, men du har ju så rätt i att den bör användas här :) Svenji ♥ 9 maj 2010 kl. 03.08 (CEST)Svara

Min uppfattning har alltid varit att poängen med den här rubriken är att ha den vid namn som normalt inte översätts, och att den snarare borde tas bort ur stadsnamnsuppslag än tas bort ur landsnamnsuppslag. Det var inte länge sedan jag såg den för första gången i en artikel om ett geografiskt namn och då uppfattade jag det som ett fel. Ever wonder 9 maj 2010 kl. 12.35 (CEST)Svara

Har du möjligtvis typsnittsstöd för tibetanska tecken? Tibetanska, lao och kambodjanska nämligen några av de språk som jag inte lyckats hitta stöd till och om du har manuellt skaffat det, skulle du vilja dela hur du gjorde? :P Jag kör WXP. Lundgren8 6 juni 2010 kl. 13.13 (CEST)Svara

Jag har laddat ner stöd för både lao och tibetanska, men khmer har jag ännu inte lyckats snoka rätt på än. Jag sitter på en MacBook, dock men ifall det fungerar med .ttf-filer så har jag åtminstone hittat mina lao-fonter. Jag kan skicka dem via e-post om du vill :) Svenji 6 juni 2010 kl. 13.53 (CEST)Svara

Vad gäller tibetanska vet jag inte vilken fil det är, men det finns en samling olika unicodefonter högst upp på tibetanska wikipedias startsida. Svenji 6 juni 2010 kl. 14.01 (CEST)Svara

Khmer finns att ladda ner via en exe-fil, så jag har inte lyckats få den till min Mac. Men om du vill ladda ner den här så får du gärna mejla över den till mig sen. [email protected] Svenji 6 juni 2010 kl. 14.07 (CEST)Svara

Tack för hjälpen, jag har haft lite problem med det kambodjanska förr, ska prova nu med tibetanska och se om det går. Jag hör av mig om det fungerar. :) Lundgren8 6 juni 2010 kl. 16.43 (CEST)Svara

Får man fråga var du bosatt dig någonstans? :) Lundgren8 16 augusti 2010 kl. 01.29 (CEST)Svara

Jadå :) Jag ljög lite när jag skrev nybliven, för flytten äger rum först om ett par veckor, men då far jag till London och planerar att plugga där i tre år framöver! Svenji 16 augusti 2010 kl. 01.32 (CEST)Svara

Åh, trevligt. Vad ska du plugga? Dans? Lundgren8 16 augusti 2010 kl. 13.09 (CEST)Svara

Precis! Skolan heter London Studio Centre och erbjuder en utbildning som man själv senare profilerar till antingen att bli balettdansör, musikalartist, moderndansare eller jazzdansare... Är så otroligt peppad! Kul att du undrar ^^ Svenji 17 augusti 2010 kl. 01.53 (CEST)Svara

Låter roligt, grattis får man väl säga. :) Lundgren8 17 augusti 2010 kl. 16.01 (CEST)Svara

Du placerade en raderas-mall på brövel, utan att ge nån motivering. Menade du {{verifiera}}? ~ Dodde 24 september 2010 kl. 10.17 (CEST)Svara

Jag tog nog i lite i överkant, ja :) Verifiering är mer lämpligt. Jag ändrar! ╰ Svenji 24 september 2010 kl. 22.28 (CEST)Svara

Det skulle vara bra om du ville delta i omröstningen om fetstilsrad/friställt avsnitt på Bybrunnen... ~ Dodde 15 april 2011 kl. 22.27 (CEST)Svara

No idea what you wrote @ my page but hello ;)

--Esp3ranza 31 maj 2011 kl. 15.15 (CEST)Svara

Roligt med alla nya ord på älvdalska, vad har du för källa? :) Har du sett länkarna på min användarsida? --Lundgren8 (d · b) 17 juni 2011 kl. 22.16 (CEST)Svara

Jag har googlat av och ann och det kommer från lite olika källor, men jag har endast använt mig av det älvdalska språkrådet Råðdjärums ortografi. Ska kolla vidare på länkarna nu :) ╰ Svenji 18 juni 2011 kl. 00.00 (CEST)Svara

Det är klurigt det där, jag har lite avstått från att infoga älvdalska på grund av de olika ortografierna, men schyst att du håller en i alla fall. :) --Lundgren8 (d · b) 18 juni 2011 kl. 00.32 (CEST)Svara

Måste bara säga att det är ett jättearbete du gör på älvdalskan, roligt att se. :) Jag för lite statistik över för mig intressanta språk på wiktionary här, älvdalska finns däribland, om det är intressant. --Lundgren8 (d · b) 19 juni 2011 kl. 00.13 (CEST)Svara

Angående : Är det inte så att nederländska har två genus, utrum och neutrum, precis som svenska? Man kan ju skriva ord på svenska som ”mf” också egentligen, men det är ju samma sak som ”u”. Se även här, här och här. --Lundgren8 (d · b) 27 juni 2011 kl. 13.32 (CEST)Svara

Vad jag hade förstått det som så existerade både maskulinum och femininum separat fortfarande, men det verkar ju som att detta endast gäller flamländska idag, som väl räknas som en dialekt av nederländska. Dialektalt har ju svenskan också vissa genus kvar, men vi skulle ju inte få för oss att demonstrera alla ord med ålderdomliga genus. Det verkar ju helt onödigt åtminstone att ange m/f, då det inte hjälper någon som vill skriva bygdemålsfärgat heller, snarare isf det traditionella genuset inom parentes efter "u". Tack :) ╰ Svenji 27 juni 2011 kl. 14.07 (CEST)Svara

Oj, det blev visst ganska rörigt. Vad jag menade var att "u" respektive "n" borde vara normen för nederländska uppslag, men att dialektal info utöver dock berikar artikeln eftersom m- och f-genus fortfarande (vad jag förstår) har viss livskraft där. ╰ Svenji 27 juni 2011 kl. 14.11 (CEST)Svara

Precis, det verkar också som att man i alla fall i skriven nederländska brukar pronomen efter genus, men vad jag menade var att om man skriver ”mf” kan man lika gärna skriva ”u”. Men jag håller med om att information om m/f berikar uppslagen, precis som att de kan göra det på svenska. Dock får man hålla i åtanke att genusen troligen kan variera efter område, på samma sätt som att ”skugga” kan vara både maskulint och feminint på västgötska, men bara feminint på andra ställen. --Lundgren8 (d · b) 27 juni 2011 kl. 14.32 (CEST)Svara

Har Sverige olika namn på nordkoreanska och sydkoreanska eller varför görs skillnaden under översättningar? --Lundgren8 (d · b) 22 juli 2011 kl. 03.36 (CEST)Svara

Jag har ingen aning, den översättningen fanns där redan före jag lade till övriga språk. Av det jag förstått om koreanska så är det preciis samma språk och skrivsätt, men såklart med två olika världsbilder och styrsätt, vilket skulle kunna påverka språkbruket, kan tänkas. Det är vad jag vet inte vår praxis att ha delade uppslag (då det antagligen heter detsamma på andra sidan gränsen). Jag byter till "koreanska". ╰ Svenji 23 juli 2011 kl. 01.19 (CEST)Svara

Okej, ursäkta missen att det inte var du som lade till det. Koreanska Wikipedia verkar dock inte skriva ut några alternativa former. --Lundgren8 (d · b) 23 juli 2011 kl. 02.01 (CEST)Svara

Har du en källa på att den bestämda formen också förekommer som namn på språket sanskrit på isländska? --Lundgren8 (d · b) 3 september 2011 kl. 14.53 (CEST)Svara

Jag fann sanskrítið på ett ställe på nätet, men nu när du frågade gjorde jag en extracheck och fann två träffar på sanskrítin på två. Jag tar bort genusinfon härfrån till dess islänningarna bestämt sig. ╰ Svenji 3 september 2011 kl. 15.32 (CEST)Svara

Dock borde kanske detta duga som källa? ╰ Svenji 3 september 2011 kl. 15.34 (CEST)Svara

Egentligen var det inte genusinfon i sig som jag ifrågasatte, utan snarare att ordet används i bestämd form när inga andra språk gör det. Men isländska wikipedia använder neutrum och det gör som sagt även din källa också. --Lundgren8 (d · b) 3 september 2011 kl. 16.58 (CEST)Svara

Men bestämd form i ental finns väl för de flesta språk i isländskan? ╰ Svenji 3 september 2011 kl. 19.43 (CEST)Svara

De har ju dock oftast femininum som genus och inte neutrum, vilket är lite märkligt. ╰ Svenji 3 september 2011 kl. 19.45 (CEST)Svara

Jo, men vi brukar inte lista formen med artikel under översättningsrubriken. Enligt mig skulle det tyda på att det var den form som användes, ungefär som satan eller liknande. --Lundgren8 (d · b) 3 september 2011 kl. 22.54 (CEST)Svara

Hej! Är du säker på att det inte finns ett släkte som heter alnar? --Nyström 25 oktober 2011 kl. 17.36 (CEST)Svara

Hej Nyström! Almar finns och alar finns, men aln är så vitt jag vet ett längdmått i storlek av underarmen (latin ulna). Om du söker i svenska akademiens ordbok på aln här, så finner du att aln inte är ett trädslag. Detsamma står att läsa på wikipedia. Det är jättekul att du vill hjälpa till här på wiktionary och fortsätt gärna med det, men ett tips är att alltid dubbelkolla den egna språkkänslan med en källa, t.ex. en ordbok eller uppslagsverk av nåt slag. Det försöker alltid jag göra. Och att hålla artiklarnas innehåll i en neutral synvinkel.

En sista sak vad gäller uppslagen är att kategorierna försöker vi ofta precisera om det går, t.ex. är träd en underkategori till växter, och således bör uppslag om träd ha detta som kategori snarare än växter, då träd inordnas därunder. Keep up the good work! ╰ Svenji 26 oktober 2011 kl. 01.04 (CEST)Svara

Jo, du har säkert rätt! Jag måste ha blandat ihop det med Alnus. Det var bra att du upptäckte mitt misstag! Vad gäller underkategorier under Växter tror jag inte jag sett t ex Örter, skulle man inte kunna lägga in en sådan? --Nyström 26 oktober 2011 kl. 11.23 (CEST)Svara

Den finns redan här: Kategori:Svenska/Örter. Dock är det tänkt med ört i dess "vetenskapliga" betydelse, vi hade en diskussion om det för några år sedan minns jag, men jag har inte använt kategorin särskilt mycket. Den är dock absolut tänkt att användas! :) ╰ Svenji 27 oktober 2011 kl. 08.24 (CEST)Svara

Jo, jag skulle helst vilja kategorisera allt som kan/bör kategoriseras, men jag har svårt att orientera mig i djungeln av alla mallar, kategorier, taggar. På sidan Kategori:Svenska hittar jag t ex varken Växter eller Örter, och på Kategori:Svenska/Örter hittar jag ingen mall, inte ens en länk. Men det är väl bara att rycka upp sig, traggla vidare och försöka ta en sak i taget. --Nyström 27 oktober 2011 kl. 12.59 (CEST)Svara

Nä, det är sant att de syns där. Men det är rätt så smart, för de är ju organiserade som underkategorier till varandra, så att på olika kategorisidor kan man specificera sig mer / mindre. Men om du vill se över sammelsuriet av kategorier och deras undervegetation på wiktionary så finns de här: Kategori:Index. Ett tips på hur jag gör för att hitta rätt mall/kategori är att dubbelkolla i sökrutan uppe till höger. skriver du in Kategori:Svenska/ och fortsätter med diverse olika ord så dyker de upp i rutan (utan att du behöver gå till uppslaget). Sen finns mycket mycket mycket som kan va bra att veta att läsa också på Wiktionary:Stilguide och Wiktionary:Mallar. Ge inte upp hördu. ╰ Svenji 27 oktober 2011 kl. 14.34 (CEST)Svara

Hej! Varför duger inte den här definitionen: "trädslaget (underarten) Betula pubescens ssp. pubescens"? --Nyström 26 oktober 2011 kl. 16.44 (CEST)Svara

Hej igen Nyström! Visst duger definitionen, det var inget fel med den. Men jag modifierade definitionen så att den var mer lik övriga definitioner av växter och djur. Dess utom så är detta så vitt jag vet den "allmäna" av björkar (svensk synvinkel men även taxonomiskt) så vad jag förstått brukar man inte ange den som underart av sig själv, utan snarare andra varianter som underarter av denna norm, "vanlig" björk. Dess utom så skulle det framgå att ordet kan syfta på både arten i sig, dels på ett exemplar av denna art. Jag vet att alla uppslag ej definierats så än, men det är ju en ordbok under uppbyggnad. Vi brukar inte använda bestämd form för definitioner, utan grundform (därav trädslag och inte trädslaget). ╰ Svenji 27 oktober 2011 kl. 08.15 (CEST)Svara

Vad gäller "vanliga/allmänna björkar" så är, så vitt jag vet, vårtbjörken den klart vanligaste i Sveriges södra halva, medan glasbjörken har sin vanligaste förekomst norröver och i fuktigare marker. Vad gäller Betula pubescens så finns det enl Den nya nordiska floran (2010) två underarter: ssp. pubescens (glasbjörk) och ssp. czerepanovii (fjällbjörk) och en varietet: var. appressa (krypbjörk). Så skall vi kalla Betula pubescens ssp. pubescens för en art eller en underart? --Nyström 27 oktober 2011 kl. 17.03 (CEST)Svara

Jag vet faktiskt inte, vi på wiktionary ska ju inte syfta till att tycka om sådana här saker personligen utan sträva efter att vara korrekta och neutrala som möjligt men ändå så tydliga och begripliga som möjligt. Det här är nog en principfråga som skulle kunna tas upp på Bybrunnen för alla medlemmar. ╰ Svenji 29 oktober 2011 kl. 11.54 (CEST)Svara

Det här svaret fick jag från Svenska artprojektet, SLU:

"Det där med huruvida ett svenskt namn syftar till arten eller möjligen en underart är ett utbrett problem just inom kärlväxter. Många gånger finns det bara en underart i Sverige, och då har det inte spelat någon roll. Men så upptäcks en ny underart för landet eller så tittar man på frågan internationellt, och då blir det genast mer komplicerat. I det här fallet syftar enbart ”glasbjörk” till arten, medan ssp. pubescens är underarten ”vanlig glasbjörk".”

Så särskilt mycket klokare känner jag mig inte. --Nyström 31 oktober 2011 kl. 15.18 (CET)Svara

Jag läser det som att om "glasbjörk" syftar till arten och underarten är "vanlig glasbjörk", så bör var term ha separat artbeskrivning. ╰ Svenji 1 november 2011 kl. 15.24 (CET)Svara

Har nu lagt till de varietet och udnerarter vi nämnt här. Ser det korrekt ut enligt dig också? ╰ Svenji 1 november 2011 kl. 15.46 (CET)Svara

Vad är det som inte är bra med definitionen "skog som sköts med syfte att ta tillvara en stor del av träden efter avverkning; skog som omfattas av skogsbruk"? --Nyström 26 oktober 2011 kl. 16.51 (CEST)Svara

Jag upplever produktionsskog som att ordet syftar på att den "produceras (odlas) för avverkning" som huvudbetydelse, inte att den avverkas efter att ha producerats. Har jag fel? ╰ Svenji 27 oktober 2011 kl. 08.21 (CEST)Svara

Roligt att du tog med den isländska översättningen nu när jag faktiskt har lagt till de flesta isländska läror här på Wiktionary, hehe. --Lundgren8 (d · b) 31 oktober 2011 kl. 20.13 (CET)Svara

Ja, jag råkade komma förbi just uppslaget för hvalafræði och blev mer konfunderad än klok av översättningen "cetologi". Hvalafræði förstod jag redan vad det betydde, men cetologi kändes som att det kunde behöva en förklaring för en vanlig dödlig svensk. ╰ Svenji 1 november 2011 kl. 15.22 (CET)Svara

Hehe, det är ofta tjusningen med isländska. --Lundgren8 (d · b) 1 november 2011 kl. 15.28 (CET)Svara

Jag tittade bara och tänkte, kan det vara sant med dubbelt inte på din första sida?
Tänck, här inte inte bestånd i verlden och alt är i loppet, Såsom een eld, een ström, et glas, et grääs och een blomma
Tänk, här är inte bestånd i världen, och allt är i loppet; Såsom en eld, en ström, ett glas, ett gräs och en blomma brinner och rinner och skin och grönskas och blomstras om afton, men finns släckt, stilld, bräckt och torkat och vissnat om morgon.
Allt flöder väl, och mot det goda hoppas vi :)- mlg - --Susann Schweden 18 november 2011 kl. 21.55 (CET)Svara

Du verkar ha haft rätt i att jag råkat dubblera inte av misstag. Tack för rättelsen! ╰ Svenji 2 december 2011 kl. 02.45 (CET)Svara

Hej! Har du en källa till att aderton är normalt på finlandssvenska? Jag tvivlar inte, men skulle ändå vilja se en källa. :) --Lundgren8 (d · b) 3 januari 2012 kl. 01.53 (CET)Svara

Hejhej nattugla! Lugnt, jag infogar denna som källa. ╰ Svenji 3 januari 2012 kl. 02.02 (CET) Svara

Tack Uggla kan du vara själv! :) --Lundgren8 (d · b) 3 januari 2012 kl. 02.16 (CET)Svara

Anledning till att jag inte genomförde den här ändringen var att ordet ljung verkar inte ha funnits på svenska på 400 år i den bemärkelsen och togs inte upp i några ordböcker jag letade i. Finns dock i SAOB ser jag nu. :) --Lundgren8 (d · b) 6 februari 2012 kl. 23.49 (CET)Svara

Hej! Enligt en diskussionen på bybrunnen så skall kategorin "idiom" avvecklas efter hand och "idiomatiskt" används i stället. :) --Lundgren8 (d · b) 14 februari 2012 kl. 17.04 (CET)Svara

Åh, tack för infon. Har faktiskt till och med tagit del av diskussionen men glömt bort sen vad det koms fram till. Jag brukar sällan lägga till idiomatiska uttryck. ╰ Svenji 14 februari 2012 kl. 17.11 (CET)Svara

Sett på Svenska dialektmysterier nyligen? ;) --Lundgren8 (d · b) 2 april 2012 kl. 18.54 (CEST)Svara

haha am I that obvious? ;) 82.132.248.119 2 april 2012 kl. 22.52 (CEST)Svara

Vi har sagt att taggar inte ska användas böjningsuppslag. Uttal har diskuterats har jag för mig, men jag minns inte riktigt vad vi kom fram till. Rader som börjar med #: är tidigare H4-rubriker och de har vi bestämt inte ska finnas på böjningsuppslag. Detta med uttal och homofoner känns inte riktigt tillfredsställande att vi inte har någon bra lösning för det. Har du några funderingar? Ta gärna upp diskussionen på Bybrunnen om du vill ha bredare uppslutning kring en diskussion. Jag gjorde dina tillägg i tryckt och tryggt ogjorda så länge... ~ Dodde (diskussion) 3 april 2012 kl. 09.11 (CEST)Svara

Jag har småbörjat lite på bybrunnen. – Smiddle 3 april 2012 kl. 11.47 (CEST)Svara

Okej, makes full sense. ╰ Svenji 4 april 2012 kl. 14.10 (CEST)Svara

Du som verkar ha pejl på transkriberingsmallarna, skulle du kunna skapa en för gotiska? Har för mig att det inte gick som jag hade tänkt senast jag lade till en gotisk översättning. :) --Lundgren8 (d · b) 9 april 2012 kl. 19.22 (CEST)Svara

Tack! --Lundgren8 (d · b) 10 april 2012 kl. 01.00 (CEST)Svara

Ingen orsak! ╰ Svenji 1 juni 2012 kl. 22.49 (CEST)Svara

Angående de bondska räkneorden, inser du att det finns enorm dialektal variation på dessa? Uppslag för dessa kan lätt tolkas som att det finns en variant endast, kan man specificera vilket mål det åsyftar genom att ange plats med text= tro? --Lundgren8 (d · b) 15 april 2012 kl. 07.55 (CEST)Svara

Jag tänkte på det också, och bondska är ju i stil med älvdalska egentligen fast utan samma uppståndelse kring sitt mål. Det jag lade till var på överkalixmål så jag lägger till det i texten nu. ╰ Svenji 15 april 2012 kl. 15.17 (CEST)Svara

Bondska brukar däremot inte räknas som ”ett mål”, vilket älvdalskan ofta gör (fast med dialekter) och talas över en sådan stor yta i övre Norrland, varför det är viktigt att visa vilken bondska det handlar om. Sedan huruvida de är språk eller dialekter är ett annat spörsmål. :p Gissade att det var Överkalix men tänkte ändå kolla först. --Lundgren8 (d · b) 15 april 2012 kl. 15.43 (CEST)Svara

Har snöat in på älvdalska på sistone och har kommit en bit. I förrgår fick jag även en grammatika och en ordbok i present, så kan nu nörda på allvar. Eftersom du, förutom jag, är den som är mest involverad i älvdalska på Wiktionary tänkte jag presentera några tankar. Eftersom älvdalskan mycket sällan använder genitiv, mindre än färöiska och isländska, och eftersom genitivböjningar i princip aldrig tas upp i ordböcker och läroböcker i tabeller och liknande, och eftersom det skulle kunna göra att vi kan infoga många fler böjningsuppslag på älvdalska; tror du att det skulle vara värt att stryka genitiven ur {{dlc-subst}}? En annan grej jag funderade på är om vi ska ”bestämma” att vi använder oss av Råðdjärums ortografi på Wiktionary? Det vill säga så som vi gjort på i princip alla uppslag redan. Grammatikan och ordboken använder nämligen andra ortografier båda två (alltså tre totalt), men jag tycker bäst om Råðdjärums. Skillnaden är väl främst att de andra två använder t.ex. ʂ som i ”tytʂer” (tycker) medan Råðdjärum skriver ”tyttjer”. --Lundgren8 (d · b) 31 maj 2012 kl. 00.38 (CEST)Svara

Du anar inte hur avundssjuk jag just blev, Lundgren! Ja alltså, jag har ju alltid intresserat mig för min lokala dialekt men älvdalskan har ju till idag bevarat det som försvunnit på så många andra håll under 1900-talet med den gamla grammatiken osv, så dess särart är ju väldigt intressant att dokumentera och bevara :) Jag har utgått från de avhandlingar och skrifter jag lyckats komma över på nätet men har försökt att använda mig av Råðjärums ortografi rakt igenom (med nåt undantag som kan ha slunkit med av misstag) så det tycker jag låter som en klok idé. Det är ju deras "officiella" organs framarbetade standardiserade stavning så jag hoppas att den kommer brukas av måltalarna. Jag ställer mig bakom genitivens radering för älvdalska om du säger att det är så, jag själv har utgått från Garbacz och Rosenqvist, Sapir m.fl. och trodde mig ha sett genitivformer där men minns inte nu. Jag vet att norskan har väldigt begränsad användning av genitiv och använder sig hellre av garp-genitiv. Dock finns formerna ändå. Vad skulle du säga om en strykning av dem? ╰ Svenji 31 maj 2012 kl. 01.49 (CEST)Svara

Det finns några exempel som du säger där genitiven står med i tabellerna, warg och kulla t.ex., men genitiven tas inte upp i tabellerna på 500 sidor i grammatikan till exempel, och precis som i norskan föredrar man någon typ av "garpgenitiv" med en dativkonstruktion i stället (som man ofta gör i tyskt talspråk för övrigt) och genitiv brukas väldigt sällan. Om det brukas är det bara någon form av enklitisk ändelse med -es eller liknande. T.ex. "Uluv byddjer i mainum faðeres lägeniet." = Olof bor i min fars lägenhet. Men ofta föredras typ "Uluv add taið pennskrineð kullun." = Olof hade tagit flickans pennskrin. Jag ser absolut att det skulle kunna vara relevant att ha med genitiven, men vi skulle nog kunna skapa fler uppslag med tabell om vi inte hade med den, eftersom vi slipper gissa hur den ska vara, något jag inte tycker är en bra idé. Möjligen kan jag lära mig hur den fungerar och sen ha med den. Det står såhär i grammatikan

"I Älvdalsk grammatik utelämnas genitiven i alla tabeller. Ordningen blir därigenom 1 nominativ, 2 dativ, 3 ackusativ. Det behövs inte en särskild rad för den regelbundna genitiven, eftersom man lätt kan tillämpa följande regel: Genitiv av substantiv bildas med tillägg av -es till dativformen i både best. och i obest. f., t.ex. "kallemes" (mannes), ienum kalles (en mans. Om dativ formen slutar på -e, t.ex. ienum kalle, utgår man ifrån den apokoperade formen och får ienum kalles, genom att lägga -es till den. I uttrycket ienum suäteres lägger man direkt es på formen suäter. Ägandeattributet står då i regel före huvudordet och blir mera frmahävt. När ordet inte skall framhävas särskilt står attributet i dativ och placeras efter huvudordet."

Detta läste jag nu, så det verkar ju inte jättekrångligt i alla fall. Vad säger du, ska vi göra som grammatikan och utesluta den eller välja att ha med den som vi har gjort med t.ex. svenskan och norskan trots att den bara är enklitisk där med? --Lundgren8 (d · b) 31 maj 2012 kl. 08.29 (CEST)Svara

Samtidigt verkar inte detta stämma på kulla riktigt, och man verkar inte använda det i plural obestämd form, det råder fortfarande lite oklarheter här, tycker jag. --Lundgren8 (d · b) 31 maj 2012 kl. 08.33 (CEST)Svara

Ja, jag har samma erfarenhet. I det skrivna material jag funnit har jag inte hittat genitivformer för obestämt plural någonstans. Med den fakta vi har till hands känns det som ett uteslutande av genitivet i mallarna känns enklast, det går väl alltid att lägga till senare om så skulle komma på debatt (något jag betvivlar vi behöver oroa oss för... men man vet aldrig. Skulle ju vara en ära att bli kontaktad av Råðdjärum! ╰ Svenji 31 maj 2012 kl. 20.18 (CEST)Svara

Då säger vi så. Vilken kasusordning tycker du är bäst? Traditionellt i svenska har man ju använt NGDA som på tyska och latin, medan engelskan och isländskan använder NADG som man också ser mycket av på svenska nu. Grammatikan använder NDA, just nu använder vi NAD. --Lundgren8 (d · b) 31 maj 2012 kl. 21.26 (CEST)Svara

Jag kan inte själv bestämma mig för vad som är bäst riktigt och som riskerar minst missförstånd. --Lundgren8 (d · b) 1 juni 2012 kl. 00.46 (CEST)Svara

Finns det någon som helst anledning till de olika ordningsföljderna kan man undra. Spontant tycker jag om NAD för det ligger bättre i mun att säga ackusativ och dativ än dativ och ackusativ. Det skulle bli mer enhetligt med de övriga nordiska språken. Samtidigt har grammatikan för älvdalska en annan ordning säger du, och det kanske är den som kommer att brukas framöver. Jag känner inte riktigt att jag har en stark åsikt i frågan, du kan göra som du tycker blir bäst och enklast för dig, men ska jag ge en röst ändå blir det för en mer enhetlig ordning, med NAD. ╰ Svenji 1 juni 2012 kl. 02.09 (CEST)Svara

Då kör vi på det, tycker jag. :) --Lundgren8 (d · b) 1 juni 2012 kl. 10.46 (CEST)Svara

Jag vet inte om du är Facebookaktiv, men om du är det kan jag rekommendera den här gruppen om du vill se mycket älvdalska. --Lundgren8 (d · b) 24 juni 2012 kl. 01.25 (CEST)Svara

Takk! Det det spännande ut ╰ Svenji 24 juni 2012 kl. 01.33 (CEST) Svara

Välkommen. ;) --Lundgren8 (d · b) 24 juni 2012 kl. 01.35 (CEST)Svara

Men då, nu var det visst väntetid på att bli tillagd... Nåväl. En annan dag/natt! ╰ Svenji 24 juni 2012 kl. 01.36 (CEST)Svara

Ha, jag accepterade dig just nämligen. --Lundgren8 (d · b) 24 juni 2012 kl. 01.37 (CEST)Svara

Tack (undrar i all stillhet: är det illa om man blir lite kändiskåt av att se Yair Sapir på Facebook?)! ╰ Svenji 24 juni 2012 kl. 01.43 (CEST)Svara

Haha, du finner också Lars Steensland och Björn Rehnström i den där gruppen. Jag är Facebookvän med Sapir, men jag vet inte, lite kanske? ;) --Lundgren8 (d · b) 24 juni 2012 kl. 02.04 (CEST)Svara

Jag skulle för övrigt behöva din sakkunnighet i den här diskussionen som uppstod härom dagen på engelska wiktionary om älvdalskans självständighet... ╰ Svenji 24 juni 2012 kl. 02.28 (CEST)Svara

Handlar inte diskussionen mer om ISO-koder? Älvdalskan har ju ingen officiell iso 639-3-kod och den vi använder oss av är ju som Angr säger Linguist-koden för ”Dalmål”, d.v.s. egentligen inte bara älvdalska. Lingvistiskt sett är älvdalskan 100% ett språk, det råder det ingen tvivel om, men problemet i sådana här sammanhang är väl att det saknas kod. Vilken sakkunnighet behövde du mer specifikt? --Lundgren8 (d · b) 24 juni 2012 kl. 02.58 (CEST)Svara

Ser WT:Stilguide/Uttal/Älvdalska bra ut? Har du något att anmärka på eller något som skulle kunna läggas till / tas bort? --Lundgren8 (d · b) 29 juni 2012 kl. 16.07 (CEST)Svara

Jag tycker du har gjort ett strålande arbete! Du har mer kunskap om språket än jag men jag ser inga fel på det som står nu. ╰ Svenji 30 juni 2012 kl. 02.07 (CEST)Svara

Trevligt, bara att hojta till om du tycker att något borde ändras. :) --Lundgren8 (d · b) 30 juni 2012 kl. 02.19 (CEST)Svara

Hej! Finns det inte nån mall för s-plural här, det är väl tillåtet i undantagsfall i svenska numera sen några år tillbaka. Det används väl t.ex. om onenightstands. Dessutom kan man väl använda utrumform också på det ordet?//--Við Væni (diskussion) 29 juni 2012 kl. 18.01 (CEST)Svara

Det finns ingen speciell mall för svenska ord med engelskt plural-s, då man brukar rekommendera att inte använda dessa former, men du har rätt att det nog finns några undantag då s-formen får anses vara etablerad. Tekniskt sett kan vilken av substantivmallarna som helst användas, t ex {{sv-subst-t-0|grundform=onenightstand|3=onenightstands|4=onenightstandsen|7=onenightstandsen|8=onenightstandsens}}.

Observera dock att jag är ytterst tveksam till att det är en god idé för just detta ordet. Det är en anglicism som i vissa former förhållandevis problemfritt kan användas istället för andra liknande svenska ord som engångsligg eller olika former av omskrivningar. One-night stand kan syfta på såväl händelsen som sådan som på personen som är föremål för händelsen, och användning av böjningsformer kan skilja dem emellan. Exempelvis i den senare betydelsen låter bestämd pluralform "one-night standsen brukade smyga iväg innan han vaknade" onekligen krystat, medan "one-night standsen" den tidigare betydelsen låter närmare otänkbart.

Eftersom plural-s-formerna är omtvistade är det rimligt att kommentera då plural-s-former benämns på uppslagen. Antingen att någon betrodd källa accepterar formen som etablerad, eller att formen förmodligen inte är accepterad men ändå används varvid exempelvis statistik kan ligga som grund för påståenden. Google kan vara en källa för att påvisa förekomst, medan Språkbankens konkordanser ofta kan erbjuda bättre och säkrare statistik. Google ger några förekomster för utrum, men det är förhållandevis ovanligt jämfört med neutrum, så jag skulle inte anse att även utrum kan användas. ~ Dodde (diskussion) 9 juli 2012 kl. 05.31 (CEST)Svara

Eftersom det inte finns något ord som är ”nid”, vad ska man tolka förleden som i ord som nidbild och nidfilm? Jag funderade på att skapa ett uppslag med ”nid-” under rubriken ”förled”. Ska man även lägga in ord som ”niding” och ”nidsk” där i så fall? Förleden är av fornsvenska ”nidh” och är besläktat med isländska ”níð” (hån) och lågtyska ”nit” (avund) (som i svenska nit). --Lundgren8 (d · b) 21 september 2012 kl. 14.33 (CEST)Svara

Man kan ju lägga ”niding” och ”nidsk” som besläktade ord (d.v.s. avledningar) till ”nid-”. Hur låter det? --Lundgren8 (d · b) 21 september 2012 kl. 14.35 (CEST)Svara

Jag hade som tanke att skapa uppslaget "nid" som eget ord. Det är ju föråldrat, men ändå ett eget ord även om det idag väl nästan enbart finns kvar i sammansättningar. Lite som "lönndörr, lönnmördare", men även ensamstående i fraser som "i lönn". ╰ Svenji 21 september 2012 kl. 14.38 (CEST)Svara

Ah, ja jag ser nu att det står i SAOL till och med, ja då vore det ju inga problem att skapa det som självständigt. Anledningen till att ”lönn” är en förled också är väl att betydelsen blir lite annorlunda, både ”hemlig” men även ”dold”. Ett annat exempel vi har som självständigt är sala som jag tog upp till diskussion när jag skapade det om det skulle vara förled eller självständigt uppslag. --Lundgren8 (d · b) 21 september 2012 kl. 14.53 (CEST)Svara

Hej! Håller på och gå igenom grammatikmallarna för att se om det finns några som kan slutföras så att de kan läggas till på listan över godkända grammatikmallar för skapande av böjningsuppslag. Tänkte höra med dig om du varit med och utvecklat några av de mallar som fortfarande har frågor besvarade med N, och skulle vilja hjälpa till och få dem slutförda? Jag tänker närmast på de norska substantivmallarna som inte är långt från klara, men kanske behöver kompletteras lite på instruktionssidorna, {{no-subst-n-er}} som tydligen inte fungerar som det är tänkt, och över huvud taget "färdigstämpla" de som faktiskt inte har några problem. ~ Dodde (diskussion) 2 oktober 2012 kl. 20.35 (CEST)Svara

Mina norska grammatikmallar har utgått från norska språkrådets ordböcker på nätet, de har listat alla godkända böjningsmönster för bokmål respektive nynorska. Problemet med att godkänna de mallar jag skapat är dock, att de i år har infört åtstramningar, åtminstone vad gäller nynorskans böjningar så att där finns färre sidoformer (om jag förstått saken rätt). Jag måste kontrollera nuvarande mallar på wiktionary först med de nya reglerna, och kanske ändra på dem.

Sen finns där även den oavslutade diskussionen om genitiv på norska, då ordböcker inte uppger genitivformer utan snarare låtsas om att ordformerna inte finns och förespråkar "garpgenitiv", även om detta inte riktigt slått igenom i norskan helt och hållet. Det kan dröja ett tag innan jag är färdig med genomgången med andra ord, men jag börjar beta mig igenom nu. ╰ Svenji 2 oktober 2012 kl. 20.52 (CEST)Svara

Hur skulle vi ställa oss till tidigare accepterade former, t.ex.? De kanske skulle behöva märkas med en användnings-rubrik eller något. Och jag är kritisk till genitivformernas inkluderande i mallarna egentligen, eftersom de inte stärks från ordböckerna... ╰ Svenji 2 oktober 2012 kl. 20.55 (CEST)Svara

Låter toppen! Behövs en lista över sidor som använder mallarna med den syntax som används för bättre överblickbarhet när mallkoderna gås igenom? Isåfall kan jag fixa det. Angående genitivformerna: Om genitivformerna de facto används och har använts med stöd från ordböckerna, borde de kunna tas med med formerna givna inom parentes, och/eller med någon form av kommentarlänk invid den aktuella kolumn/radrubriken till förklaring i not-rutan, eller? ~ Dodde (diskussion) 2 oktober 2012 kl. 21.08 (CEST)Svara

S-genitiv existerar, men motarbetas. Jag har läst igenom Språkrådets artikel om s-genitiv och förstått att formerna i vanligt bruk avrådes för nynorska. Vidare har den nya rättsskrivningreformen som trädde i kraft 1 augusti i år för nynorska eliminerat alla sidoformer för att bli mer tydlig. Det kanske är bäst att se vad norska wiktionary har för strategi för detta innan jag fattar ett beslut om våra mallar. ╰ Svenji 2 oktober 2012 kl. 21.19 (CEST)Svara

Kör till! Håll mig uppdaterad :) ~ Dodde (diskussion) 2 oktober 2012 kl. 21.29 (CEST)Svara

Genitiv som kasus försvann ju för 700 år sedan och finns egentligen bara bevarat i isländskan. Svenskan (och engelskan) fick ju i stället detta foge-s, men det är vanligt att man i andra språk uttrycker genitiv på annat sätt, många norska dialekter (som ju nynorska är baserat på) säger ofta t.ex. ”Kalle sin hus” eller ”huset til Kalle” och färingarna säger ”húsið hjá mær” (hos mig). Älvdalska har också liknande omskrivningar (med dativ t.ex.). Detta är troligen anledningen till att det inte rekommenderas i nynorska, då foge-s kanske snarare är bokmål och skriftspråkligt och anses vara danskt inflytande, medan de mer genuina dialekterna har dessa omskrivningar (färöiskan och älvdalskan är ju också väldigt genuina och har samma sak). Jämför med att latinets genitiv utvecklades till de romanska språkens ”de”-konstruktioner (de la crème) och genitiven i de flesta tyska dialekter uttrycks också med något slags dativkonstruktion i stället, som i älvdalskan. Detta är mestadels min egen teori men det kan vara intressant att ha i åtanke. --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2012 kl. 22.01 (CEST)Svara

Jag har efterfrågat verifiering till den första delen av definitionen på ditt skapade uppslag stare daggers. Vill du ge det en titt? :) ~ Dodde (diskussion) 25 december 2012 kl. 08.08 (CET)Svara

Jag har rättat till artikeln nu. Det är lite snurrigt med min svenska nu för tiden efter mina år utomlands och ännu dagligen timmar av engelskspråkiga konversationer. Tack för att du är uppmärksam! ╰ Svenji 26 december 2012 kl. 19.23 (CET)Svara

Toppen :) ~ Dodde (diskussion) 27 december 2012 kl. 08.20 (CET)Svara

The bot flag was granted last month. Thanks. --Makecat (diskussion) 5 april 2013 kl. 07.59 (CEST)Svara

Hej! Vill du ta en titt på detta? Diskussion:medus ~ Dodde (diskussion) 25 maj 2013 kl. 02.04 (CEST)Svara

En fråga angående det, ska medūs ha ett eget uppslag? Eller ska makron utelämnas som i ryskan latinet? ~ Dodde (diskussion) 28 maj 2013 kl. 08.34 (CEST)Svara

De litauiska och lettiska alfabeten (samt maori) har denna bokstaven som en separat bokstav, på litauiska den 29:e bokstaven, mellan ų och v. Så svaret är: ja ╰ Svenji 28 maj 2013 kl. 16.56 (CEST)Svara

Ah, bra :) ~ Dodde (diskussion) 28 maj 2013 kl. 18.37 (CEST)Svara

Blir det 1000 uppslagsord månntro? :) --Vesihiisi (diskussion) 5 juli 2013 kl. 09.35 (CEST)Svara

Häj ą̊ dig. Ruolit sją̊ so mikkel nyuord ą̊ dalskun jär ą̊ Wiktionary. Ig wet it um ig minnes rett, men ig truor saggdum at brukum Råðdjärumes uortografi mes skapum nyuord ą̊ Wiktionary. Um du tyttjer eddum ulað bruka ien oðer uortografi for du sai åv. Eð ir liuotbra du skaper so mikkel uord, men uordę åvå t.eks. ⟨ş⟩ sos i dşärå og stşynke og i Råðdjärumes uortografi skrievas dier sos ⟨dj⟩ og ⟨tj⟩ sos i djärå, og ⟨ǫ⟩ skrievas sos ⟨ą̊⟩. Bara so avum ”konsekvens”. Tjär tokk fer! {{=) --Lundgren8 (d · b) 5 juli 2013 kl. 09.35 (CEST)Svara

Så retsamt att de inte använt sig av Råðdjärums ortografi, jag har försökt att använda mig av den hela tiden när jag lagt in älvdalska, och nu kom jag över en ordlista publicerad av Lars Steenland som var från 2013, och då antog jag att man använt sig av gängse stavning, men märker ju nu som du pekar ut att det inte var så. Jag har bearbetat uppslagen efter de rättningar du nämnde här, tror du att dessa två tumregler är de enda skillnaderna? Så man kan använda ordlistan ändå för att lägga in fler ord fast ge dem Råðdjärums ortografi? ╰ Svenji 6 juli 2013 kl. 12.26 (CEST)Svara

Japp, tyvärr är det så att Steensland, Åkerström och Råðdjärum använder sig av tre olika ortografier, men det är inte så stor skillnad emellan dem, så det gäller främst användningen av ⟨ş⟩ men det finns några andra skillnader. Jag gjorde den här tabellen åt en Wikipediaartikel om älvdalska som jag inte avslutat.

Det är för övrigt jätteroligt att du lägger till fler älvdalska ord. Jag vet att det uppskattas av älvdalska forskare också att älvdalska blir mer tillgängligt på nätet så vi gör en stor gärning. --Lundgren8 (d · b) 6 juli 2013 kl. 16.49 (CEST)Svara

Jo, just det. En sak till. Älvdalskan har mycket apokopering, d.v.s. utelämnande av finala vokaler. Det finns permanent apokopering och tillfällig apokopering. Permanent är när det är rent felaktigt att sätta ut en slutvokal, detta sker t.ex. i sammansättningar, så att kulla blir gęslkull och inte *gęslkulla. Sen finns även tillfällig apokopering, och det gäller de allra flesta verb. Om du därför frågar en älvdaling om ordet för ”kunna” så är det möjligt att du får svaret bell snarare än bella. Hittills på Wiktionary har vi dock ändå tagit med den fulla formen, så vi har uppslaget akudira även om det är vanligare att bara säga akudir. Vissa liknande ord har dock permanent apokopering, som studir (studera) på grund av uttalsskillnader (har inte riktigt hajat allt det där själv). Min poäng är i alla fall att för konsekvens borde wårsteð snarare ligga under wårsteða. --Lundgren8 (d · b) 6 juli 2013 kl. 17.01 (CEST)Svara

Jag är tveksam till om vitskruda platsar i Wiktionary. Det har bara använts i en artikel en enda gång. Räcker det? Är det här något vi bör diskutera? //Skal 16 oktober 2013 kl. 19.53 (CEST)Svara

du har rätt, Skalman . Det var mest skapat i glädjeyran av att hittat ett för mig okänt ord och jag kollade inte upp frekvensen. Märkte nu att det kan ha varit ett nyords födelse. Tar bort det men med hopp om att det tar sig in :) /svenji från min iPhone

Du skapar viktiga uppslag med för det mesta bra definitioner. Fint jobbat! //Skal 6 februari 2014 kl. 21.44 (CET)Svara

Om du lägger till en språkkodsmall (såsom {{otk}}) måste du också lägga in den på Wiktionary:Stilguide/Språknamn. //Skal 18 februari 2014 kl. 14.48 (CET)Svara

Ja just det, jag glömde det. Tack Skal! ╰ Svenji 18 februari 2014 kl. 23.56 (CET)Svara

Hej! Angående superstjärna: Du vet väl att astronomi är vetenskapen om de himlakroppar som finns i rymden, medan astrologi är en sorts vidskepelse, som inte har något som helst med astronomi att göra? --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 februari 2014 kl. 21.39 (CET)Svara

Hej Andreas! Haha, jag vet inte vad som flög i mig där. Jag menade astronomi såklart. Tack för ditt observanta öga! ╰ Svenji 19 februari 2014 kl. 23.23 (CET)Svara

Jag har ganska nyligen skapat en mall {{ö-se}} som kan användas för att hänvisa översättningar till ett annat uppslag. Se min ändring på "ålderdomshem". //Skal 2 mars 2014 kl. 17.49 (CET)Svara

Du bör se över plural genitiv av postwoman. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 22.05 (CEST)Svara

Tack Andreas! Jag trodde att mallen själv lade till 's om jag inte angav annat. ╰ Svenji 19 oktober 2014 kl. 22.14 (CEST)Svara

Uppslaget ukedag som du skapade den 28 december blev det 175 000:e huvuduppslaget. Grattis! "85" 4 januari 2015 kl. 17.24 (CET)Svara

" Hej igen! (I hope you speak Swedish. If not, just tell me.) Jag undrar angående bindestreck i träduppslagen. Tyskspråkiga wiktionary har angivit trädens namn utan bindestreck... men inte Wikipedia. Vilket är det korrekta skrivsättet? ╰ Svenji 7 januari 2015 kl. 01.12 (CET) " (citerat från min diskussionsidan)

Båda. Wikipedia artikeln om Hänge-Birke t. ex. säga att Hängebirke är den allmän stavningen och Hänge-Birke är den vetenskaplig stavningen. --2A02:908:DB25:EB00:11B7:E37B:468C:3634 7 januari 2015 kl. 01.30 (CET)Svara

Hej, kan du fixa översättningen av twittra till franska ? Surkål (diskussion) 11 mars 2015 kl. 10.27 (CET)Svara

Absolut. :) ╰ Svenji 11 mars 2015 kl. 12.50 (CET)Svara

Jag ser inte ordet twitter (t.ex , och ). Surkål (diskussion) 14 mars 2015 kl. 00.09 (CET)Svara

Är det här nåt slags aprilskämt...? ╰ Svenji 14 mars 2015 kl. 00.53 (CET)Svara

Det finns ju ett problem med detta ord ... Surkål (diskussion) 14 mars 2015 kl. 07.04 (CET)Svara

Det måste nog vara din webbläsare som spökar isf, för jag har inga problem att se uppslaget. ╰ Svenji 14 mars 2015 kl. 13.05 (CET)Svara

Hej, bra att fler engagerar sig i veckans ord men sent omsider har redan varit under 2014. Tror inte det är någon poäng med att ha det igen så tätt inpå. Kan du eventuellt ändra till ett annat förslag? Fiskjuice (diskussion) 17 mars 2015 kl. 12.53 (CET)Svara

Dear Svenji ,

we are initiating a long needed action - we would like to translate names of all Wikimedia languages to all Wikimedia languages in the next two months. We have noticed that you are very active on Wiktionary and that is the reason why we are taking liberty to contact you.

We hope that you would be interesting to help us in our endeavor - To make this action easier we have already prepared the list of all Wikimedia languages, and for each language we have already prepared the page with existing and missing translations. So when you go to the page for your language you would have two tasks - to check whether existing translations are OK and to fill in the missing one. The more detailed instruction are on the language page.

What are the benefits of this work?

• We believe it is about time to have all Wikimedia languages translated to all Wikimedia languages :)
• Translated languages will be parsed into Wiktionary and the resulting number of Wiktionary entries will be significant for each language. That could significantly increase the number of entries for less developed Wiktionaries, and improve the quality of entries in general.
• Wikidata - this would be great contribution to Wikidata.
• All other projects could benefit from this list (Wiki Travel :)), as we believe that certain amount of terms has to be properly translated to all languages.

We are gathered around the project Wiktionary Meets Matica Srpska and we hope that you would be interesting in working with us! If you have any questions you can ask them on the Names of Wikimedia languages discussion page or via personal emails.

Important notice: The data are licensed under CC0, as they should be incorporated into Wikidata at the end of the process.

If you don’t want to receive future announcement about the project, please leave a note on discussion page.

Thank you and looking forward to hear from you!

Interglider.org team

• Senka Latinović
• Godzzzilica
• Millosh

Senka Latinović (diskussion) 23 april 2015 kl. 15.30 (CEST)Svara

Glöm inte genitivändelsen! , , . --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 november 2015 kl. 12.30 (CET)Svara

😱 Inte okej!! Tack Andreas. 83.185.242.35 13 november 2015 kl. 13.33 (CET)Svara

Använd {{tagg}} för info före definitionen. Se min ändring. //Skal 18 november 2015 kl. 00.27 (CET)Svara

Hej! I din artikel 👯 hävdar du att detta tecken, U+1F46F, har beskrivningen KVINNA MED KANINÖRON. Det måste vara fel, eftersom Unicode-standarden är skriven på engelska. Med "beskrivning" menar vi tecknets officiella namn i Unicode-standarden.

Tittar du i det officiella dokumentet så ser du att tecknet har beskrivningen "WOMAN WITH BUNNY EARS". I och för sig skulle vi kunna översätta namnen och hoppas att vi blir "normerande" i Sverige, men det är nog lite långsökt än så länge. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 juni 2016 kl. 23.13 (CEST)Svara

Hej @Andreas Rejbrand! Jag har tagit texten från den beskrivning Apple ger på svenska. Där står inte längre den engelska beskrivningen, utan just så som jag har återgivit den i alla uppslag, och därför anser jag att den var att likställa med officiell svensk beteckning av tecknen, istället för att blanda in onödig engelska (tecknens "officiella" namn är ju U+1F46F, osv.). ╰ Svenji 21 augusti 2016 kl. 19.18 (CEST)Svara

Okej. Jag vet inte om man kan liktställa det så, eftersom Unicode-konsortiet utvecklar Unicode-standarden, medan Apple egentligen bara använder den. Vad skulle hända om Microsoft skulle hitta på egna svenska översättningar, och dessa skiljer sig från Apples?

I vilket fall som helst undrar jag vad läsare av Wiktionary är mest intresserade av. Personligen vill jag nog ha den "officiella engelska beskrivningen", och jag skulle nog inte ha så mycket användning av en svensk översättning. Kom ihåg att vår "definition" av tecknen (som alltid är skriven på svenska) bör räcka för att förstå vad tecknet representerar. Informationen i {{tecken}} är mest till för tekniskt intresserade läsare (som t.ex. programmerare eller folk intresserade av digital typografi). Kommentera gärna. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 augusti 2016 kl. 19.28 (CEST)Svara

Hej! Angående din ändring : jag kan i och för sig inte mycket om samhällsvetenskap, men finns det inte andra sorters inkomst än lön? --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 september 2016 kl. 19.16 (CEST)Svara

Hej! Det här var en spännande ändring! Det finns sådana (bland andra jag) som ganska strängt hävdar att före är en preposition (stanna före stoppskylten) och innan en konjunktion (stanna innan du kommer fram till korsningen), men den breda uppfattningen är ju att innan också kan vara en preposition. Däremot är väl "alla" överens om att före bara är en preposition (och aldrig en konjunktion)? :) --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 september 2016 kl. 23.22 (CEST)Svara

Hej! Jag kan spontant inte säga att jag förstår din föreslagna synonym , och artikeln klump, som den ser ut nu, ger inget stöd åt det. --Andreas Rejbrand (diskussion) 6 november 2016 kl. 21.29 (CET)Svara

Varför är det raderingsgrundande att bara jag redigerat? Språkrådet nämnde det som en synonym till nyordet ac-förkylning, därav omdirigeringen. Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 05.33 (CET)Svara

Hej! Jag tar mig friheten att svara i Svenjis ställe. Redigeringskommentaren "endast NN hade redigerat" är default-kommentaren, och är i det här fallet inte en motivering till beslutet att radera. Anledningen till att Svenji raderade din artikel är att vi har som policy att aldrig använda omdirigeringar för synonymer. Om ac-snuva är ett ord, så skall uppslaget vara ett "riktigt" uppslag, där definitionen är "ac-förkylning" (utan citattecken) och det framgår (med mallen {{synonymer}}) att ordet är en synonym. --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.32 (CET)Svara

Instämmer med min käre kollega Andreas. ╰ Svenji 25 januari 2017 kl. 15.10 (CET)Svara

Osäker på vad som hände, men du skapade ett duplicerat avsnitt. //Skal 30 januari 2018 kl. 23.08 (CET)Svara

Tack @Skalman! Det gick visst lite snett när jag fick samtal mitt i allt. ╰ Svenji 31 januari 2018 kl. 01.09 (CET)Svara

Man kan använda {{källa-saob}} för att på ett enhetligare sätt använda SAOB som källa. Den ger en aning mindre information än det du la dit, men jag tror att det är okej ändå. //Skal 31 januari 2018 kl. 19.33 (CET)Svara

Och skulle du kunna dokumentera den nya {{källa-so}} på Wiktionary:Mallar/källmallar? //Skal 1 februari 2018 kl. 08.23 (CET)Svara

Det är på gång, men kom inte till skott härom kvällen. 😅 ╰ Svenji 1 februari 2018 kl. 23.14 (CET)Svara

På sv-wikt delar vi inte upp definitioner utifrån etymologi, och synonymer och antonymer ska alltid anges per definition.

I övrigt: vi behöver många fler engelska uppslag, så det är bra att du lägger till nya ord med ganska komplett information! //Skal 28 februari 2018 kl. 22.01 (CET)Svara

Hej! Jag fick syn på ordet 'istå' i 'stå i'-artikeln, men kan inte hitta det i någon ordbok. Var har du hittat ordet? --Nyström (diskussion) 27 oktober 2018 kl. 15.04 (CEST)Svara

Hej @Nyström ! Jag tror att jag skapade det här uppslag från en lista någonstans ifrån, men inser att det högst troligtvis måste vara ett fel från listan och att ordet istår är från när folk skrivit att deras tår varit kalla som is. Tack för uppmärksammandet! ╰ Svenji 27 oktober 2018 kl. 22.37 (CEST)Svara

Exempelmeningar översatta från andra språk till svenska, ska också ha fetstilt ord som motsvarar det fetstilta i originalexemplet. Skalman (diskussion) 7 januari 2019 kl. 00.00 (CET)Svara

FYI: Jag såg ett fall där du hade blandat ihop parametrarna: . Skalman (diskussion) 10 januari 2019 kl. 12.24 (CET)Svara

Ang. Användardiskussion:161.52.14.206 m fl: mallar {{klotter}} och {{välkommen}} ska alltid substitueras. Taylor 49 (diskussion) 31 mars 2019 kl. 23.07 (CEST)Svara

@Taylor 49 Vad är subtituleras? ╰ Svenji 1 april 2019 kl. 00.12 (CEST)Svara

FYI: w:Wikipedia:Substitution Du skriver {{subst:klotter}} istället för bara {{klotter}}. Taylor 49 (diskussion) 1 april 2019 kl. 16.25 (CEST)Svara

Varken sloke eller navelsloke har artiklar i Wikipedia, så varför länkar du till Wikipedia? (Däremot finns w:slokar, som är gräs , inte alger). Orden finns inte i SAOL/SO/SAOB. Finns det någon källa på att sloke är neutrum? Hur ska jag kunna avgöra om detta är rent påhittade ord eller saker som verkligen finns? --LA2 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 18.45 (CET)Svara

Ja du @LA2, de kanske inte fått Wikipedia-artiklar än. Jag har kopierat en mall när jag skapade artiklarna och antog att de hade artiklar där redan. Det är sällan artnamn finns med i SAOL/SO/SAOB, utan källor för arter hämtas föredömligt från SKUD eller DYNTAXA, i detta fallet kommer de från den senare. Jag måste säga att jag inte uppskattar din ton i "hur ska jag kunna avgöra om det är rent påhittade ord". Jag har varit aktiv användare på Wiktionary sedan 2007 och skapat bra över 50 000 uppslag, och inte har jag diktat ihop något utan att kolla källor först. Jag tar mig för bröstet då jag säger att Wiktionary har varit och ett hjärtebarn för mig, och det är ett gemensamt projekt. Därför är det en sorglig formulering att du undrar hur DU ska avgöra om jag hittar på ord. Man kan självklart införa nån gestapo-variant på nya uppslag där vi har källa till varje dammkorn som läggs in. Men så fungerar inte Wiktionary i nuläget. Dock försöker jag ändå att infoga källor i MÅNGA av mina artiklar. Att ett ord finns med i dessa är inte nån måttstock för om de existerar eller inte; detta kan en enkel googling upplysa om.

Vad gäller ordets genus så är det samma böjningsmönster som t.ex. slide och virke. Detta är hämtat av det faktum att släktet kallas sloken (pluralform av sloke) och då avläste jag det som att det inte kan röra sig om utrum. Hoppas vi kan föra en respektfull ton här, då jag respekterar ditt gedigna arbete och verkligen trodde att jag hade tillräcklig cred för att få skapa uppslag utan överförmynderi av den här sorten. Tack och god natt, ╰ Svenji 31 oktober 2019 kl. 19.03 (CET)Svara

Det är ju just eftersom jag känner dig som en trogen medarbetare, som jag blir förvånad över vad jag uppfattar som en plötslig kvalitetssänkning. Jag tror vi är fullkomligt överens om att Wikipedia-länkar bara ska finnas när det finns Wikipedia-artiklar, och alltså att det finns brister i de här artiklarna. SAOB/SAOL brukar innehålla åtminstone *ord* som sloke (eller ek, gran, tall), även om de inte innehåller namn på alla arter. Och när ord står i SAOB/SAOL brukar vi inte ange källa i Wiktionary. Men här skulle nog en källhänvisning vara bra. Jag är inte bekant med SKUD eller DYNTAXA. Innehåller de information om ordens böjning? --LA2 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 20.37 (CET)Svara

Hallå, Svenji! Läste din kommentar.

Har inte lärt mig redigeringen helt än (skrivit i visuellt läge hit tills); borde kanske prova sandlådan. Skall ändra inledelsebokstäver till gemener (tyckte versaler såg tydligare ut, men du har rätt).

Söker kategorisera mina redigeringar bättre. Har endast skrivit några få texter ännu, men se gärna urgermanska "ab", och skriv vad jag kan bättra. Vill gärna kategorisera omvandlingarna, men vet ej vilken kod som gäller för dem (härledning- stämmer ju inte). Hittade inte urgermanska "ab" under preposition heller adverb, trots de var kategoriserade dit. –föregående osignerade kommentar är från Blåöga (diskussion • bidrag) 5 november 2019 kl. 17.22‎

@Blåöga, vi har (vad jag vet) inte tidigare angett "omvandlingar" på svenska Wiktionary förr, så det finns varken struktur eller mallar för detta. Kan vara en bra idé att ta upp frågan i Bybrunnen, hur vi ska göra så att det blir snyggt och enhetligt. Jag brukar gå till engelska Wiktionary för att hitta den informationen, men jag ser inget hinder med att vi ska ha den på svenska också. ╰ Svenji 6 november 2019 kl. 13.07 (CET)Svara