Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1

Hello, you have come here looking for the meaning of the word Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1. In DICTIOUS you will not only get to know all the dictionary meanings for the word Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1, but we will also tell you about its etymology, its characteristics and you will know how to say Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1 in singular and plural. Everything you need to know about the word Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1 you have here. The definition of the word Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1 will help you to be more precise and correct when speaking or writing your texts. Knowing the definition ofWiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1, as well as those of other words, enriches your vocabulary and provides you with more and better linguistic resources.
See Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup for more information.

Westrobothnian

Etymology

Suffix version of laus (loose), from Old Norse lauss, from Proto-Germanic *lausaz.

Suffix

1 (neuter -laust)

  1. -less, free of something, lacking something

Derived terms

See also

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse -makari and Low German -maker. Compare with Danish -mager and German Macher.

Suffix

1 m

  1. used for someone who makes something.

Derived terms

Category Undetermined terms suffixed with 1 not found

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse -naðr.

Suffix

1 m

  1. suffix used to create nouns, particularly from verbs; but also from adjectives

Derived terms

Category Undetermined terms suffixed with 1 not found

Westrobothnian

Proper noun

1 m

  1. a male given name

References

  1. ^ Västerbotten 1954 : Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, page 63, 64

Westrobothnian

Etymology

From the older form Briniolff, from Old Norse Brynjulfr.

Pronunciation

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Pronunciation

Proper noun

1 (definite Bura, dative Buurn)

  1. (indefinite) a locality just south of Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden
  2. (definite) a river south of Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden

Derived terms

Westrobothnian

Alternative forms

Pronunciation

Proper noun

1

  1. (indefinite) a small coastal town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden

Westrobothnian

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Bygda.

Pronunciation

Proper noun

1

  1. a small coastal town in Westrobothnia in northern Sweden

Westrobothnian

Proper noun

1 f

  1. a female given name, equivalent to English Bridget

Westrobothnian

Proper noun

1 f

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

From Old Norse Eiríkr, from Proto-Norse *Aiwa-rikiaR (literally ever ruler,) or *Aina-rikiaR (literally one ruler.) Doublet of Ärik and Jerk.

Proper noun

n’ Erk m (vocative Erkä, genitive hans n’ Erk, combining Ers, dative ȯm Erk or no Ärk)

  1. a male given name

Usage notes

Patronymics

  • son of Erk: n’ Ers or n’ Ers sa

Westrobothnian

Noun

1 m

  1. Alternative spelling of frammlänning

Westrobothnian

Noun

1 m pl

  1. nominative/accusative definite plural of Framlänning

Westrobothnian

Etymology

grann (nice; beautiful) +‎ roos (rose; image; spot)

Proper noun

1 f

  1. A cow name.


Westrobothnian

Proper noun

1 n

  1. a small town near Nolmaning in Västerbotten County in northern Sweden

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse holmr, from Proto-Germanic *hulmaz.

Pronunciation

  • (Luleå) IPA(key): /ˈhʊɽme̞n/

Proper noun

1 m

  1. Name of an islet.

Westrobothnian

Proper noun

1 f (definite singular Höukmarka, dative Höukmarken)

  1. a small town near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes

The western part is called vest i bynom.

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Ívarr.

Pronunciation

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Proper noun

1 m

  1. Alternative spelling of Ifaar


Westrobothnian

Proper noun

1 m (vocative Janke)

  1. a male given name

Westrobothnian

Noun

1 f

  1. St James' mass, Feast of Saint James


Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Eiríkr.

Proper noun

1 m

  1. a male given name from Old Norse

Westrobothnian

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Etymology

Possibly from a Finnish name containing jyrä "brook with steep shores; deep valley, precipice", referring to the precipice at the lake Jörnsträsket.

Proper noun

1 m (definite singular Jörn, dative Jöråm)

  1. Jörn (a small town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden)
    • 1881, J. A. Fjellström, Berättelse om en resa från Skellefte till Arjeploug in Svenska landsmål och Svenskt folkliv, page 47:
      He var 'n teisdasafta, då i fωr frå ʃälett ωpett Djörsvajjen. (...) Om natta mωt ωnʃdan kriŋŋom klokka tjwå komme i dill Djörn.
      It was a Tuesday evening, as i left Skellefteå along the Jörn road. (...) Around two o'clock on Wednesday morning I came to Jörn.

Usage notes

In the same contexts where a personal name in nominative, accusative or dative will have an article (n or åm Erk), this city name will have a definite form (Djörn or Djöråm), while not having any in other inflections such as genitive forms (Ers- and Djörs-).

Alternative forms

References

  1. ^ Wahlberg, Mats, Svenskt ortnamnslexikon, 2003, page 158.

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Kætilbiǫrn.

Pronunciation

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Alternative forms

Proper noun

1

  1. a female given name, equivalent to English Catherine

Westrobothnian

Alternative forms

Pronunciation

Proper noun

1

  1. a town in northern Sweden

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Lifangr (sheltered fjord).

Pronunciation

Proper noun

1 m

  1. Lövånger (a small town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden)

Westrobothnian

Proper noun

1 f (dative Löisstn)

  1. a locality just north of Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden
    hann for oppi Löissta
    he went to Daglösten
    sösstra hannsj bo oppi Löisstn
    his sister lives in Daglösten

Westrobothnian

Pronunciation

Proper noun

Mâll f

  1. a female given name, equivalent to English Magdalene

Westrobothnian

Etymology

Medieval contraction of Latin Nicolaus, Nicholaus, from the Ancient Greek Νικόλαος (Nikólaos). Cognate with English Nicholas. Doublet of Nikkj.

Pronunciation

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Usage notes

Patronymics

  • son of Nings: Nings sa

Westrobothnian

Alternative forms

Proper noun

1 m

  1. a male given name, equivalent to English Peter

Westrobothnian

Pronunciation

Proper noun

1

  1. a town in northern Sweden

Westrobothnian

Pronunciation

Proper noun

1

  1. a small town in Luleå Municipality in Västerbotten County in northern Sweden

Westrobothnian

Proper noun

1 n

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes

The inhabitants are called ryssbøla or ryssbølsa.

Westrobothnian

Proper noun

1

  1. Skellefteå (a city in Västerbotten County, in northern Sweden)

Alternative forms

Synonyms

Westrobothnian

Proper noun

1 f

  1. a female given name, equivalent to English Cecilia

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Sigurðr.

Proper noun

1 m

  1. a male given name

Westrobothnian

Proper noun

1 m (definite singular Skojen, dative Skojom)

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes

The inhabitants are called skoksara.

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Þórðr, from Þórr and viðr.

Proper noun

1 m

  1. a male given name

References

  1. ^ Audén, Bengt, 1980, Bottniska personnamn: frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet, Umeå University, Faculty of Arts.

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse Úma, a river name, from the verb um (to roar, sound, cry); compare Icelandic óma.

Pronunciation

Proper noun

1 f

  1. Umeå (the capital city of Västerbotten County, in northern Sweden)
    gjär gitti stor kjȯrka i Um.
    The church in Umeå is widely known and renowned for its size.

Synonyms

Westrobothnian

Proper noun

1 f (definite singular Vemarka, dative Vemarken)

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes

The inhabitants are called vemarka or vemarkbon.

Westrobothnian

Pronunciation

Proper noun

1

  1. a small town in Jokkmokk Municipality in Norrbotten County in northern Sweden

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse aka (to move, to drive,) from Proto-Germanic *akaną, from Proto-Indo-European *h₂eǵ-.

Pronunciation

Verb

1 (preterite ake)

  1. (rare) To plow shallow furrows.

Derived terms

References

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159


Westrobothnian

Etymology

From Old Norse akta, from Middle Low German achten.

Pronunciation

Verb

1 (preterite & supine aktä)

  1. evaluate, heed, consider
  2. = vagt, guard, watch

Derived terms

  • akt på lyra (take the opportunity, consider the possibilities)

References

  • Rietz, Johan Ernst, “Aakt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 5

Westrobothnian

Noun

1 f

  1. Alternative spelling of ǫ́bẃł

Westrobothnian

Etymology

afta (evening) +‎ vǽł (meal)

Pronunciation

Noun

1 m (definite singular aftavǽł’enn, dative aftavǽłum)

  1. Supper; eaten around 4-5.

References

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., “aftonvard r.”, in Orbok över Burträskmålet, page 1
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. ^ Rietz, Johan Ernst, “afta-väl”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 2


Westrobothnian

Adjective

1

  1. Emaciated.

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 162

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Timely (or unfortunate.)
    no var e afånni (...)good thing (...)

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 162

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse agalauss, equivalent to aga (fear) +‎ -laus. Cognate to Nilandian agalöus, Norwegian agalaus, Danish aveløs.

Adjective

1

  1. ill-mannered, self-willed, unruly

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse *ǫggr, from Proto-Germanic *aʒw-.

Pronunciation

Adjective

1

  1. Inside out.
    aggsíða
    the reverse side
  2. Averse, irate, angry.

Synonyms

Derived terms

References

  1. 1.0 1.1 Svenska landsmål och Svenskt folkliv, 1891, page 121
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Lindgren, J. V., 1940, “'*agg etc.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  3. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten “agg a ăgg”, “agga f indecl.sgt. āgg”, in Ordbok över Umemålet , →ISBN, page 5
  4. ^ Rietz, Johan Ernst, “AGG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3
  5. 5.0 5.1 Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, page 205, 206
  6. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 73

Westrobothnian

Etymology

agg (inside out) +‎ síðʼ (side)

Pronunciation

Noun

Template:gmq-bot-noun

  1. The reverse side.
  2. (figarutively) The worse side.
    hǫnn hav aggsíða úthe is better than he looks (literally 'he has his bad side out')

References

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Lindgren, J. V., “*aggsida r.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, Ordbok över Umemålet , →ISBN, page 5

Westrobothnian

Pronunciation

Noun

1 f (definite singular agga, singulare tantum)

  1. Water that flows back against the current due to terrain or rocks; whirlpool.
  2. Headwind, wind from an unexpected direction..

References

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Lindgren, J. V., 1940, “'*agg etc.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten “agg a ăgg”, “agga f indecl.sgt. āgg”, in Ordbok över Umemålet , →ISBN, page 5
  3. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  4. ^ Rietz, Johan Ernst, “AGG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3
  5. 5.0 5.1 Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, page 205, 206
  6. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 73

Westrobothnian

Pronunciation

Etymology 1

From Old Norse egg, from Proto-Germanic *ajją. Compare with Swedish ägg.

Noun

1 n (definite singular aidje, defininte plural aigga)

  1. Egg.

Etymology 2

From Old Norse egg from Proto-Germanic *agjō.

Noun

1 n (definite singular aidje, defininte plural aigga)

  1. The sharp edge of a cutting tool.
Derived terms

References

  • Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 72

Westrobothnian

Alternative forms

Adjective

1 (neuter aindjaingt)

  1. Monotonous, humdrum.
  2. Stubborn, one-sided.
    Han jär duktit ęjndjäng.He is pretty stubborn and one-sided.

References

  • Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 181
  • Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 115
  • Lidström, Gun, Berglund, Erik, 1991, “ENSIDIG ęjndjä́ng, -e”, in Pitemålet : ållt mīla àagg å ö̀öx, Piteå : ABF Piteåbygden. 4th ed. p. 63

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

From Old Norse einka adj.; e. g. einka sonr "only son". Cognate with older Danish enckæ, Blekingian and Scanian ynka, Helsingian and Hallandian inka, Calmarian enka, ynka, önka, Medelpadian enken.

Adjective

1

  1. Sole, only.
    Einkä gruta ji att, mistä ji
    The only little bit I owned, I lost.
    hä står nȧgä enkä strå hjär å där
    there is a sole straw here and there

References

  1. 1.0 1.1 Rietz, Johan Ernst, “Enke, einkä, ainkä”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 118
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, Ordbok över Umemålet →ISBN page 26
  3. ^ Marklund, Thorsten, 1986, “ai`nken”, in Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 72

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

ajn +‎ lett

Pronunciation

Adjective

1

  1. Monocoloured.

Synonyms

References

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., “*enlett a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 37
  2. 2.0 2.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 181
  3. ^ Rietz, Johan Ernst, “En-lett”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 406

Westrobothnian

Undetermined cardinal numbers
 <  0 1 2  > 
    Cardinal : 1
    Ordinal : föösjt

Alternative forms

Etymology

From Old Norse einn, from Proto-Germanic *ainaz, from Proto-Indo-European *óynos. Compare Icelandic einn, Faroese and Norwegian Nynorsk ein, Danish, Swedish, and Norwegian Bokmål en.

Numeral

1 m (feminine ain, neuter ajtt)

  1. one; the cardinal number before to (two).
  2. accusative masculine singular of ajn

Derived terms

Pronoun

1

  1. one

References

  • Rietz, Johan Ernst, “AJN”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3


Westrobothnian

Adjective

1

  1. Wayward.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “AJNSINNT”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3

Westrobothnian

Etymology 1

From Old Norse ax, from Proto-Germanic *ahsą.

Pronunciation

  • (Umeå, Bygdeå) IPA(key):
  • (Burträsk, Lövånger, Skellefteå) IPA(key):

Noun

1 n (definite aks’e, definite plural aks’a)

  1. An ear (of corn.)
  2. A barb (of hook.)
  3. A tooth (of key.)
Derived terms

Etymology 2

From Dutch actie, German Aktie, from Latin āctiō (action.).

Pronunciation

  • (Umeå, Bygdeå) IPA(key):
  • (Burträsk, Lövånger, Skellefteå) IPA(key):

Noun

1 n (definite aks’e, definite plural aks’a)

  1. (finance) A share.

References

  1. 1.0 1.1 1.2 Lindgren, J. V., “ax n., aktie n.”, in Orbok över Burträskmålet, page 7, 2
  2. 2.0 2.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. 3.0 3.1 3.2 Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 206

Westrobothnian

Etymology

Compound of ax and gjǽł.

Pronunciation

Noun

1 n (definite aksgjǽł’a)

  1. The nature of an ear (of corn).
    heð jer vakr'enn aksgjǽł
    the nature of this ear is very good

References

  1. ^ Lindgren, J. V., “axgärd n.”, in Orbok över Burträskmålet, page 7

Westrobothnian

Noun

1 f

  1. An iron hasp used to fasten the shaft to the harness.

See also

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “al-ösp”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 6

Westrobothnian

Noun

1 m

  1. Harness strap; the strap pulled through the shaft and wherein the harness peg is inserted.

Usage notes

If instead an iron hasp is used, it is called al-ösp f.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ala”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 6

Westrobothnian

Noun

1 n

  1. Offspring, progeny.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ald”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 5

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

Compare Southern Sami elkie, Ume Sami alggie, Lule Sami alkke (boy,) Finnish ylkä (bridegroom.)

Noun

1 m

  1. (hunting) A male seal.

References

  • Edlund, Ann-catrine, 2000, Sälen och jägaren: de bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv
  • Västerbotten 1923


Westrobothnian

Alternative forms

Pronoun

1

  1. Everything; all kinds of things.

References

  • 2005, Senna tala ve: Västerbotten. Tidskrift för Västerbottens läns hembygdsförbund, pages 55, 56
  • Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Alternative form of alldäiles

Westrobothnian

Alternative forms

Adverb

1

  1. Completely.
    alldelis atti
    completely adjacent
    hörsla hä föri för o ålldales, för o Olmidsa Niko
    he has become completely deaf, Niklas in the Olmikaels farm

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “alldäiles”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 823
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. ^ Källskog, M., 1992. Attityd, interference, genitivsyntax. Studier i nutida överkalixmål. (Attitudes, Interference, Genitive Syntax. Studies in the Present-day Dialect of Överkalix.) pages 152, 159 →ISBN.

Westrobothnian

Etymology

From åller (never) and (so), also forming allerse (very.).

Pronunciation

Adverb

aller se

  1. No matter how.
    åm du arrbäjjt aller se
    no matter how much you work

References

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

Westrobothnian

Etymology

åller +‎

Adverb

1

  1. Very.
    allerse litevery little
    allerse muittjivery much
    allerse maangvery many

See also

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

Westrobothnian

Alternative forms

Adverb

1

  1. Constantly, consistently.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Allfräjt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 7

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Particularly.
    eint jern sę allmęst dukti einthe’s not particularly good

References

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*allmäst adv. btr àlmę́st”, in Orbok över Burträskmålet, page 3

Westrobothnian

Alternative forms

Adjective

1

  1. Completely, all over (the body.)
    Ji jär lakablaut allsåmåI am completely wet.
    hɑnn skokks ɑll såmmaHe was shaking all over.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ALLSÅMÅ”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 7
  2. ^ Lindgren, J. V., “*all samman adv. btr almá”, in Orbok över Burträskmålet, page 3
  3. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  4. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 72

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

From Old Norse allt í einu.

Adverb

1

  1. Constantly.

Synonyms

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160
  2. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 116

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Mainly, chiefly, primarily.
  2. Everything, what ever.

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160
  2. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman , →ISBN, page 72

Westrobothnian

Pronunciation

  • (Lövånger) IPA(key): /ɑlt ɔm ˈsenː/

Phrase

1

  1. Time after time, again and again.

References

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

Westrobothnian

Alternative forms

Pronunciation

  • (Hössjö) IPA(key): /²ɑlːˌten/
  • (Överkalix) IPA(key): /ˈɔlːl̥tɪn/

Adverb

1

  1. Always.

Antonyms

References

  1. 1.0 1.1 Larsson, Evert, Söderström, Sven, 1979, 1980, “alltid(en) a. ɑ`llte, ɑ`llten”, in Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt (in Swedish) →ISBN, page 16
  2. 2.0 2.1 Strömbäck, Dag, Pihl, Carin, Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, Svenska landsmål och svenskt folkliv: Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalixmål 2, Översättning och kommentar 1959 page 246
  3. ^ Unander, F., 1923, Svenska landsmål och Svenskt folkliv, p. 54

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

In Hugsvinnsmál compare ókunna menn ölmosur “unknown men or beggars”; English alms.

Pronunciation

Adjective

1

  1. Needy, of little means.

Derived terms

References

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., 1940, “*allmost adj. btr àlst”, in Orbok över Burträskmålet, page 3

Westrobothnian

Alternative forms

Adjective

1

  1. Upset; exhausted.

References

  1. ^ Larsson, Evert, Söderström, Sven, 1979, 1980, “altererad p.a. ɑltere:´re”, in Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt (in Swedish) →ISBN, page 16

Westrobothnian

Etymology

From French amict, from Latin amictus.

Pronunciation

  • (Bygdeå) IPA(key): /²ɑmːˌiːɳ/
  • (Burträsk) IPA(key): /²amːˌiːɳ/
  • (Skellefteå) IPA(key): /²æmːˌiːɳ/

Noun

1 m (definite singular ammín'enn, definite plural ammína)

  1. A narrow wool scarf.

References

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., 1940, “ami r. àm íɳ”, in Orbok över Burträskmålet, page 3


Westrobothnian

Etymology

From Old Norse ǫngr, from Proto-Germanic *anguz.

Adjective

1

  1. Angry because of something that happened, from resentment thereof, restive.

Derived terms

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 9

Westrobothnian

Adjective

1

  1. dissatisfied

References

  • Rietz, Johan Ernst, “angerbytt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 840

Westrobothnian

Etymology

aang +‎ -u

Adjective

1 (neuter angøt)

  1. Full of roots.

References

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse ǫnnur + -in (nominative feminine definite noun suffix) or -ina (accusative feminine definite noun suffix).

Pronoun

1 f

  1. nominative feminine singular definite of ænnar
  2. nominative feminine singular definite of æænn

Westrobothnian

Etymology

Genitive of æænn.

Pronoun

1

  1. Belonging to the other.
    Kórven ruuv allti stor i annars gryt
    “The sausage always looks big in someone else's pot” (proverb.)

Adjective

1

  1. Different.

Adverb

1

  1. Otherwise.
  2. Differently.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “annars”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 682
  2. 2.0 2.1 Lindgren, J. V., “annars adv.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4

Westrobothnian

Alternative forms

Pronunciation

  • (Burträsk) IPA(key): /²ænːˌvoːr/

Adjective

1

  1. Every other.

References

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., “*annanvar a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4
  2. ^ Rietz, Johan Ernst, “anne-hvar”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 1

Westrobothnian

Adjective

1

  1. Surprised, astonished.

References

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*andstor a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “andstor Ann'stor”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

Westrobothnian

Alternative forms

Etymology

From Old Norse andsœlis.

Adverb

1

  1. Anticlockwise.
    werä går ahnsöhns i dagthe weather is turning anticlockwise today
  2. To do something backwards or back to front.
    han bär säg sä ahnsöhns åthe behaves so backwards

Derived terms

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “annsönsj”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 11
  2. 2.0 2.1 Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, “and-söns āhnsȫhns”, in Ordbok över Umemålet , →ISBN, page 6
  3. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, “ä́nsöLs adv”, in Ordbok över lulemålet, pg. 207
  4. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “ansols Ann'sjÖNNsj (agg'sjÖNNsj)”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

Westrobothnian

Pronunciation

Etymology 1

From Old Norse annt.

Adverb

1

  1. In a hurry, hurriedly.
    annt om tomäshort on time

Etymology 2

From Old Norse annat tveggja; cognate with Norwegian anten, Swedish antingen.

Conjunction

1

  1. If, either.
    jö häd tänkt om tweett, änt jö ånt djer nä änne
    I was going to wash, if I do not do anything else.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANNT”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 10
  2. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, pg. 207

Westrobothnian

Alternative forms

Adverb

1

  1. (with a, å(v) “off”) Clean (off), across, crosswise.
    skiä gikk a anntjwörtthe ski snapped crosswise
  2. (with a, å(v) “off”) Abruptly, right away.

References

  1. 1.0 1.1 Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, Ordbok över Umemålet →ISBN page 160
  2. ^ Lindgren, J. V., 1940, under “tvär a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 150

Westrobothnian

Verb

1

  1. (transitive) To carefully look at, consider, be aware of.
    Hä drog int óm för än stinta annvara fólkjä
    It was not long before the girl separated the people and recognised everybody individually.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ann-vara”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 793
  2. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*anvara sv. v.”, in Orbok över Burträskmålet, page 5
  3. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, “änvåra - - v”, in Ordbok över lulemålet, pg. 207
  4. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “anvara v Ann'vAra”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Everywhere, altogether.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANNÄNNÄS”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 11

Westrobothnian

Noun

Template:gmq-bot-noun

  1. (in the phrase fra antval) A place someone or something is said to be as if from, if it is old, unclean, etc.

References

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*antval”, in Orbok över Burträskmålet, page 5

Westrobothnian

Etymology

o- +‎ triven

Adjective

1

  1. lacking apetite

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse apynja.

Pronunciation

  • (Bygdeå) IPA(key): /²ɑːpˌyːn̠/
  • (Burträsk) IPA(key): /²ɑːpˌœːn̠ɪ/
  • (Lövånger) IPA(key): /²ɑːpˌøːn̠ɪ/

Noun

1 n

  1. ape, monkey, simian, beast of a man

References

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., 1940, “*apynje n.”, in Ordbok över Burträskmålet, page 5
  2. ^ Rietz, Johan Ernst, “APUNJA”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12

Category:gmq-bot:Animals Category:gmq-bot:Primates

Westrobothnian

Etymology 1

From Old Norse ǫrn, from Proto-Germanic *arô.

Pronunciation

Noun

1 m (definite singular arʼenn)

  1. Eagle, Aquila chrysaetos or Haliaeetus albicilla.

Etymology 2

Pronoun

1

  1. contraction of annar
  2. Alternative spelling of ader

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “AR 2”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten Ordbok över Umemålet , →ISBN, page 7

Category:gmq-bot:Birds of prey Category:gmq-bot:Nautical Category:gmq-bot:Time

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse argr, from Proto-Germanic *argaz.

Pronunciation

  • IPA(key): /ˈaːre/, /ˈæːrɪ/, /ˈærɡʲ/, /ˈærːj/
    Rhymes: -árɡ

Adjective

1

  1. Apt, skilful, energetic, capable.
    Hä var’n arg stint dill å arbait
    that girl is a good worker
  2. Angry.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ARG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12
  2. 2.0 2.1 Lindgren, J. V., 1940, “arg a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 5
  3. 3.0 3.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

Westrobothnian

Alternative forms

Adverb

1

  1. Differently.

References

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “arläss”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 10

Westrobothnian

Adverb

1

  1. Alternative spelling of ärmest